ebook img

Nils Andersson Flodström. PDF

17 Pages·2005·2.63 MB·Swedish
by  
Save to my drive
Quick download
Download
Most books are stored in the elastic cloud where traffic is expensive. For this reason, we have a limit on daily download.

Preview Nils Andersson Flodström.

Nils Andersson Flodstr(cid:246)m. Omkring 1801 torde Hammarsmedm(cid:228)staren Nils Andersson Flodstr(cid:246)m ha flyttat fr(cid:229)n Nyhammars bruk, Ramsbergs socken i landskapet V(cid:228)stmanland ((cid:214)rebro l(cid:228)n) till Selets bruk i Nederlule(cid:229) f(cid:246)r- samling i nuvarande Lule(cid:229) kommun. Nils (cid:228)r undertecknads MM MM MF F och f(cid:246)dd den 13 okto- ber 1756 i Hedk(cid:228)rra by i V(cid:228)stanfors f(cid:246)rsamling, i nuvarande Fagersta kommun. Nils Flodstr(cid:246)m var gift med Johanna Sophia Reisman f(cid:246)dd 1757, troligtvis i Stockholm. Hen- nes f(cid:246)r(cid:228)ldrar var f(cid:246)dda i n(cid:228)rheten av Eibenstock, Sachsen, i det som mellan 1945 - 1989 var stats- bildningen (cid:214)sttyskland. Dessa personuppgifterna bygger p(cid:229) forskning av Sture Jansson i Uppsala. Efterf(cid:246)ljande sammanst(cid:228)llning avser att kort beskriva n(cid:229)gra av Nils Flodstr(cid:246)ms bostadsorter samt anf(cid:228)ders V(cid:228)stmanl(cid:228)nska bostadsorter och levnadsbetingelser. Nils Flodstr(cid:246)m var allts(cid:229) f(cid:246)dd i Hedk(cid:228)rra, idag kanske fr(cid:228)mst k(cid:228)nt f(cid:246)r att det (cid:228)r d(cid:228)r som golf- banan i Fagersta (cid:228)r bel(cid:228)gen. Fadern arbetade vid Simbla eller Sembla som var ett av de tre bruk som kom att bilda Fagersta bruk - Semla, Fagersta och V(cid:228)stanfors. Redan under Gustav Vasas dagar fanns hyttor p(cid:229) dessa tre platser. Brage Lundstr(cid:246)m 05-03-08 Nils Flodstr(cid:246)m 1 / 17 V(cid:228)stanfors V(cid:228)stanfors blev egen socken 1642. Dessf(cid:246)rinnan tillh(cid:246)rde bygden Norbergs socken. Den tidi- gaste bebyggelsen antas ha uppst(cid:229)tt kring de gamla herrg(cid:229)rdarna vid bruken, Westanfors, Fagersta, Simbla och Skrikbo. De tre f(cid:246)rstn(cid:228)mnda l(cid:229)g i n(cid:228)rheten av varandra vid Kolb(cid:228)ck(cid:229)n, d(cid:228)r man utnytt- jade kraften fr(cid:229)n de forsar som d(cid:229) fanns. I dag (cid:228)r forsarna borta och sedan slutet av 1700-talet ersatta med slussar, ing(cid:229)ende i Str(cid:246)msholms kanal, vilken medger sj(cid:246)fart fr(cid:229)n Smedjebacken till M(cid:228)laren och vidare ut i (cid:214)stersj(cid:246)n. Dessutom utbyggda med kraftverk. Skrikbo ligger n(cid:229)gra kilometer v(cid:228)sterut och var Hedk(cid:228)rraortens st(cid:246)rsta och l(cid:228)ngst bevarade hytta. Detta blev ocks(cid:229) bruk med herrg(cid:229)rd och st(cid:229)ngj(cid:228)rnssmide. I dag finns knappt n(cid:229)gra l(cid:228)mningar kvar, l(cid:228)ngs b(cid:228)ckravinen, vid l(cid:228)nets st(cid:246)rsta skidbacke - H(cid:246)gbybacken. Den 300 meter l(cid:229)nga och p(cid:229) sina h(cid:229)ll 10 meter djupt b(cid:228)ckdalen (cid:228)r nedskuren i finkornigt sediment fr(cid:229)n F(cid:228)rna(cid:229)sen. Dit upp har havet n(cid:229)tt