RP 18/2002 rd I propositionen föreslås att självstyrelsela

42 Pages·2002·0.23 MB·Swedish

RP18/2002rd
Regeringensproposition till Riksdagen med förslag till
lagomändringavsjälvstyrelselagenförÅland
PROPOSITIONENSHUVUDSAKLIGAINNEHÅLL
I propositionen föreslås att självstyrelsela- Också när det gäller genomförandet av be-
genförÅlandändras.Deviktigasteändrings- slutsomfattatsinomEUskallriketochland-
förslagen gäller landskapet Ålands medver- skapet samråda, t.ex. i situationer där de be-
kan i processen när beslut som fattas inom slut somde fattarär beroende avvarandra el-
Europeiska unionen bereds nationellt och lerkanpåverkavarandra.
inomEU. I propositionen ingår ytterligare ett förslag
Bestämmelserna om landskapets deltagan- om att s.k. budgetlagar i undantagsfall skall
de i beslut som gäller Europeiska unionen kunna sättas i kraft genast när lagtinget har
skall enligt förslaget preciseras utifrån erfa- antagitdem.
renheterna efter att Finland blev medlem i I propositionen ingår också ändringar som
EU. Förslagen avser att garantera att land- avser att i lagtekniskt hänseende anpassa
skapets inflytande säkerställs i de frågor som självstyrelselagen till grundlagen och annan
enligt självstyrelselagen hör till landskapets nylagstiftning.
behörighet. I lagförslaget betonas också riks- Benämningen ”Ålands landskapsstyrelse”
och landskapsmyndigheternas skyldigheter ändras till ”Ålands landskapsregering”, efter-
att samråda så att Finlandi mån av möjlighet som landskapsförbunden har tagit i bruk be-
kan ha en enhetlig ståndpunkt. I situationer nämningenlandskapsstyrelse.
där landskapets och rikets ställningstaganden Den föreslagna lagen avses träda i kraft så
inte kan sammanjämkas, skall Finland på be- snart som möjligt efter att den har antagits
gäran av landskapet delge landskapets stånd- ochblivitstadfäst.
punktiberedningeninomEU.
—————
229067Y
2 RP18/2002rd
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
PROPOSITIONENSHUVUDSAKLIGAINNEHÅLL........................................................1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING...............................................................................................2
ALLMÄNMOTIVERING.......................................................................................................3
1. Nuläge...........................................................................................................................3
2. Ändringsförslagenochvissafrågorsomharövervägtsunderberedningenavlag-
förslaget................................................................................................................................3
2.1. Benämningen”Ålandslandskapsstyrelse”...................................................3
2.2. Stiftandeavlandskapslagarochutfärdandeavlandskapsförordningar..4
Ikraftträdandeochpubliceringavlandskapslagar...................................................4
Behovetattsättavissalandskapslagarikraftiskyndsamordning.........................4
Lagstiftningskontrollen................................................................................................5
Landskapsförordningar...............................................................................................5
2.3. ÄrendensomgällerEuropeiskaunionen......................................................6
Landskapetsmedverkanibeslutsprocessen...............................................................6
LandskapetsansvarförgenomförandetavEG-rätten.............................................7
2.4. Lagstiftningsordningenförikraftträdandeavfördrag...............................8
2.5. Besvärsvägeniförvaltningsärenden.............................................................9
2.6. Övrigaändringsförslag...................................................................................9
3. Propositionensverkningar..........................................................................................9
4. Beredningenavpropositionen..................................................................................10
DETALJMOTIVERING........................................................................................................12
1. Lagförslaget................................................................................................................12
3kap. Lagtingetochlandskapsregeringen........................................................12
9kap. Internationellaförpliktelser....................................................................16
9akap. ÄrendensomgällerEuropeiskaunionen...............................................16
11kap. Ikraftträdelse-ochövergångsstadganden..............................................22
2. Närmarebestämmelser.............................................................................................22
3. Ikraftträdande............................................................................................................22
4. Lagstiftningsordning.................................................................................................22
LAGFÖRSLAGEN.................................................................................................................23
omändringavsjälvstyrelselagenförÅland.............................................................23
BILAGA...................................................................................................................................30
PARALLELLTEXTER...........................................................................................................30
omändringavsjälvstyrelselagenförÅland.............................................................30
RP18/2002rd 3
ALLMÄNMOTIVERING
1. Nuläge får finnas endast en förvaltningsmyndighet
somharhandomverkställigheten.
