Nils Andersson Flodström.

17 Pages·2005·2.63 MB·Swedish

Nils Andersson Flodstr(cid:246)m.
Omkring 1801 torde Hammarsmedm(cid:228)staren Nils Andersson Flodstr(cid:246)m ha flyttat fr(cid:229)n Nyhammars
bruk, Ramsbergs socken i landskapet V(cid:228)stmanland ((cid:214)rebro l(cid:228)n) till Selets bruk i Nederlule(cid:229) f(cid:246)r-
samling i nuvarande Lule(cid:229) kommun. Nils (cid:228)r undertecknads MM MM MF F och f(cid:246)dd den 13 okto-
ber 1756 i Hedk(cid:228)rra by i V(cid:228)stanfors f(cid:246)rsamling, i nuvarande Fagersta kommun.
Nils Flodstr(cid:246)m var gift med Johanna Sophia Reisman f(cid:246)dd 1757, troligtvis i Stockholm. Hen-
nes f(cid:246)r(cid:228)ldrar var f(cid:246)dda i n(cid:228)rheten av Eibenstock, Sachsen, i det som mellan 1945 - 1989 var stats-
bildningen (cid:214)sttyskland. Dessa personuppgifterna bygger p(cid:229) forskning av Sture Jansson i Uppsala.
Efterf(cid:246)ljande sammanst(cid:228)llning avser att kort beskriva n(cid:229)gra av Nils Flodstr(cid:246)ms bostadsorter
samt anf(cid:228)ders V(cid:228)stmanl(cid:228)nska bostadsorter och levnadsbetingelser.
Nils Flodstr(cid:246)m var allts(cid:229) f(cid:246)dd i Hedk(cid:228)rra, idag kanske fr(cid:228)mst k(cid:228)nt f(cid:246)r att det (cid:228)r d(cid:228)r som golf-
banan i Fagersta (cid:228)r bel(cid:228)gen. Fadern arbetade vid Simbla eller Sembla som var ett av de tre bruk
som kom att bilda Fagersta bruk - Semla, Fagersta och V(cid:228)stanfors.
Redan under Gustav Vasas dagar fanns hyttor p(cid:229) dessa tre platser.
Brage Lundstr(cid:246)m 05-03-08 Nils Flodstr(cid:246)m 1 / 17
V(cid:228)stanfors
V(cid:228)stanfors blev egen socken 1642. Dessf(cid:246)rinnan tillh(cid:246)rde bygden Norbergs socken. Den tidi-
gaste bebyggelsen antas ha uppst(cid:229)tt kring de gamla herrg(cid:229)rdarna vid bruken, Westanfors, Fagersta,
Simbla och Skrikbo. De tre f(cid:246)rstn(cid:228)mnda l(cid:229)g i n(cid:228)rheten av varandra vid Kolb(cid:228)ck(cid:229)n, d(cid:228)r man utnytt-
jade kraften fr(cid:229)n de forsar som d(cid:229) fanns. I dag (cid:228)r forsarna borta och sedan slutet av 1700-talet
ersatta med slussar, ing(cid:229)ende i Str(cid:246)msholms kanal, vilken medger sj(cid:246)fart fr(cid:229)n Smedjebacken till
M(cid:228)laren och vidare ut i (cid:214)stersj(cid:246)n. Dessutom utbyggda med kraftverk.
Skrikbo ligger n(cid:229)gra kilometer v(cid:228)sterut och var Hedk(cid:228)rraortens st(cid:246)rsta och l(cid:228)ngst bevarade
hytta. Detta blev ocks(cid:229) bruk med herrg(cid:229)rd och st(cid:229)ngj(cid:228)rnssmide. I dag finns knappt n(cid:229)gra l(cid:228)mningar
kvar, l(cid:228)ngs b(cid:228)ckravinen, vid l(cid:228)nets st(cid:246)rsta skidbacke - H(cid:246)gbybacken. Den 300 meter l(cid:229)nga och p(cid:229)
sina h(cid:229)ll 10 meter djupt b(cid:228)ckdalen (cid:228)r nedskuren i finkornigt sediment fr(cid:229)n F(cid:228)rna(cid:229)sen. Dit upp har
havet n(cid:229)tt upp en g(cid:229)ng i tiden och svallat ner det sediment(cid:228)ra material. B(cid:228)cken har under (cid:229)rtusen-
den eroderat ned till det i dag grova materialet som b(cid:228)ckens botten best(cid:229)r av. I dag minner endast
stora (cid:246)vermossade slaggh(cid:246)gar om den verksamhet som bedrivits p(cid:229) platsen under kanske flera
hundratals (cid:229)r. En plats som ocks(cid:229) varit bebodd av ett stort antal m(cid:228)nniskor. P(cid:229) en skylt efter den
delvis sp(cid:229)ngade vandringsleden upplyses om att den vegetations- och (cid:246)rtrika dalg(cid:229)ngen (cid:228)r bevuxen
med bl.a. Strutbr(cid:228)ken, Trolldruva och Lundtj(cid:228)rnsblomma. Ingenting finns som upplyser vandraren
om den tidigare verksamheten som knappt kan sk(cid:246)njas p(cid:229) grund av mossa och frodig vegetation.
Brage Lundstr(cid:246)m 05-03-08 Nils Flodstr(cid:246)m 2 / 17
I Olof Graus beskrivning av de tre bruken fr(cid:229)n 1753 framg(cid:229)r f(cid:246)ljande:
1. Westanfors fr(cid:228)lsebruk, 1 st(cid:229)ngj(cid:228)rnshammare och tv(cid:229) h(cid:228)rdar, (cid:228)r ett gammalt verk som ligger
n(cid:228)ra kyrkan, d(cid:228)r str(cid:246)mmen som kommer uppifr(cid:229)n Semla bruk faller ut i sj(cid:246)n Aspen.
