Pojkar kan visst skriva!

267 Pages·2014·2.99 MB·Swedish

Pojkar kan visst skriva!
Skrivkompetenser på nationellt prov i
svenska i Sverige
Pojkars skrivkompetenser beskrivs, analyseras och
tolkas utifrån pojkarnas egna texter från nationella
provet i svenska i årskurs 3, 2009, i Sverige.
Katharina Andersson undersöker i sin avhandling
ca 900 texter från 231 tioåriga pojkar. Syftet är att
Katharina Andersson
öka kunskapen om och förståelsen för pojkars skriv-
kompetenser genom att beskriva, analysera och
tolka pojkarnas texter från nationella provet. Detta
Pojkar kan visst skriva!
genomförs utan att jämföra dem med flickornas K
a
texter. t
h
a
r
Resultatet visar att pojkar visst kan skriva både in Skrivkompetenser på nationellt prov i svenska i Sverige
a
läsvärda, intertextuella och språkligt, genreenligt A
avvägda texter om de läses kreativt och med flera n
d
olika skrivkompetenser i blickpunkten. Pojkar visar e
r
s
sig ha många och varierande skrivkompetenser. s
o
n
| P
o
jk
a
r
k
a
n
v
is
s
t
s
k
r
iv
a
| 2!
0
1
4
Åbo Akademis förlag | ISBN 978-951-765-746-4
Katharina Andersson
Katharina Anderssons avhandlingsarbete i pedagogik med inriktning modersmålets
didaktik, ” Pojkar kan visst skriva! Skrivkompetenser på nationellt prov i svenska i årskurs
tre i Sverige” är avslutningen på forskarutbildningen vid Åbo Akademi i Vasa i Finland som
påbörjades våren 2009.
Hon har förutom sin forskningsgrund också lång erfarenhet av att arbeta med läs-och skriv-
undervisning, dels som klasslärare med de yngsta eleverna i grundskolan dels med lärarstu-
denter, både som handledare och som adjunkt vid lärarutbildningen på Högskolan i Gävle i
Sverige.
Åbo Akademis förlag
Tavastgatan 13, FI-20500 Åbo, Finland
Tfn [phone]
E-post: forlaget@abo.fi
Försäljning och distribution:
Åbo Akademis bibliotek
Domkyrkogatan 2–4, FI-20500 Åbo, Finland
Tfn [phone]
E-post: publikationer@abo.fi
12 <22
> 23 v

POJKAR KAN VISST SKRIVA!

Pojkar kan visst skriva!
Skrivkompetenser på nationellt prov i svenska i årskurs tre i Sverige
Katharina Andersson
Åbo Akademis förlag | Åbo Akademi University Press
Åbo, Finland, 2014
CIP Cataloguing in Publication
Andersson, Katharina.
Pojkar kan visst skriva! : skrivkompe-
tenser på nationellt prov i svenska i
årskurs tre i Sverige / Katharina
Andersson. - Åbo : Åbo Akademis
förlag, 2014.
Diss.: Åbo Akademi.
ISBN 978-951-765-746-4
ISBN 978-951-765-746-4
ISBN 978-951-765-747-1 (digital)
Gosmo Print Ab
Åbo 2014
POJKAR KAN VISST SKRIVA! – ÅBO AKADEMI – VASA
Abstrakt