Den nu gällande självstyrelselagen för Isambandmeddennya grundlagengjordes
Åland(1144/1991)träddeikraftden1janua- endast de ändringar av självstyrelselagen
ri 1993. Lagen har därefter ändrats tre gång- som då ansågs absolut nödvändiga, medan
er. Den första ändringen 1994 gjordes med övriga behov att ändra lagen fick anstå. Nu
tanke på Finlands inträde i Europeiska unio- när den nya grundlagen har trätt i kraft finns
nen.Dåinfördesbl.a.bestämmelser omland- detskälattiterminologiskthänseendeanpas-
skapet Ålands medverkan i beredningen av sa vissa bestämmelser i självstyrelselagen så
ärendensomgällerEU. att de i allmänhet motsvarar dem som an-
Den andra ändringen 1996 möjliggjorde vänds i grundlagen. Det finns också anled-
s.k. nettobudgetering för landskapet. Samti- ning att se över några grundläggande be-
digt gjordes en justering av kompetensför- stämmelser om utfärdande av landskapslagar
delningen mellan riket och landskapet i frå- ochlandskapsförordningar.
gorsomgällerpensionerochläroavtal. Utöver de ovan nämnda frågorna har det
Den tredje ändringen år 2000 gjordes för framkommit behov att av olika skäl ändra
att anpassa självstyrelselagen till Finlands enskildabestämmelserisjälvstyrelselagen.
nya grundlag, som trädde i kraft den 1 mars
2000. Ändringarna omfattade bestämmelser- 2. Ändringsförslagen och vissa frå-
na om hur presidenten fattar beslut i ärenden gor som har övervägts under be-
som gäller landskapets självstyrelse, be- redningen av lagförslaget
stämmelserna om förfarandet vid godkän-
nande av fördrag, bestämmelserna om änd- 2.1. Benämningen”Ålandslandskapssty-
ringochförklaringavsjälvstyrelselagensamt relse”
enbestämmelseomförklaringavgrundlag.
Den nuvarande självstyrelselagen har i de Enligt 3 § 2 mom. självstyrelselagen an-
flesta avseenden fungerat väl. Också de be- kommer landskapets allmänna styrelse och
stämmelser om beslutsfattande som gäller förvaltning på Ålands landskapsstyrelse och
EU vilka infördes den 1 januari 1995 har i de myndigheter som lyder under den. Land-
stort sett visat sig vara lyckade. Landskapets skapsstyrelsen handhar i landskapet många
ställningi beslutsprocessenär dockintei alla av de uppgifter som i riket ankommer på
avseenden klar och från landskapets sida har statsrådet.
detiolikasammanhangpåtalatsattmöjlighe- Landskapsförbunden har numera tagit i
terna för landskapet att påverka beslutspro- bruk benämningen landskapsstyrelse på sina
cessen i ärenden som enligt självstyrelsela- förvaltande organ. Detta har medfört förväx-
gen hör till landskapets behörighet är otill- lingar och medfört missuppfattningen att
räckliga.Landskapetharocksåfästuppmärk- Ålands landskapsstyrelse skulle vara ett or-
samhet vid de problem som gäller behörig- gan inom ett landskapsförbund. Det finns
hetsfördelningen i förvaltningsärenden i de därför behovatt införa ennybenämning.Det
situationer där beslut som fattats på EU-nivå föreslås att benämningen skall bli ”Ålands
skall verkställas nationellt. Landskapets be- landskapsregering”. För att förhindra förväx-
hörighet enligt självstyrelselagen bör säker- lingar med Finlands regering används den
ställas också i de fall då det i medlemsstaten sammansatta benämningen landskapsreger-
4 RP18/2002rd
ing. landskapslagar som stiftas för att genomföra
Några motsvarigheter till ordet landskaps- gemenskapsrätt samt s.k. blankettlagar, dvs.
regering torde inte finnas på svenska. I Sve- lagar genom vilka landskapet sätter en
rige finns inte några självstyrande organ som rikslagikraftilandskapet,skullekunnaträda
skulle motsvara Ålands landskapsstyrelse. På ikraftsåsnartdeharantagits.
tyska finns benämningen ”Landesregierung” I beredningen av propositionen har man
för delstaternas regeringar. I språkligt hänse- som en tänkbar lösning prövat möjligheterna
ende kan det således vara motiverat att på att helt och hållet frångå förhandskontrollen
svenska skapa en ny benämning, som beskri- av landskapslagar. Om förhandskontrollen
ver landskapsregeringens funktion och som avskaffades, skulle följden dock bli att dom-
inte orsakar förväxling med landskapsför- stolarna måste pröva om landskapslagarna är
bundens organ. Den finska benämningen fö- förenliga med självstyrelselagen, dvs. om
reslåsbli”maakunnanhallitus”. lagtinget har hållit sig inom ramen för sin
Självstyrelselagen innehåller inte någon lagstiftningsbehörighet enligt självstyrelsela-
bestämmelse om hur ledamöterna i land- gen. Detta skulle i sin tur medföra en viss
skapsstyrelsen skall tituleras i officiella rättsosäkerhet — man skulle inte kunna lita
sammanhang. En övergång till benämningen på att en landskapslag faktiskt kommer att
landskapsregering innebär dock inte att land- tillämpas. Följden skulle bli att landskapsla-
skapsregeringens ledamöter officiellt skulle garnas status kunde bli lidande. I beredning-
kallas ministrar, eftersom denna benämning en av propositionen har bedömningen därför
enligt 60 § grundlagen är förbehållen med- blivit att förhandskontrollen bör kvarstå. På
lemmarnaavstatsrådet. detsättetkandomstolarochandramyndighe-
ter inte ifrågasätta landskapslagarnas giltig-
2.2. Stiftandeavlandskapslagarochut- het annatäni det avseendesomgäller grund-
färdandeavlandskapsförordningar lagskontrollen enligt 106 § grundlagen och
somävengällerrikslagar.