2. Fagersta, 1 st(cid:229)ngj(cid:228)rnshammare och 2 h(cid:228)rdar, h(cid:246)r under W(cid:228)stanfors bruk och (cid:228)r ocks(cid:229) ett gam-
malt hammarverk. ¯r 1658 d(cid:229) hammaren reparerades, fanns bara en h(cid:228)rd.
3. Simbla, (cid:228)r ett stort och vackert bruk, har ett ypperligt l(cid:228)ge vid str(cid:246)mmen. Bruket (cid:228)r v(cid:228)lbebyggt,
best(cid:229)r af 2 st(cid:229)ngj(cid:228)rnshammare och 3 h(cid:228)rdar. Det anlades och erh(cid:246)ll privilegier (cid:229)r 1607 under
Karl IX:s tid. St(cid:229)ngj(cid:228)rnet smiddes af eget vid Ulfsbo och Melinge hyttor tillverkat tackj(cid:228)rn.
Under (cid:229)ren 1810-1820 f(cid:246)rv(cid:228)rvade (cid:228)garen till Fagersta bruk de tv(cid:229) kvarvarande V(cid:228)stanfors och
Semla. Semla, som antas ha f(cid:229)tt sitt namn efter H(cid:228)radsh(cid:246)vdingen Hindric Simbla (1417-20) var det
(cid:228)ldsta och av gammalt det st(cid:246)rsta. Anl(cid:228)ggnings(cid:229)ret anges till 1607. Sammantaget hade de tre under
1700-talet r(cid:228)tt att tillverka mer (cid:228)n tre tusen skeppspund st(cid:229)ngj(cid:228)rn per (cid:229)r, en f(cid:246)r den tiden impone-
rande kvantitet.
Bel(cid:228)genheten inom Norbergs bergslag och traditioner fr(cid:229)n medeltiden ger dessa bruk en histo-
risk betydande roll. Produktionen omr(cid:228)knad till kilo eller ton (cid:228)r vansklig eftersom vikten var olika
fr(cid:229)n olika orter, men ett skeppspund ligger mellan 136 - 149,6 kg/skeppspund. 3.000 skeppspund
motsvarar d(cid:228)rmed 408 - 448 ton, med handkraft smitt st(cid:229)ngj(cid:228)rn.
Nils karri(cid:228)rv(cid:228)g inom j(cid:228)rnhanteringen
Nils b(cid:246)rjade som koldr(cid:228)ng 1773, under Hammarsmedm(cid:228)stare Jonas Svensson G(cid:228)vert vid Bock-
hammars bruks nedre hammare i Gunnilbo, Skinnskattebergs kommun. Bockhammars bruk (cid:228)ldre
historia (cid:228)r intimt f(cid:246)rbunden med namnet Ebba Brahe, Gustav II Adolfs ungdomsf(cid:246)r(cid:228)lskelse. Hon
gifte sig sedermera med greve Jacob de la Gardie. Ebba Brahe var enda dotter till Magnus Brahe, en
av Karl IX:s fr(cid:228)msta anh(cid:228)ngare och medhj(cid:228)lpare. Genom f(cid:246)rl(cid:228)ningar till fadern och k(cid:246)p av bl.a.
Bockhammar kom Ebba att (cid:228)ga bruket 1633.
En beskrivning fr(cid:229)n 1746 anges att Bockhammar (cid:148)best(cid:229)tt av tv(cid:229) hamrar och fem h(cid:228)rdar. Vatten-
dr(cid:228)kten (cid:228)r knapp och kostsam, medan man m(cid:229)ste underh(cid:229)lla (cid:229)tskilliga dammar, varigenom vattnet
insamlas fr(cid:229)n insj(cid:246)ar och mossar. Skogen (cid:228)r bra och ger n(cid:228)ra nog tillr(cid:228)ckligt till behovet av kol.
Tackj(cid:228)rn f(cid:229)s fr(cid:229)n (cid:228)garens egna hyttor i Mattsbo, Norrb(cid:228)rke socken och Skrikebo i V(cid:228)stanfors socken,
det (cid:246)vriga k(cid:246)pes fr(cid:229)n V(cid:228)stra bergslagen(cid:148).
1771 kom Bockhammar att f(cid:246)rv(cid:228)rvas av (cid:228)garen till F(cid:228)rna bruk och ingick d(cid:228)refter i fideikommiss-
komplexet Ferna-Bockhammar. 1817 hade man tre h(cid:228)rdar med sex hamrar och en smidesr(cid:228)ttighet
p(cid:229) 1.767 skeppspund, d.v.s. ca 250 ton. Tillsammans med Ferna och Killinghammar hade man 139
anst(cid:228)llda.
Vad betr(cid:228)ffar levnadsbetingelserna kan ett protokoll fr(cid:229)n Heds sockenst(cid:228)mma fr(cid:229)n 2 augusti
1772 n(cid:229)got belysa f(cid:246)rh(cid:229)llandena vid denna tid.
(cid:148)I anledning av den i (cid:229)r s(cid:229) tryckande spannm(cid:229)lsbristen och h(cid:246)ga (cid:246)verhetens n(cid:229)diga f(cid:246)ranstalt-
ning hade till W(cid:228)ster(cid:229)s ankommit ett nytt f(cid:246)rr(cid:229)d riad r(cid:229)g, varav Hed socken med posten f(cid:229)tt till-
st(cid:229)nd att mot s(cid:228)ker borgen och det pris framledes blev utsatt, d(cid:228)rst(cid:228)des avh(cid:228)mta 8 tunnor.