Tioåriga pojkar skriver texter på ett nationellt prov våren 2009. Syftet är att
öka kunskapen om och förståelsen för pojkars skrivkompetenser genom att
beskriva, analysera och tolka pojkarnas texter från nationella provet i svenska
i årskurs 3, 2009, i Sverige. Materialet består av pojktexter och det är
pojkarnas kompetenser att skriva texter som står i fokus. Genom att inte
jämföra med flickors texter kan pojkarnas kompetenser sökas, granskas,
tolkas och beskådas utan att samtidigt jämföras. Provet mäter skrivande med
några språkriktighetsmotiv medan jag söker texternas innehåll och med-
vetande om en mottagare och andra väsentliga aspekter av att skriva texter.
Texternas genrer är beskrivna utifrån provets instruktioner, vilket styr arbetet i
klassrummet och därför även i mitt analysarbete. Analyserna söker mönster
av skrivkompetenser i pojkarnas texter utan att främst söka fel och brister.
När kompetenser sökts bortom relation till kursplaner eller till nationella
provets kravnivåer, ger provets pojktexter ett generellt underlag för undersök-
ningar av skrivkompetenser. Texterna är avidentifierade från person, plats
och social grupp och därför inte positionerade till sociala aspekter. Texterna
är placerade i perspektivet tioåriga pojkar skriver texter på ett nationellt prov.
De teoretiska anslag som hämtas från Ivaničs (2004; 2012) ger modeller för
teori om skrivande. Ett sociokulturellt synsätt (Smidt, 2009; Säljö, 2000) med
literacy och en holistisk syn på skrivande är genomgående. Genom en
abduktiv logik (se 4.4) kan material och teori arbeta i samspel med varandra.
Huvudmetoden hermeneutik (Gadamer, 1997) och analyserande närläs-
ning (Gustavsson, 1999) används beroende på det texterna visar. Genom
analyser från teoretiskt skilda vetenskapsområden får avhandlingen sin grund.
Centrala resultat i avhandlingen är att pojkarna som skriver texter på ett
nationellt prov kan skriva i minst två genrer utan att blanda dem eller göra
mellanformer och att pojkarna har stor kunskap om andra texter och har stor
rörlighet mellan olika slags texter, lästa och sedda texter från teve, film, dator,
böcker, spel och tidskrifter, till och med under ett så kulturellt kringgärdat
tillfälle som ett prov. Texter som pojken har kunskap om från andra tillfällen
kan helt implicit infogas i pojkens egen text, eller explicit skrivas med namn
på huvudperson, titel eller annat utpekande. Dessa texter skrivs för att
uttrycka och beskriva det provets rubriker anger. Även andra tydliga resultat
av pojkarnas skrivkompetenser framkommer genom avhandlingens
mångsidiga analysmetoder.
Sökord är pojkar, text, skriva, återberätta, narrativa och deskriptiva texter,
skrivkompetens, genre, och nationellt prov.

5
KATHARINA ANDERSSON

Abstract

10-year old boys are writing texts in a National Test in the spring of 2009.
The aim of this study is to increase knowledge in and understanding of boys’
writing skills through description, analysis and interpretation of the texts
produced by the boys in the National Test in Swedish for junior level year
three, taken in Sweden in 2009. The material consists of texts produced by
boys and is focused on their ability to write. Through avoiding relating to
texts produced by girls, it is possible to search, review, interpret and observe
without simultaneously comparing the two genders. The aim of the test is to
measure writing proficiency from a normative perspective, while I am
investigating content, reception, awareness, and other aspects relevant when
producing text. Genres are described through the instruction given in the test,
which defines the work that takes place in the classroom and thereby my
approach to the analysis. The latter is focused on finding patterns in the
competence of the students rather than looking for flaws and limitations.
When competence is searched for beyond the relationship to syllabi or the
demands of the test in itself, the boys’ texts from the test provide a general
foundation for investigating writing proficiency. Person, place and social
group have been removed from the texts thereby avoiding aspects of social
positioning. The texts are seen from the perspective of 10-year old boys who
write texts in a National Test.
The theoretical basis as provided by Ivaničs (2004; 2012) offers models for
theory on writing. A socio-cultural viewpoint (Smidt, 2009; Säljö, 2000)
including literacy and a holistic view on writing is found throughout. By the
use of abdicative logic (see 4.4) material and theory work in mutual coopera-
tion.
The primary method hermeneutics (Gadamer 1997) and analytical close-
reading (Gustavsson, 1999) are used dependent on the requirements of the
texts. The thesis builds its foundation through the analysis from theoretically
diverse areas of science.
Central to the thesis is the result that boys who write texts in the National
Test, are able to write in two separate genres without conversion or the
creating hybrids between the two. Furthermore, the boys inhibit extensive
knowledge about other types of texts, gained from TV, film, computers,
books, games, and magazines even in such a culturally bound context as a
6
POJKAR KAN VISST SKRIVA! – ÅBO AKADEMI – VASA
test. Texts the boy has knowledge of through other situations can implicitly be
inserted in his own text, or be explicitly written with a name of the main
character, title, as well as other signifiers. These texts are written to express
and describe what is required in the topic heading of the test. In addition
other visible results of the boys’ ability to write well occur though the
multitude of methods for analysis throughout the thesis which both search,
and find writing competence in the texts written by the boys.