Ikraftträdandeochpubliceringavland- För att påskynda ikraftträdandet av land-
skapslagar skapslagar kan man vidta flera praktiska åt-
gärder. Landskapets lagberedningbör där det
Självstyrelselagen innehåller inte någon är möjligt anpassas till lagtingets arbets-
bestämmelse om publicering av landskapsla- schema, utlåtanden kan begäras i ett tidigare
gar. I propositionen föreslås därför att det in- skede i beredningen och publiceringen i
förs en bestämmelse som anger att en land- Ålands författningssamling kan påskyndas. I
skapslag inte kan träda i kraft förrän den har EG-rättsliga frågor har landskapsstyrelsen
publicerats. Bestämmelsen motsvarar vad redan nu möjlighet att begära råd och anvis-
somstadgas i landskapslagen omÅlands för- ningar av riksmyndigheterna. Det betyder att
fattningssamling (ÅFS 112/1993) och i landskapsstyrelsen också kan begära utlåtan-
grundlagen. Beträffande landskapslagarna de av respektive ministerium om tolkningen
bör självstyrelselagen anses vara den riktiga av EG-rätten, även om dessa utlåtanden gi-
författningsnivån för denna reglering, som vetvis inte är bindande. Om utlåtande begärs
tillsinnaturäravkonstitutionellart. i ett tidigare skede av processen, kan också
ikraftträdandetpåskyndas.
Behovetattsättavissalandskapslagarikraft Dagens lagkontrollsystem medför dock i
iskyndsamordning vissa fall så stora problem att det är skäl att
ändra systemet så att det iundantagsfall skall
Frånlandskapetssidahardetansettsviktigt vara möjligt att sätta i kraft en landskapslag
och framställts önskemål om att vissa land- omedelbart.
skapslagar skulle kunna sättas i kraft redan Landskapets budget för det kommande året
innan presidenten har fattat beslut om veto- görs uppvarjehöst ochbudgetförslagetöver-
rätten. Behovet att påskynda ikraftträdandet lämnas till lagtinget i början av november.
gäller främst s.k. budgetlagar, men land- Budgeten slutbehandlas av lagtinget i slutet
skapsstyrelsen har ansett det viktigt att också av december. Ofta förekommer det att för-
RP18/2002rd 5
slag till s.k. budgetlagar, dvs. förslag som skapet. På grund av att riket i folkrättsligt
hänför sig till anslag i budgeten, lämnas i hänseende svararför att fördraget följs äveni
samband med budgetförslaget. Dessa budget- landskapet, och enligt självstyrelselagen ock-
lagar skall vanligtvis tillämpas från den 1 ja- så i övrigt bestämmer om relationerna till ut-
nuari.Eftersombudgetenantas i slutet avde- ländska makter, får enligt högsta domstolen
cemberochbudgetlagarnaärberoendeavhur en fördragsförpliktelse inte brytas genom an-
budgeten slutligen utformas, leder lagkon- tagande av en landskapslag. Högsta domsto-
trollsystemet till att budgetlagarna träder i len har därför slagit fast att lagtinget kan an-
kraft först någon gång under våren, men att ses överskrida sin behörighet, om lagtinget
de ändå genom övergångsbestämmelser till- vidtar lagstiftningsåtgärder som strider mot
lämpas från den 1 januari på det sättet att de ett fördrag som bringats i kraft i landskapet.
transaktioner som skulle ha vidtagits under Högsta domstolen har således funnit det stå i
tiden innan lagen trätt i kraft i stället vidtas i överensstämmelse med rådande rättsläge att
efterskott sedan lagen trätt i kraft. Systemet republikens president bör inlägga veto i dyli-
medförocksåattdetiblandinteansesmöjligt kasituationer.
att använda landskapslagstiftning utan att Rättssystemet inom EU bygger på att med-
man försöker vidta andra åtgärder för att lemsstaterna dels skall genomföra direktiv,
undvikaproblemet. dels se till att den nationella lagstiftningen
Av de här ovan nämnda skälen föreslås det uppfyller kraven i EG:s grundfördrag och
att det i undantagsfall skall vara möjligt att förordningar. I landskapet Åland är den na-
sätta i kraft en landskapslag redan innan pre- tionella lagstiftningsbehörigheten fördelad
sidenten har fattat beslut om vetorätten. För mellan landskapet och riket på det sätt som
den händelse presidenten senare skulle utöva följer av självstyrelselagen. Landskapet skall
vetorättheltellerdelvis,skalllandskapslagen därför för sin del se till att gemenskapsrätten
upphöra att gälla ochett meddelande omdet- blirriktigtgenomförd.
ta skall införas i Ålands författningssamling. Högsta domstolen har i sin utlåtandepraxis
Detta skall dock inte medföra att rättsverk- ansett att republikens president bör utöva ve-
ningarna under den mellanliggande tiden torätt för den händelse en landskapslag stri-
återgår. Om t.ex. sociala förmåner har bevil- der mot EG-rätten, t.ex. så att ett direktiv
jats, skall mottagaren få behålla dem och genomförs på ett oriktigt sätt. Däremot kan
landskapet skall inte ha rätt att kräva tillbaka vetorätt inte utövas på den grunden att en
dem. landskapslag saknar sådana bestämmelser
som skulle behövas för att genomföra ett di-
Lagstiftningskontrollen rektiv.