H(cid:228)rvid beg(cid:228)rde herr (cid:246)verstel(cid:246)jtnanten och riddaren (cid:214)rnsk(cid:246)ld, att en f(cid:246)rteckning p(cid:229) f(cid:246)rsamling-
ens mest fattiga och n(cid:246)dlidande nu i allas n(cid:228)rvaro skulle uppr(cid:228)ttas p(cid:229) det att man d(cid:228)rav skulle
utr(cid:246)na, vad och huru mycket tarvades till deras unds(cid:228)ttning. Antalet av dessa befanns vara ej
mindre (cid:228)n 75 personer, dels barn, dels (cid:228)ldre, s(cid:229) att medels allenast en fj(cid:228)rdings utbetalning till var
och en av dem fordras 9 tunnor och 3 fj(cid:228)rdingar, vilket (cid:246)verstiger det kvantum socknen i W(cid:228)ster(cid:229)s
(cid:228)r beviljat. .....(cid:148).
(cid:148) D(cid:229) ingen i den (cid:148)br(cid:229)daste andtiden(cid:148) ville (cid:229)ka till V(cid:228)ster(cid:229)s f(cid:246)r att h(cid:228)mta s(cid:228)den, erbj(cid:246)d sig (cid:214)rn-
sk(cid:246)ld att socknens fattiga skulle f(cid:229) h(cid:228)mta sin andel hos honom p(cid:229) Karmansbo g(cid:229)rd. Socknen skulle
ur fattigkassan under h(cid:246)sten betala honom 74 daler, 3 skilling kopparmynt per tunna, h(cid:228)lften r(cid:229)g
och h(cid:228)lften korn.
Brage Lundstr(cid:246)m 05-03-08 Nils Flodstr(cid:246)m 3 / 17
Skinnskatteberg
Bakgrunden till ortens tillika socknens namn finns olika teorier om. En (cid:228)r att (cid:148)Skinsceckeberg(cid:148)
kommer fr(cid:229)n att den nedre sj(cid:246)n liknar en skinns(cid:228)ck som bars p(cid:229) ryggen. Redan under Magnus
Ladul(cid:229)s tid fanns en kungsg(cid:229)rd vid Nedre V(cid:228)ttern. Den stora tillg(cid:229)ngen p(cid:229) malm och skog i kombi-
nation med vattendragen gav m(cid:246)jlighet till etablerandet av en m(cid:228)ngd hyttor och hammare. P(cid:229) 1730-
talet sammanslogs ett antal s(cid:229)dana till Skinnskattebergs bruk, vari senare Bagg(cid:229) kom att ing(cid:229).
Bruksegendomen mellan sj(cid:246)arna (cid:214)vre och Nedre V(cid:228)ttern omfattade som mest 15.000 har, men
efter f(cid:246)rs(cid:228)ljning 16 mtl eller 9.000 har varav 550 har (cid:229)ker. P(cid:229) fastigheten fanns j(cid:228)rnbruk, s(cid:229)g, kvarn
och tegelbruk. Bruksdriften nedlades 1909. P(cid:229) senare (cid:229)r fanns en, numera nedlagd, av ASSI (cid:228)gd
boardfabrik. Numera finns en s(cid:229)g och en skogsh(cid:246)gskola i gamla herrg(cid:229)rden, samt ett mindre kraft-
verk.
Nils flyttade 1775 fr(cid:229)n Gunnilbo till Skinnskatteberg. Han bodde vid (cid:148)Westerg(cid:229)rdshammaren(cid:148)
fram gifterm(cid:229)let 1779 och ben(cid:228)mndes i husf(cid:246)rh(cid:246)rsl(cid:228)ngden dr(cid:228)ng, dvs smeddr(cid:228)ng. (Hfl S-berg 1775-
85 pag 170)
Enligt Skinnskattebergs bruks avr(cid:228)kningsb(cid:246)cker f(cid:246)r 1778 och 1779, de enda som finns bevarade
p(cid:229) Landsarkivet i Uppsala f(cid:246)r den tid han var d(cid:228)r, jobbade han som m(cid:228)stersven vid (cid:148)Knipsmedjan(cid:148).
Hammarsmedm(cid:228)stare eller m(cid:228)stare var Hans Hansson. I avr(cid:228)kningsboken kallas han Nils Flog-
str(cid:246)m.
P(cid:229) b(cid:228)gge sidor, vid den nedre och brantare delen av det vattendrag som ing(cid:229)r i Hedstr(cid:246)mmen, och
som f(cid:246)rbinder (cid:214)vre och Nedre V(cid:228)ttern, l(cid:229)g de olika bruksverksamheterna. Kartan fr(cid:229)n 1905-11.
Brage Lundstr(cid:246)m 05-03-08 Nils Flodstr(cid:246)m 4 / 17
Vid 23 (cid:229)rs (cid:229)lder, den 3/10 1779, gifte sig Nils Flodstr(cid:246)m med Johanna (Anna) Sophia Reisman.
Det anges vid olika tillf(cid:228)llen att hon (cid:228)r f(cid:246)dd i Stockholm, men s(cid:229)vitt k(cid:228)nt har man inte lyckats hitta
f(cid:246)delsenotisen. Vid gifterm(cid:229)let angavs att hon kom fr(cid:229)n Karbenning, ca 1 mil nord(cid:246)st om V(cid:228)stan-
fors. En av m(cid:229)nga orter med hytta och hammare. N(cid:229)gra km fr(cid:229)n Karbenning (cid:229)teruppt(cid:228)cktes f(cid:246)r ett
tiotal (cid:229)r sedan den sannolikt (cid:228)ldsta j(cid:228)rnframst(cid:228)llningsst(cid:228)llet, i industriell form, i v(cid:229)rt land - Lapphyttan.