Keywords: Boys, text, writing, retell, narrative and descriptive texts, genre,
National Test.

7
KATHARINA ANDERSSON
Förord
Att skriva en akademisk avhandling är att ifrågasätta, pröva och problemati-
sera sina förförståelser. Både som lågstadie- och högskolelärare är det en unik
upplevelse att söka essensen av mångårig och osorterad kunskap för att
renodla tankar. Det är lika komplicerat och outtalat kompetensöverskridande
att vara lärare för de yngsta eleverna i grundskolan som att vara lärarutbildare
för blivande kollegor. Båda professionsidentiteterna har bidragit till arbetet.
Att forska är svårt men ”skulle vi ha alla svaren så behövde vi inte forska
på det” säger min handledare, professor Ria Heilä-Ylikallio vid Åbo Akademi
i Vasa i Finland, utan vilken det inte hade blivit någon avhandling. Mitt
spretiga forskarprojekt blev färdigt därför att Ria sa att det var intressant,
spännande och möjligt. Utan docent Åsa Morbergs hejarop, min bihandle-
dare vid Högskolan i Gävle i Sverige, hade en avhandling aldrig kommit i
fråga. Möjligheten till det rika och genuina materialet uppstod genom lektor
Barbro Hagman-Persson, ansvarig för arkivet för nationella prov i Uppsala.
Vid Åbo Akademi i Vasa i Finland blev jag en del av en doktorandgrupp
som målmedvetet diskuterat vetenskap på kurser och seminarier och ätit god
mat på restaurang Ernst. Tack, Heidi Höglund, Katarina Rejman, Dan
Åkerlund och alla ni andra doktorander för dessa utvecklande invecklade
diskussioner! Ett särskilt tack till Dans tekniska support och gott kaffeprat.
Hemma i Gävle har lektor Charlotte Engblom varit en ständigt lyssnande,
läsande och närvarande samtalspartner. Hur många diskussioner och frågor
hon fått genomleva under de här åren, det kan ingen räkna. Micael Melander,
Helena Hammarström, Maj-Britt Westlin, lektor Olle Hammermo har läst,
kommenterat språkligt samt återfört texten till huvudfåran när bisatserna
blivit för många. Susanne Holmberg, min äldsta kollega och vän, har utifrån
professionen lärare, läst och ifrågasatt. Fil. dr. Lars Karlsson hjälpte mig att
förstå statistik. Konstnären Anna Nordström gjorde en framsida som är en
tillgång och vars arbete måste jag tacka särskilt för.
Vetenskapliga granskare av arbetet har varit professor emeritus Jon Smidt,
Högskolan i Sør-Trøndelag och lektor Sara Routarinne, Helsingfors universitet
samt professor emeritus Sauli Takala. Språkgranskare var fil. dr. Barbro Wiik.
I hemmet har maken, Bob Andersson, ständigt funnits till hands med te,
nackmassage och välvilligt kluriga frågor. Tack Bob och våra vuxna barn,
Fritjof och Hannah, för ovärderligt stöd och många glada tillitsfyllda tillrop!
Högskolan i Gävle har finansierat doktorandtiden och Åbo Akademi i
Vasa har stått för finansiering av flera resor, internationella konferenser,
utbildning på nordiska forskarmöten och för en akademisk miljö.
Tillsammans blev det en doktorandtid som jag aldrig ska glömma! Tack!
8