I samband med beredningen av denna pro-
Enligt 19 § 2 mom. självstyrelselagen kan position utarbetades även mer detaljerade be-
republikens president, efter att ha inhämtat stämmelser om grunderna för presidentens
utlåtande av högsta domstolen, förordna att vetorätt när det gäller kontrollen av att land-
en landskapslag skall förfalla, om presiden- skapslagar uppfyller kraven i fördrag och i
tenfinnerattlagtingetharöverskriditsinlag- EG:s regelverk. Landskapsstyrelsen har dock
stiftningsbehörighet eller att landskapslagen framfört att den inte i detta skede önskar att
rör rikets inre eller yttre säkerhet. Självsty- bestämmelserna om lagstiftningskontrollen
relselagen anger inte uttryckligen om lag- ändras på det sätt som planerades under be-
stiftningskontrollen även omfattar de fall då redningen.
en landskapslag anses stå i strid med en be-
stämmelse i ett fördrag. Högsta domstolen Landskapsförordningar
har dock slagit fast att bestämmelser i för-
drag, som gäller ärenden vilka enligt själv- Genom den nya grundlagen har bestäm-
styrelselagen hör till lagtingets behörighets- melserna om grunderna för förordningsmak-
område,begränsarlandskapetsfaktiskabehö- ten helt och hållet ändrats. Enligt de nya kra-
righet, om lagtinget har gett sitt bifall till att ven måste det finnas specificerade bemyndi-
fördragsbestämmelserna träder i kraft i land- ganden i grundlagen eller i någon annan lag
6 RP18/2002rd
för att förordningar skall kunna utfärdas. gärder.Det har dockvaritoklarti vilkenmån
Dessutom begränsas förordningsmakten av riksmyndigheterna skall beakta landskapets
en grundlagsbestämmelse, som föreskriver synpunkter och hur man skall gå till väga när
att bestämmelser som gäller grunderna för landskapets och rikets intressen kolliderar.
individens rättigheter och skyldigheter eller Det finns därför ett behov av att komplettera
som enligt grundlagen i övrigt hör till områ- självstyrelselagen med något mer detaljerade
detförlagskallgesgenomlag. bestämmelseromförfarandet.
I propositionen föreslås att självstyrelsela- Enligt förslaget skall 9 a kap. ändras helt
gens bestämmelse om landskapsförordningar och hållet. Syftet är att förbättra landskapets
ändras så att den motsvarar principerna i möjligheter att delta i beredningen av natio-
grundlagen. Genom förslaget betonas vikten nella ställningstaganden till beslut som fattas
av att man inte genom landskapsförordning inom EU. Samtidigt föreslås lagtekniska för-
utfärdar bestämmelser som hör till lagtingets bättringar som syftar till att göra en tydligare
kompetensområde.Självstyrelselagenbör an- skillnad mellan å ena sidan beredningen av
ses vara rätt författningsnivå för en reglering beslut som skall fattas och å andra sidan ge-
avdessafrågor. nomförandet av beslut som redan har fattats
inomEU.
2.3. ÄrendensomgällerEuropeiskauni- En vägledande princip i förslaget är att
onen landskapets inflytande i de ärenden som en-
ligt självstyrelselagen hör till landskapets be-
Landskapetsmedverkanibeslutsprocessen hörighet skall stärkas. När Finlands ställ-
ningstaganden i EU-frågor utformas skall
När Finland blev medlem av Europeiska statsrådet så långt som möjligt säkerställa att
unionen,ochÅlandslagtinggavsittbifalltill landskapets ståndpunkter blir beaktade. Iför-
att EG:s grundfördrag skulle tillämpas också sta hand skall man i den nationella bered-
i landskapet till den del de gäller frågor som ningen sträva efter att samordna landskapets
enligt självstyrelselagen hör till landskapets och rikets ståndpunkter. Om det visar sig
behörighet, innebar detta delvis en övergång omöjligt att samordna ståndpunkterna, skall
till övernationellt beslutsfattande, bl.a. ge- riket på begäran av landskapet också delge
nom att lagstiftningsbehörighet till vissa de- landskapets ståndpunkt när Finlands ställ-
laröverfördespåEU:sinstitutioner. ningstaganden presenteras i Europeiska uni-
EU:s struktur är sådan att medlemsstater- onensinstitutioner.
nas regeringar och deras företrädare ingår i Vid beredningen av sådana beslut som
EU:s beslutande organ, frånsett Europapar- skall fattas på EU-nivå som gäller tillämp-
lamentet. EU kommunicerar i allmänhet ock- ningen av EG:s gemensamma politik på
så enbart med regeringarna. När Finland an- Åland, skall landskapsregeringen formulera
slöt sig till EU var det därför nödvändigt att innehållet till Finlands ställningstagande, om
finna en lösning för hur landskapet Åland sakenenligt självstyrelselagenskulle höratill
kandeltaibeslutsprocessen. landskapets behörighet. Detta motsvarar vad
Lösningengickut på attlandskapet skall få som redan nu föreskrivs i självstyrelselagen.