I Karbenning var Johanna Sophia piga vid vigseltillf(cid:228)llet. I vigselboken anges han vara m(cid:228)ster-
smed, och det antecknades (cid:228)ven; (cid:148)Nils Flodstr(cid:246)ms uppf(cid:246)rande beskedligt(cid:148).
Ovanst(cid:229)ende avr(cid:228)kningsbok visar att Nils
hade drygt 14 Riksdaler i skuld vid det nya
r(cid:228)kenskaps(cid:229)rets b(cid:246)rjan i oktober 1778. Var an-
nan m(cid:229)nad tog han ut 1 rulle tobak som i b(cid:246)r-
jan kostade 6 och sedan 8 skilling. I kontanta
medel tog han ut ca 16 Rdl. Vid ett tillf(cid:228)lle k(cid:246)pte
han strumpor f(cid:246)r 21 skill. 4 rundstycken. Bor(cid:229)s-
varor, som kunde best(cid:229) av vadmal och andra
tyger k(cid:246)pte man 2 Rdl 36 skill. ¯rets totala ut-
gifter enligt avr(cid:228)kningsboken uppgick till drygt
22 Rdl, med avdrag f(cid:246)r ing(cid:229)ende balans. Inkom-
sterna uppgick till drygt 22 Rdl, varf(cid:246)r n(cid:229)got
mera (cid:228)n (cid:229)ret innan (cid:246)verf(cid:246)rdes till 1779 (cid:229)rs ba-
lans.
Inkomsterna blev h(cid:246)gre under 1779 d(cid:229) han
fr(cid:229)n m(cid:228)staren Hans Hansson fick i m(cid:228)stersvens-
l(cid:246)n 33 Rdl 16 skilling. Kostnadssidan i
avr(cid:228)kningsboken inneh(cid:246)ll bara posterna (cid:148)Con-
tant(cid:148), (cid:148)Tobac(cid:148) samt betalning till namngivna
personer, som b(cid:246)r vara (cid:229)terbetalning av tillf(cid:228)l-
liga l(cid:229)n. I ny balans till 1780 var skulden 4 Rdl
26 skill och 4 rundstrycken.
Brage Lundstr(cid:246)m 05-03-08 Nils Flodstr(cid:246)m 5 / 17
Tysksmidet
Under 1500-talet l(cid:228)t Gustav Vasa inf(cid:246)rskriva tyska experter, som byggde smedjor och l(cid:228)rde svensk-
arna tillverka j(cid:228)rn enligt en ny metod. Sedermera inf(cid:246)rdes Vallonsmeder och en annan smides-
metod. Skillnaden var att tysksmidet utgjordes av sm(cid:229) stycken, l(cid:228)tta att transportera. Hyttor och
hamrar kunde ligga skilda fr(cid:229)n varandra och inte skapa problem med tv(cid:229) kolslukande processer p(cid:229)
samma plats. Vallonsmidets tunga och sv(cid:229)rtransporterade g(cid:246)sar kr(cid:228)vde d(cid:228)remot att hyttan och ham-
maren l(cid:229)g p(cid:229) samma plats. Samh(cid:228)llen med vallonsmide blev d(cid:228)rf(cid:246)r stora. Vallonsmidet kr(cid:228)vde
ocks(cid:229) mera folk.
Vid tv(cid:229) tyskh(cid:228)rdar med en hammare och h(cid:246)gst sex smidesarbetare kunde av medelstora sorter
st(cid:229)ngj(cid:228)rn smidas h(cid:246)gst 28 skeppspund (4,2 ton) i veckan, medan vallonhammaren med tio arbetare
p(cid:229) samma tid utan sv(cid:229)righet kom upp i 50 skeppspund (7,5 ton).
F(cid:246)r att inte f(cid:229) f(cid:246)r l(cid:229)nga transportstr(cid:228)ckor f(cid:246)r framf(cid:246)r allt kol spridde man ut hyttor och hamrar
(cid:246)ver skogsomr(cid:229)dena. Antalet boende p(cid:229) varje plats var d(cid:228)rf(cid:246)r, med dagens j(cid:228)mf(cid:246)relser, ytterst be-
gr(cid:228)nsat. P(cid:229) 1740-talet hade ex. Semla 40 inv(cid:229)nare, V(cid:228)stanfors 150 och Fagersta inkl. Uddn(cid:228)s 80.
Ut(cid:246)ver de vid hyttor och hamrar sysselsatta fanns givetvis kolproducenter, forb(cid:246)nder och andra
kategorier f(cid:246)r leverans av r(cid:229)varor, produkter och f(cid:246)rn(cid:246)denheter.
Smeder och hantverkare hade syssels(cid:228)ttning under st(cid:246)rre delen av (cid:229)ret (cid:229)t bruket. Hyttdriften
d(cid:228)remot var s(cid:228)songsbetonad och vissa bl(cid:229)ste endast vart annat (cid:229)r. Hyttarbetarna var d(cid:228)rf(cid:246)r torpare
och sysselsatta i jordbruksarbete stora delar av (cid:229)ret.
Inom ramen f(cid:246)r skr(cid:229)v(cid:228)sendet var m(cid:228)staren en sj(cid:228)lvst(cid:228)ndig f(cid:246)retagare, som sj(cid:228)lv anst(cid:228)llde och
avl(cid:246)nade ges(cid:228)ller och l(cid:228)rpojkar, vilka sj(cid:228)lva i sinom tid kunde bli m(cid:228)stare och sj(cid:228)lvst(cid:228)ndiga f(cid:246)reta-
gare. S(cid:229) var det inte inom brukshanteringen, utan m(cid:228)staren var sj(cid:228)lv anst(cid:228)lld. Avl(cid:246)nings-
best(cid:228)mmelserna var dock s(cid:229)dana, inom ramen f(cid:246)r 1766 (cid:229)rs hammarsmedsordning, att m(cid:228)staren
lyfte hela smidesl(cid:246)nen, varefter han avl(cid:246)nade sina medhj(cid:228)lpare. F(cid:246)rtj(cid:228)nsten delades mellan smede-
rna efter den gamla skalan 5/12 (41,7%) f(cid:246)r m(cid:228)stare, 4/12 (33,3%) till m(cid:228)stersven och 3/12 (25%)
till smeddr(cid:228)ngen (kolgosse). Om en m(cid:228)stare hade uppsikt (cid:246)ver tv(cid:229) smedlag ersattes han i det andra
laget av en m(cid:228)stersven och fick beh(cid:229)lla (cid:246)verskjutande tolftedel.
Huruvida l(cid:246)ner och ers(cid:228)ttningar f(cid:246)ljde ovann(cid:228)mnda regler (cid:228)r oklart eftersom det saknas uppgif-
ter om de verkliga f(cid:246)rh(cid:229)llandena.
L(cid:246)nen utgick till stora delar i naturaf(cid:246)rm(cid:229)ner fr(cid:229)n bruken mestadels i bostad och s(cid:228)d men (cid:228)ven i
form av kreatursfoder. En hammarsmedm(cid:228)stare kunde f(cid:229) 15 tunnor spannm(cid:229)l och smeddr(cid:228)ngarna
10 - 12 tunnor. En tunna motsvarade ca 146 liter. Tidvis var skulds(cid:228)ttningen stor, speciellt f(cid:246)r
arbetarna, till bruken. Detta uppm(cid:228)rksammades ocks(cid:229) vid olika tillf(cid:228)llen av bl.a. bergskollegiet.
Man uppskattar att den (cid:229)rliga spannm(cid:229)lsf(cid:246)rbrukningen i vikt per person uppgick till 280 kg
1750, 300 kg 1800 och 175 kg p(cid:229) 1920-talet. Med en utmalningsprocent av 80 ger det 224, 240
resp. 140 kg mj(cid:246)l. S(cid:228)nkningen av mj(cid:246)lkonsumtionen (cid:228)r betingad av att potatisen blev stapelf(cid:246)da
under 1800-talet. Ytterligare tillskott till den vegetabiliska f(cid:246)dan kom fr(cid:229)n de t(cid:228)ppor bruksarbetarna
hade. Kreaturen bidrog till den animaliska f(cid:246)dan. Smedernas standard, vad g(cid:228)ller de element(cid:228)raste
behoven, var h(cid:246)gre (cid:228)n de prolet(cid:228)ra underklasser som fanns i st(cid:228)derna och (cid:228)n den sm(cid:229)b(cid:246)nder och
torpare levde p(cid:229).
Hammarsmeder
Nils Flodstr(cid:246)ms far, Anders Nilsson f(cid:246)dd 1725 i Hedk(cid:228)rra, d(cid:228)r fadern var arrendator, blev
hammarsmedm(cid:228)stare. Detta var ett aktat yrke och utm(cid:228)rkelsen kr(cid:228)vde att vissa prov p(cid:229) kompetens
fick utf(cid:246)ras. Redan 1637 utf(cid:228)rdades regler f(cid:246)r detta i en hammarsmedordning. Kravet p(cid:229) Anders var
sannolikt enligt 1703 (cid:229)rs f(cid:246)rordning. Denna stipulerade att han f(cid:246)r (cid:229)ldermannen visat att med 26
lispund tackj(cid:228)rn och 24 tunnor kol kunnat tillverka (cid:229)tminstone ett skeppund st(cid:229)ngj(cid:228)rn om 8-9 st(cid:228)nger
av 6 1/2 till 7 alnars l(cid:228)ngd. Dessutom skulle de, n(cid:228)r de arbetade tre personer f(cid:246)r en h(cid:228)rd, tillverka
minst 10 skeppund i veckan.
Brage Lundstr(cid:246)m 05-03-08 Nils Flodstr(cid:246)m 6 / 17
Duktiga hammarsmeder var eftertraktade och v(cid:228)rvades av andra bruk eller hamrar, med l(cid:246)ften
om b(cid:228)ttre l(cid:246)ner och f(cid:246)rm(cid:229)ner. Att man flyttade ofta kan konstateras i levnadsbeskrivningen (cid:246)ver
Anders Nilsson och sonen Nils Flodstr(cid:246)m. N(cid:228)r en ung pojke b(cid:246)rjade sina f(cid:246)rsta l(cid:228)rosp(cid:229)n i en smedja,
dr(cid:246)mde han s(cid:228)kert om att en dag st(cid:229) som m(cid:228)stare vid h(cid:228)rden. Ofta blev det en (cid:228)ttling till en m(cid:228)stare
(cid:228)ven s(cid:229)dan efter den typiska karri(cid:228)rv(cid:228)gen.