information om ärenden som är aktuella Om det beslut som skall fattas på EU-nivå
inom EU och att landskapet har rätt att ta del däremot gäller både landskapet och riket,
i behandlingen inom statsrådet när Finlands skall Finlandsställningstagandejämkas så att
ställningstaganden i EU-frågor bereds. Land- både landskapets och rikets ståndpunkter be-
skapet har således representanter i statsrådets aktas. Om rikets och landskapets ståndpunk-
beredningssektioner och i kommittén för EU- ter går isär och de inte kan bevakas var för
ärenden och lantrådet har även rätt att delta i sig, skall de sammanjämkas innan det slutli-
EU-ministerutskottet när frågor som är vikti- gaställningstagandetutformas.
gaförÅlandbehandlas. Självstyrelselagen innehåller inte några be-
I praktiken har bestämmelserna fungerat stämmelser om landskapsstyrelsens möjlig-
rätt bra och många av de problem som har heter att delta i beredningen inomEU:s insti-
uppstått har blivit lösta genom praktiska åt- tutioner. Redan i motiven till nuvarande
RP18/2002rd 7
59b§ hänvisas dock till att det är naturligt slags ansvarssituationer. De tre vanligaste si-
att landskapet deltar i Finlands delegation i tuationernaärföljande:
EU vid behandlingen av Finlands ställnings- 1. Enligt artikel 228 i EG:s grundfördrag
taganden som landskapet har berett och som kan gemenskapernas domstol förelägga en
gäller tillämpningen av Europeiska gemen- medlemsstat att betala ett standardbelopp el-
skapens gemensamma politik i landskapet. I ler ett vite, om medlemsstaten har underlåtit
propositionen ingår ett förslag genom vilket att efterkomma en dom som domstolen tidi-
denna praxis befästs enligt vilken represen- gare (i ett förfarande enligt artikel 226) har
tanter för landskapet har kunnat delta i rådets givit, i vilken det har konstaterats att med-
arbetsgrupper och de s.k. kommittologikom- lemsstaten har brutit mot sina förpliktelser
mittéerna. Den föreslagna bestämmelsen som medlemsstat. Det kan t.ex. tänkas att
skall dock inte vara begränsad enbart till frå- gemenskapernas domstol i en dom har kon-
gor som gäller tillämpning i landskapet av staterat att Finland inte har uppfyllt sina för-
gemenskapensgemensammapolitik. pliktelser, eftersom något direktiv inte har
I förslaget ingår också en bestämmelse om genomförts på rätt sätt i landskapet. Genom-
hur ställningstaganden i ärenden som gäller förandet av direktivet skulle exempelvis för-
fördragsbrott skall beredas, om fördragsbrot- utsätta landskapslagstiftning, men landska-
tetpåståsberopålandskapetshandlandeeller pets lagstiftare har inte heller efter en fällan-
underlåtelse. Bestämmelsen går ut på att de dom av EG-domstolen fattat beslut om
landskapsregeringen tillsammans med riks- behövlig lagstiftning. Domstolen skulle i en
myndigheterna skall bereda Finlands ställ- sådan situation förelägga Finland ett stan-
ningstaganden. Den gemensamma bered- dardbeloppellerettvite.
ningen syftar till att fylla två funktioner: å Enligt rådande skadeståndsrättslig lagstift-
ena sidan måste riket beakta att landskapet ning och skadeståndsrättsliga principer är det
självt skall ansvara för genomförandet av klartattlandskapetiensådansituationskulle
EU-beslut på Åland och att landskapet där- bli skadeståndsskyldigt gentemot riket för de
med också bör få utforma försvaret för sina kostnader som föranleds av standardbeloppet
åtgärder eller underlåtelser, å andra sidan är eller vitet. Eftersom föreläggande av stan-
det ett riksintresse att medlemsstaten Finland dardbelopp eller viten alltid föregås av en
uppträder konsekvent i sin juridiska argu- domavEG-domstolen, i vilken fördragsbrot-
mentationinomEU. tet redan har konstaterats, kan en här åsyftad
ansvarssituation dock inte uppstå som en
Landskapetsansvarförgenomförandetav överraskning för landskapsmyndigheterna.