F(cid:246)rsta arbetet var att bli koldr(cid:228)ng d(cid:228)refter smeddr(cid:228)ng och s(cid:229) sm(cid:229)ningom m(cid:228)stare. Smeddr(cid:228)ng
ersattes av beteckningen m(cid:228)stersven varvid koldr(cid:228)ng erh(cid:246)ll yrkesbeteckningen smeddr(cid:228)ng.
Ers(cid:228)ttningen till smedm(cid:228)staren var reglerat i olika f(cid:246)rordningar eller i hammarsmedsordningen.
Detta upph(cid:246)rde 1766 d(cid:229) man b(cid:246)rjade till(cid:228)mpa en inom vissa gr(cid:228)nser r(cid:246)rlig l(cid:246)neskala. Smidesl(cid:246)nen
var f(cid:246)r ordin(cid:228)rt j(cid:228)rn 3 till 5 daler kopparmynt per skeppund och det f(cid:246)ljde priset p(cid:229) kronans hammars-
kattej(cid:228)rn. Steg priset (cid:246)ver 100 d kmt/skeppund blev smedl(cid:246)nen 5 d kmt och f(cid:246)r varje s(cid:228)nkning
under 100 d kmt minskade l(cid:246)nen med 1/2 d kmt, dock l(cid:228)ngst ned till 3 d kmt.
D(cid:228)refter fick ingen ytterligare minskning ske. 1823 (cid:229)rs hammarsmedordning inf(cid:246)rde ett annat
inslag, n(cid:228)mligen att f(cid:246)r varje skeppund st(cid:229)ngj(cid:228)rn utf(cid:246)ll ers(cid:228)ttning av 1/12 av v(cid:228)rdet av en tunna
spannm(cid:229)l, h(cid:228)lften r(cid:229)g och h(cid:228)lften korn. V(cid:228)rdet ber(cid:228)knades efter ortens markeg(cid:229)ngspris f(cid:246)r l(cid:246)pande
(cid:229)r. P(cid:229) detta s(cid:228)tt blev l(cid:246)nen indexreglerad.
F(cid:246)r (cid:246)verj(cid:228)rn, d.v.s. kvantiteter (cid:246)ver stipulerade ett skeppund st(cid:229)ngj(cid:228)rn av 26 lispund tackj(cid:228)rn,
fick smeden s(cid:228)rskild ers(cid:228)ttning. 1766 (cid:229)r hammarskatteordning fixerades ers(cid:228)ttningen till 1/3 av
varje orts (cid:229)rliga hammarskattepris, (cid:148)om icke husbonden annorledes med m(cid:228)staren (cid:246)verenskom-
mit(cid:148). Med (cid:246)verkol f(cid:246)rh(cid:246)ll det sig s(cid:229) att 24 tunnor kol skulle r(cid:228)cka f(cid:246)r tillverkning av ett skeppund
st(cid:229)ngj(cid:228)rn. Besparingen ersattes enligt ortens pris p(cid:229) kol, fr(cid:229)n 1766 olika f(cid:246)r eget eller k(cid:246)pt kol.
S(cid:228)rskilda (cid:246)verenskommelser kunde komma ifr(cid:229)ga. Vid d(cid:229)lig kvalitet p(cid:229) j(cid:228)rnet pga att man f(cid:246)r-
s(cid:246)kte tj(cid:228)na extra utgick b(cid:246)ter samt efter tredje g(cid:229)ngen f(cid:246)rvisning fr(cid:229)n Bergslagen. Saknades pengar
till b(cid:246)ter skulle brottet sonas med gatlopp. I en avr(cid:228)kningsl(cid:228)ngd fr(cid:229)n Nyhammars bruk framg(cid:229)r att
M(cid:228)staren H Bj(cid:246)rklund mellan nov. 1863 till okt. 1864 uttagit 2.636,80 centner tackj(cid:228)rn. Av detta
hade han producerat 2.159 centner st(cid:229)ngj(cid:228)rn, vilket motsvarade ett uttag av 2.806,7 centner. Han
hade f(cid:246)ljaktligen varit skicklig och hade 169,9 centner (cid:246)verj(cid:228)rn, f(cid:246)r vilket han erh(cid:246)ll ett f(cid:246)r mig
ok(cid:228)nt belopp i ers(cid:228)ttning. St(cid:229)ngj(cid:228)rnet genomgick ett antal kontroller dels efter framst(cid:228)llningen och
dels vid de omlastningar som skedde. F(cid:246)r Nyhammars del i Arboga och i Stockholm. P(cid:229) dessa
platser fanns v(cid:229)gar - J(cid:228)rnv(cid:229)gen vid slussen i Stockholm (cid:228)r kanske den mest ber(cid:246)mda. I ett protokoll
fr(cid:229)n Arboga, som jag tagit del av, framg(cid:229)r att uppk(cid:246)paren inte godk(cid:228)nde kvaliteten i en j(cid:228)rn-
upphandling, som blev liggande en tid i hamnomr(cid:229)det, innan det togs tillbaka.
Arbetsf(cid:246)rh(cid:229)llanden
I boken (cid:148)Gruvornas, Hyttornas och Hamrarnas Folk(cid:148) av Bertil Boethius beskriver han arbetsf(cid:246)r-
h(cid:229)llandena. (cid:148)Smidningen b(cid:246)rjade klockan 5 p(cid:229) morgonen och p(cid:229)gick till klockan 8 p(cid:229) kv(cid:228)llen.
Under perioden synes dock kontinuerlig drift fr(cid:229)n kl. 6 p(cid:229) s(cid:246)ndags eftermiddag till samma tid p(cid:229)
l(cid:246)rdagagen ha blivit allt vanligare. M(cid:228)stersmeden och m(cid:228)stersvennen gjorde var f(cid:246)r sig sm(cid:228)lts-
tycken som de (cid:148)utstr(cid:228)ckte(cid:148) (smidde ut). Den ene arbetaren utstr(cid:228)ckte f(cid:246)rst sm(cid:228)ltan med hj(cid:228)lp av
koldr(cid:228)ngen. D(cid:228)rp(cid:229) gjorde han ensam ny sm(cid:228)lta, medan koldr(cid:228)ngen sov. N(cid:228)r sm(cid:228)ltan var f(cid:228)rdig,
v(cid:228)ckte han arbetskamraten som p(cid:229) samma s(cid:228)tt utstr(cid:228)ckte sm(cid:228)ltan med kolgossens hj(cid:228)lp och d(cid:228)rp(cid:229)
ensam gjorde ny sm(cid:228)lta. M(cid:228)stare och m(cid:228)stersvenner fingo s(cid:229)lunda sova dubbelt s(cid:229) l(cid:228)nge som
kolgossar, (cid:148)vilka dock (cid:229)ter njuta s(cid:246)mn s(cid:229) mycket oftare(cid:148). M(cid:228)starnas och m(cid:228)stersvennernas skift
varade minst sex timmar, medan kolgossarna fingo sova blott 3 timmar eller n(cid:229)got mer i str(cid:228)ck.
Funnos tv(cid:229) h(cid:228)rdar vid en hammare, turades lagen om att utnyttja denna. Medan den ena r(cid:228)ckte,
gjorde det andra sm(cid:228)lta. Tre arbetade d(cid:229) alltid medan tre sovo. Arbetarna vistades hela veckan vid
hammaren. Det fanns alltid en sovkammare som kallades (cid:148)labbi(cid:148).
Vid den s.k. Engelsbergsdagen, vid det gamla bruket (ett av V(cid:228)rldsarven) s(cid:246)der om Fagersta,
brukar hammaren startas och visas. Den lilla (cid:148)labbin(cid:148) ligger i ett h(cid:246)rn av smedjan och utsatt f(cid:246)r alla
de ljud och jordst(cid:246)tar som inte minst hammaren alstrar.
Brage Lundstr(cid:246)m 05-03-08 Nils Flodstr(cid:246)m 7 / 17
Bagg(cid:229)
Bagg(cid:229), en bruks- och lantegendom ca 1 mil norr om Skinnskatteberg och bel(cid:228)get vid Bagg(cid:229)n,
som efter Skinnskatteberg byter namn till Hedstr(cid:246)mmen. Lantegendomen omfattade drygt 4 man-
tal. Bruksr(cid:246)relsen erh(cid:246)ll sina privilegier 1634 och bestod av masugn och hamrar d(cid:228)r malmen togs
fr(cid:229)n egna gruvor i trakten. Bruket hade i slutet av 1800-talet 2 franche-comtØ-h(cid:228)rdar, st(cid:229)ngj(cid:228)rns-
hammare, mejeri, kvarn, s(cid:229)g och andra bruksbyggnader. 1893 var antalet arbetare i bruksr(cid:246)relsen
49 och i gruvbrytningen 41. Detta (cid:229)r framst(cid:228)lldes 2.075 ton tackj(cid:228)rn och gjutgods fr(cid:229)n egen mas-
ugn, 1.290 ton sm(cid:228)ltstycken, r(cid:229)skenor och g(cid:246)t samt 583 ton st(cid:229)ngj(cid:228)rn och st(cid:229)l.
I samband med Nils gifterm(cid:229)l torde han med hustrun ha flyttat till Bagg(cid:229), d(cid:228)r han bodde i Nedre
Bagg(cid:229). De tog nattvarden f(cid:246)rsta g(cid:229)ngen den 24/10 1779. (Hfl S-berg 1775-85 pag 7) I n(cid:228)sta Hfl
1786-95 pag 10 anges att Nils i Svebili katekes beh(cid:228)rskade 1 och 2 huvudstycket medan Johanna
Sophia beh(cid:228)rskade alla 5. De tog nattvarden sista g(cid:229)ngen i Bagg(cid:229) den 8/9 1793, varefter de flyttade
till Nyhammars bruk i Ramsberg.
F(cid:246)rsta huvudstycket var de 10 budorden, det andra var trons artiklar (jag tror p(cid:229) Gud fader...),
den tredje Herrens b(cid:246)n (Fader v(cid:229)r som (cid:228)r i himlen ....), fj(cid:228)rde var D(cid:246)pelsens skrament (betydelsen
av dopet) samt femte altarets sakrament (betydelsen av nattvarden) Ut(cid:246)ver detta skulle man kunna
f(cid:246)rklara betydelsen av det man l(cid:228)st.
Idag finns knappast n(cid:229)got kvar som visar p(cid:229) att en stor
industriell verksamhet bedrivits vid (cid:229)n. Den d(cid:229)ligt
underh(cid:229)llna herrg(cid:229)rden, som (cid:228)r bel(cid:228)gen snett ner till
h(cid:246)ger vid (cid:229) i Bagg(cid:229) p(cid:229) kartan, var delvis bebodd vid ett
bes(cid:246)k i maj 2004. P(cid:229) andra sidan av (cid:229)n syns resterna
av en skorsten, som kan ha varit en del av en hytta.