EG-rätten För att ansvar skall uppkomma krävs alltid
att självstyrelsemyndigheterna inte ens efter
I självstyrelselagen är utgångspunkten att en dom av EG-domstolen har vidtagit de åt-
medlemskapet i Europeiska unionen inte in- gärder som gemenskapsrätten förutsätter. En
verkar på behörighetsfördelningen mellan dylik ansvarssituation kan därför anses vara
landskapet och riket. I det föreslagna 59 b § ytterst osannolik i praktiken och landskapet
1mom.konstaterasdennafördelninguttryck- kansjälvtförhindraattdenuppkommer.
ligen. Således sköter landskapet genomfö- 2. Ansvarssituationer kan uppstå också vid
randet av gemenskapsrätten och EG:s ge- förvaltningen av gemenskapens medel. En
mensamma politik i landskapet till den del medlemsstat kan bli tvungen att till kommis-
genomförandet kräver åtgärder som hör till sionen betala tillbaka t.ex. jordbruksstöd och
landskapetsbehörighet. strukturfondsmedel, till följd av att medlen
En naturlig följd av behörighetsfördelning- har använts i strid med villkoren eller till
en mellan landskapet och riket är att fördel- följd av bristfällig förvaltning eller tillsyn.
ningenavansvarföljerbehörigheten. Om Finland blir betalningsskyldigt på grund
Bristfälligt eller oriktigt genomförande av av omständigheter som hänförs till landska-
gemenskapsrätten liksom även t.ex. underlå- pets ansvarsområde, skall landskapet svara
tenhet och fel i förvaltningen eller kontrollen för att pengarna betalas tillbaka till kommis-
av gemenskapens medel kan medföra olika sionen, eller om riket redan har gjort det, att
8 RP18/2002rd
betala ersättning till riket för sin egen andel således inte något absolut behovavuttryckli-
av de pengar som redan betalats tillbaka till ga nationella bestämmelser om fördelningen
kommissionen. Detta är klart också utan ut- avansvarmellanlandskapetochriket.
trycklignationelllagreglering. Under beredningen av denna proposition
3. Bristfälligt eller oriktigt genomförande föreslogs uttryckliga bestämmelser om land-
av gemenskapsrätten kan även medföra skyl- skapets ansvar i de ovan beskrivna situatio-
dighet att betala ersättning till enskilda rätts- nerna. Landskapsstyrelsen var beredd att
subjekt för skada som de har orsakats av att godta förslagen till ansvarsbestämmelser
gemenskapsrätten inte har följts. Sådan er- utom beträffande ansvaret för s.k. standard-
sättningsskyldighet kan vid sidan av den na- belopp och viten. Landskapsstyrelsen har fö-
tionella skadeståndsrätten även grunda sig på reslagit en reglering som innebär att landska-
den gemenskapsrättsliga principen om med- petsansvarärbegränsatiförhållandetilldess
lemsstaternas skadeståndsansvar. Denna ge- bärighet, dvs. i förhållande till invånarantalet
menskapsrättsliga rättsprincip har utvecklats i landskapet. Eftersom Finland inte kan be-
i EG-domstolens rättspraxis. Betydelsefulla stämma hur EG-domstolen bedömer ansvars-
avgöranden med avseende på skadeståndsan- frågan och regeringen anser att landskapet
svaret är bl.a. de förenade målen C—6/90 svarar fullt ut för de eventuella skador land-
och C—9/90, Francovich och Bonifaci, år skapet förorsakar, har de föreslagna ansvars-
1991 samt de förenade målen C—46/93 och bestämmelserna inte tagits med i denna pro-
C—48/93, Brasserie du Pêcheur och Factor- position. Frågan om ansvar för standardbe-
tame III, år 1996. Gemenskapsrättsligt ska- lopp och viten är mer av principiell än av
deståndsansvar kan uppkomma till följd av praktisk art, eftersom det alltid går att för-
brott mot såväl primärrätt som sekundärrätt. hindra att beloppen döms ut. Frågan om an-
Brott mot gemenskapsrätten på ett sätt som svar gentemot enskilda är praktiskt sett vikti-
medför skadeståndsansvar kan ske t.ex. ge- gare, men juridiskt sett är det klart att riket
nomatt nationell lagstiftningsomstrider mot och landskapet var för sig svarar för sina gö-
gemenskapsrätten stiftas eller förblir i kraft randen och underlåtelser. Frågan om eventu-
eller genom att förvaltningsbeslut fattas i ellnedsättningpå skälighetsgrundäralltiden
strid med gemenskapsrätten. Även underlå- prövningsfrågaienskildafall.
tenhetattheltlåtabliattgenomföraettdirek- Möjligheten att enligt 56 § självstyrelsela-
tiv i den nationella lagstiftningen samt orik- gen begära utlåtande av Ålandsdelegationen
tigt eller bristfälligt genomförande kan leda kan utnyttjas också i det fall att landskapet
tillattansvaruppkommer. och riket inte kommer överens om ansvars-
I EG-domstolens rättspraxis förutsätts att fördelningen. Ett utlåtande kan vara behöv-
medlemsstatenförvissarsigomattskadasom ligt särskilt i sådana fall där ansvarets upp-
orsakats enskilda ersätts oberoende av vilken komst förefaller ha berott på åtgärder eller
enhet inom det allmänna som har brutit mot försummelser som hör delvis till landskapet,
gemenskapsrätten. I målet C—302/97, Kon- delvistillriketsbehörighet.