Fotot till v(cid:228)nster visar ett antal f(cid:246)rankringsj(cid:228)rn,
troligtvis f(cid:246)r hammaren, p(cid:229) h(cid:246)ger sida av (cid:229)n, just d(cid:228)r
den blir som smalast. D(cid:228)r har (cid:228)ven en kanal byggts i (cid:229)n
f(cid:246)r avvattning fr(cid:229)n vattenhjulet. Vid dammen har ett
lusthus byggts, vilket kan illustrera att n(cid:229)gon finner
gl(cid:228)dje i att sitta och uppleva (cid:229)ns d(cid:229)nande ljud och
kanske t(cid:228)nka sig att det var en sjudannde verksamhet
p(cid:229) platsen f(cid:246)r 2 - 300 (cid:229)r sedan.
Brage Lundstr(cid:246)m 05-03-08 Nils Flodstr(cid:246)m 8 / 17
Till h(cid:246)ger om den av sten uppbyggda kanalen, p(cid:229) landsidan, fanns den tidigare hammarsmedjan i Bagg(cid:229). Idag finns
bara f(cid:246)rankringsj(cid:228)rnen f(cid:246)r hammaren kvar och ett antal med mossa (cid:246)vert(cid:228)ckta (cid:229)sar som under mossan och den t(cid:228)ta
vegetationen best(cid:229)r av murtegel och jord. Platsen (cid:228)r p(cid:229) baksidan f(cid:246)rsedd med en stenv(cid:228)gg, p(cid:229) samma s(cid:228)tt som vid
Nyhammars bruks smedja.
Utdraget fr(cid:229)n 1784 (cid:229)rs avr(cid:228)kningsbok f(cid:246)r Bagg(cid:229) bruk anger att det under (cid:229)ret tillverkats 3 319
skeppund 17 lisp. st(cid:229)ngj(cid:228)rn. St(cid:229)ngj(cid:228)rnet hade genom R(cid:229)dman Wollstr(cid:246)m i K(cid:246)ping transporterats
till Hasselgren & Bj(cid:246)rkman i Stockholm. Totala int(cid:228)kterna blev 11 416 Riksdaler 18 skilling 8
rundstrycken.
Brage Lundstr(cid:246)m 05-03-08 Nils Flodstr(cid:246)m 9 / 17
Avr(cid:228)kningsb(cid:246)ckerna
I 1784 (cid:229)rs bokf(cid:246)ring anges att smede-
rna vid Bagg(cid:229) bruks Nedre hammare, d(cid:228)r
Nils Flodstr(cid:246)m arbetade, ofta erh(cid:229)ller ex-
tra ers(cid:228)ttning. Denna ben(cid:228)mns (cid:148)f(cid:246)r flit i
smidet(cid:148) och utgick oftast i form av tobak
men (cid:228)ven i pengar.
Det (cid:229)ret fanns som m(cid:228)stare vid;
Borgfors; Hans Orre
Skommerhammaren; Nils Ersson och
Anders ¯man,
Nedre hammaren; Lars Jansson, Anders
Holst, Nils Flodstr(cid:246)m och Carl Fred-
rik Nordstr(cid:246)m som ben(cid:228)mns (cid:229)lderman.
Det fanns sex m(cid:228)stersvenner och
samma antal smeddr(cid:228)ngar.
Bagg(cid:229) bruks avr(cid:228)kningsbok f(cid:246)r okt.
1788 till sept. 1789 (bilden till h(cid:246)ger)
anger att m(cid:228)staren Nils Flodstr(cid:246)m vid
Nedre Hammaren tillverkat 298 skeppund
7 1/2 lispund st(cid:229)ngj(cid:228)rn. Ers(cid:228)ttningen upp-
gick till 110 Rdl 14 skill 15 rst. F(cid:246)r 100
skrindor (cid:246)verkol erh(cid:246)ll han 19 Rdl 21
skill. samt f(cid:246)r 15 skeppund 10 lisp. (cid:246)ver-
j(cid:228)rn 20 Rdl 32 skill.
Hans smeddr(cid:228)ng Olof Weststr(cid:246)m
skulle ha 6 rdl 32 skill. f(cid:246)r halva (cid:229)ret och
samma summa av m(cid:228)staren Anders Holst.
I avr(cid:228)kningsb(cid:246)ckerna kan man se vad
familjen tog ut i naturaf(cid:246)rm(cid:229)ner och fick
i l(cid:246)n. 1785 bokf(cid:246)rs under kontot (cid:148)Cram
och Bor(cid:229)s warors conto(cid:148) att Nils Flod-
str(cid:246)m k(cid:246)per 1 1/2 lispund (cid:148)Wallmar(cid:148)
(Vadmal) i div. colour (ej bl(cid:229)tt eller gr(cid:229)tt)
f(cid:246)r 24 skilling. Vid ett annat tillf(cid:228)lle 7 lisp
gr(cid:229)tt f(cid:246)r 1 Rdl 17 skill. En lie f(cid:246)r 6 skill.
Boken f(cid:246)r 1788/89 (till h(cid:246)ger) (cid:228)r be-
tydligt mera detaljrik (cid:228)n de (cid:228)ldre b(cid:246)ck-
erna. Under m(cid:229)naderna juli till augusti k(cid:246)-
per man varje m(cid:229)nad en tunna r(cid:229)g f(cid:246)r
drygt 3 Rdl/tunna. 1/2 tunna sill kostade
2 Rdl, ett par vita strumpor kostade 22
skill., 4 alnar tyg 24 skill., 3 rullar tobak
16 skill. osv.
Man k(cid:246)pte regelbundet R(cid:229)g, Korn,
Malt, Sill, Str(cid:246)mming, Torrfisk, Salt, To-
bak och lite tyger.
Brage Lundstr(cid:246)m 05-03-08 Nils Flodstr(cid:246)m 10 / 17