le, av år 1999 framgår att gemenskapsrätten
dock inte ålägger medlemsstaten att ändra 2.4. Lagstiftningsordningenförikraftträ-
kompetensfördelningen och ansvarsfördel- dandeavfördrag
ningen mellan de offentliga organen inom
staten [63] och att det i medlemsstater med Enligt 59 § självstyrelselagen träder en be-
federal struktur inte nödvändigtvis är för- stämmelse i ett internationellt fördrag som
bundsstaten som skall säkerställa att skador Finland ingår inte i kraft i landskapet Åland,
ersätts [64]. Gemenskapsrätten förutsätter så- om bestämmelsen hör till landskapets behö-
ledes inte att riket eller Finlands regering i righet och lagtinget inte ger sitt bifall till
första handmåste ansvaraför skador somen- ikraftträdandet i landskapet. Saken behandlas
skilda har lidit. Enligt allmänna skadestånds- i vanlig lagstiftningsordning. Om en be-
rättsliga principer har landskapet inom sitt stämmelseiettfördragintebarahörtillland-
behörighetsområde ansvar även för denna skapets behörighet utan dessutom står i strid
typs skadestånd gentemot enskilda. Det finns med någon bestämmelse i självstyrelselagen,
RP18/2002rd 9
måste lagförslaget om ikraftträdande av för- stöd av överenskommelseförordningar, för-
draget behandlas i s.k. inskränkt grundlags- valtningsuppgifter överföras från statliga
ordningochilagtinget godkännas medkvali- myndigheter på landskapsmyndigheterna.
ficerad majoritet. Detta krav finns för att När landskapsmyndigheternas beslut över-
självstyrelselageninteskallkunnaåsidosättas klagas bestäms besvärsvägen enligt 25 §
ienkellagstiftningsordning. självstyrelselagen. Beslut av myndigheter
Den i praktiken vanligaste orsaken till att under landskapsstyrelsen överklagas hos
kvalificerad lagstiftningsordning måste an- landskapsstyrelsen och landskapsstyrelsens
vändas är att ett fördrag strider mot självsty- beslut överklagas hos högsta förvaltnings-
relselagens språkbestämmelser. I takt med domstolen. Om en överenskommelse inte
ökat internationellt umgänge är det allt vanli- hade gjorts, skulle riksmyndighetens beslut i
gare att myndigheterna kommunicerar på allmänhet enligt huvudregeln överklagas hos
engelska eller något annat främmande språk. den behöriga förvaltningsdomstolen. Att en
Eftersom man bör kunna utgå från att land- uppgift genom överenskommelseförordning
skapsmyndigheterna också bör kunna göra överförs på en landskapsmyndighet medför
det vid behov och då det inte är fråga om att således att landskapsstyrelsens rättskipnings-
göra intrång på skyddet för svenskans ställ- uppgifter ökar och leder till att högsta för-
ning på Åland föreslås det att lagförslag där valtningsdomstolen i dessa ärenden är enda
dylika bestämmelser ingår skall kunna be- domstolsinstans. Med hänsyn till rättsskydd-
handlas i vanlig lagstiftningsordning i riks- systemet är detta inte att föredra. Å andra si-
dagen. Kravet på kvalificerad majoritet i lag- dan är det redan nu enligt 26 § självstyrelse-
tinget kvarstår dock, vilket medför en garanti lagen möjligt att genom landskapslag anför-
förspråkskyddetförÅland. tro Ålands förvaltningsdomstol rättskip-
ningsuppgifter, som i sig enligt 25 § skulle
2.5. Besvärsvägeniförvaltningsärenden höra till landskapsstyrelsen eller direkt till
högsta förvaltningsdomstolen. Det föreslås
Bestämmelserna i 25 och 26 § självstyrel- att självstyrelselagen ändras så att beslut som
selagen, som gäller förvaltningsrättskipning landskapsmyndigheterna fattar med stöd av
svarar inte till alla delar mot principerna i en överenskommelseförordning överklagas
förvaltningsprocesslagen (586/1996) och den hos Ålands förvaltningsdomstol och inte hos
allmänna utvecklingen på förvaltningsrätt- landskapsregeringen eller direkt hos högsta
skipningens område. I denna proposition fö- förvaltningsdomstolen.
reslåsvissamindrejusteringar.
Enligt gällande självstyrelselag får besvär 2.6. Övrigaändringsförslag
över lagligheten av landskapsstyrelsens be-
slut anföras hos högsta förvaltningsdomsto- I propositionen ingår också några andra
len. På den grunden skall också besvär över ändringsförslag. De är främst av lagteknisk
landskapsstyrelsens beslut i pensionsärenden naturförattunderlättatillämpningenellerför
anföras hos högsta förvaltningsdomstolen, att beakta ändringar som skett i annan lag-
fastän försäkringsdomstolen och inte högsta stiftning.
förvaltningsdomstolen är sista instans i pen-
sionsärenden efter de reformer som genom- 3. Propositionens verkningar
fördes på 1990-talet. Det nuvarande syste-
met, att landskapsstyrelsens beslut i pen- Propositionen har inte några direkta admi-
sionsärendenisistainstansöverklagashosen nistrativa eller ekonomiska verkningar från-
annan besvärsinstans änvad somär fallet när sett de kostnader som landskapsstyrelsens
detgällerandramyndighetersliknandebeslut namnbyte får för landskapsförvaltningen.
är inte ändamålsenligt. Därför föreslås det att Förslagen om förvaltningsrättskipningen in-
självstyrelselagen ändras så att också land- nebär att vissa besvärsärenden kan övergå
skapsregeringens beslut i pensionsärenden från landskapsregeringen till Ålands förvalt-
överklagashosförsäkringsdomstolen. ningsdomstol.Antalet kandockantas vara li-
Enligt 32 § självstyrelselagen kan, med tet. Propositionen har inte heller några direk-
10 RP18/2002rd
ta inverkningar på miljön eller för medbor- Remissinstanserna ansåg i allmänhet att en
garnasrättsställning. översyn av självstyrelselagen behövs. De
Förslagen ombehandlingen avEU-ärenden hade olika uppfattningar om arbetsgruppens
syftar till att öka landskapets inflytande samt förslag angående landskapets deltagande i
att förbättra samarbetet mellan riks- och beredningen i EU:s organ samt om kontak-
landskapsmyndigheterna. terna mellanlandskapsstyrelsenochkommis-
När landskapsregeringen deltar i den natio- sionen. Å ena sidan vann förslagen under-
nella beredningen av EU-ärenden och i EU:s stöd, å andra sidan ansågs förslagen obehöv-
organsvarardensjälvförsinakostnader. liga.
Möjlighetenattsättas.k.budgetlagarikraft Arbetsgruppen föreslog att man i självsty-
redan innan republikens president har fattat relselagenskulle ta inuttryckliga bestämmel-
sitt beslut om vetorätten, innebär att det är ser om ansvarsfördelningen mellan landska-
lättare att använda landskapslagar som in- pet ochriket i frågor somgäller genomföran-
strument även i de fall där det finns ont om de av gemenskapsrätten. Remissinstanserna
tid. Eftersom det finns flera sätt att i prakti- förordade en reglering av ansvarsfördelning-
ken förvissa sig om att lagtinget inte en. Vissa detaljer i förslaget kritiserades
överskrider sin behörighet, är risken för att emellertid. Förslaget ansågs också problema-
en landskapslag i efterhand förfaller mycket tiskttilldendeldethadegälltansvartillföljd
liten. av andra internationella förpliktelser än EG-
rätten.
4. Beredningen av propositionen Arbetsgruppen föreslog att lagstiftnings-
kontrollen skulle ändras så att republikens
Justitieministeriet tillsatte den 17 december president inte i allmänhet skulle kontrollera
1997 en arbetsgrupp för att utreda behoven om landskapslagar är förenliga med gemen-
att ändra självstyrelselagen för Åland. I ar- skapsrättenochinternationella förpliktelser.I
betsgruppen ingick företrädare för justitiemi- en del av utlåtandena förordades förslaget,
nisteriet, utrikesministeriet, finansministeriet, medanandramotsattesigdet.
jord- och skogsbruksministeriet samt Ålands Enligt arbetsgruppens förslag skulle land-
lagting och Ålands landskapsstyrelse. Ar- skapslagar av särskilda skäl kunna sättas i
betsgruppens uppdrag omfattade, inklusive kraft redan innan lagstiftningskontrollen är
en senare komplettering, 13 punkter. De vik- klar. I vissa utlåtanden ansågs det vara ett
tigaste gällde landskapets deltagande i be- rättssäkerhetsproblem att rättsverkningarna
redningen och handläggningen av EU- avenlagsomredanträtt ikraft skulleåtergå,
ärendensamtlandskapetsansvariEU-frågor, om lagen sedan förfaller till följd av lagstift-
ikraftträdande av fördrag i landskapet och ningskontrollen. Uppmärksamhet fästes ock-
lagstiftningskontrollen. Arbetsgruppen skulle så vid att förslaget skulle innebära en princi-
även utreda vilka ändringar i självstyrelsela- piell ändring av republikens presidents ställ-
gen som den nya grundlagen medför. Angå- ning.
ende detta överlämnade arbetsgruppen som- Med utgångspunkt i arbetsgruppens betän-
maren 1998 en mellanrapport, där det före- kandeochutlåtandenaomdetutarbetadesvid
slogs ändringaravsjälvstyrelselagenmedan- justitieministeriet i samarbete med land-
ledning av den nya grundlagen. Ändringarna skapsstyrelsen ett förslag till en regerings-
gjordes den 28 januari 2000 genom en änd- proposition om ändring av självstyrelselagen
ringavsjälvstyrelselagenförÅland. för Åland. Under denna beredning beaktades
Arbetsgruppens betänkande (Lagbered- också den nya grundlagen. Arbetsgruppens
ningsavdelningens publikation 3/1999) sän- lagförslagomarbetadesifleraavseenden.
des på remiss till statsrådets kansli och mini- Propositionsutkastet sändes den 18 januari
sterierna, republikens presidents kansli, justi- 2001 på remiss till statsrådets kansli och mi-
tiekanslersämbetet, högsta domstolen, för- nisterierna, republikens presidents kansli, ju-
säkringsdomstolen, Ålands landskapsstyrel- stitiekanslersämbetet, högsta domstolen,
se, Ålandsdelegationen och länsstyrelsen på länsstyrelsen på Åland, Ålands landskapssty-
Åland. relse och Ålandsdelegationen. Justitiemini-