upp en g(cid:229)ng i tiden och svallat ner det sediment(cid:228)ra material. B(cid:228)cken har under (cid:229)rtusen- den eroderat ned till det i dag grova materialet som b(cid:228)ckens botten best(cid:229)r av. I dag minner endast stora (cid:246)vermossade slaggh(cid:246)gar om den verksamhet som bedrivits p(cid:229) platsen under kanske flera hundratals (cid:229)r. En plats som ocks(cid:229) varit bebodd av ett stort antal m(cid:228)nniskor. P(cid:229) en skylt efter den delvis sp(cid:229)ngade vandringsleden upplyses om att den vegetations- och (cid:246)rtrika dalg(cid:229)ngen (cid:228)r bevuxen med bl.a. Strutbr(cid:228)ken, Trolldruva och Lundtj(cid:228)rnsblomma. Ingenting finns som upplyser vandraren om den tidigare verksamheten som knappt kan sk(cid:246)njas p(cid:229) grund av mossa och frodig vegetation. Brage Lundstr(cid:246)m 05-03-08 Nils Flodstr(cid:246)m 2 / 17 I Olof Graus beskrivning av de tre bruken fr(cid:229)n 1753 framg(cid:229)r f(cid:246)ljande: 1. Westanfors fr(cid:228)lsebruk, 1 st(cid:229)ngj(cid:228)rnshammare och tv(cid:229) h(cid:228)rdar, (cid:228)r ett gammalt verk som ligger n(cid:228)ra kyrkan, d(cid:228)r str(cid:246)mmen som kommer uppifr(cid:229)n Semla bruk faller ut i sj(cid:246)n Aspen. 2. Fagersta, 1 st(cid:229)ngj(cid:228)rnshammare och 2 h(cid:228)rdar, h(cid:246)r under W(cid:228)stanfors bruk och (cid:228)r ocks(cid:229) ett gam- malt hammarverk. ¯r 1658 d(cid:229) hammaren reparerades, fanns bara en h(cid:228)rd. 3. Simbla, (cid:228)r ett stort och vackert bruk, har ett ypperligt l(cid:228)ge vid str(cid:246)mmen. Bruket (cid:228)r v(cid:228)lbebyggt, best(cid:229)r af 2 st(cid:229)ngj(cid:228)rnshammare och 3 h(cid:228)rdar. Det anlades och erh(cid:246)ll privilegier (cid:229)r 1607 under Karl IX:s tid. St(cid:229)ngj(cid:228)rnet smiddes af eget vid Ulfsbo och Melinge hyttor tillverkat tackj(cid:228)rn. Under (cid:229)ren 1810-1820 f(cid:246)rv(cid:228)rvade (cid:228)garen till Fagersta bruk de tv(cid:229) kvarvarande V(cid:228)stanfors och Semla. Semla, som antas ha f(cid:229)tt sitt namn efter H(cid:228)radsh(cid:246)vdingen Hindric Simbla (1417-20) var det (cid:228)ldsta och av gammalt det st(cid:246)rsta. Anl(cid:228)ggnings(cid:229)ret anges till 1607. Sammantaget hade de tre under 1700-talet r(cid:228)tt att tillverka mer (cid:228)n tre tusen skeppspund st(cid:229)ngj(cid:228)rn per (cid:229)r, en f(cid:246)r den tiden impone- rande kvantitet. Bel(cid:228)genheten inom Norbergs bergslag och traditioner fr(cid:229)n medeltiden ger dessa bruk en histo- risk betydande roll. Produktionen omr(cid:228)knad till kilo eller ton (cid:228)r vansklig eftersom vikten var olika fr(cid:229)n olika orter, men ett skeppspund ligger mellan 136 - 149,6 kg/skeppspund. 3.000 skeppspund motsvarar d(cid:228)rmed 408 - 448 ton, med handkraft smitt st(cid:229)ngj(cid:228)rn. Nils karri(cid:228)rv(cid:228)g inom j(cid:228)rnhanteringen Nils b(cid:246)rjade som koldr(cid:228)ng 1773, under Hammarsmedm(cid:228)stare Jonas Svensson G(cid:228)vert vid Bock- hammars bruks nedre hammare i Gunnilbo, Skinnskattebergs kommun. Bockhammars bruk (cid:228)ldre historia (cid:228)r intimt f(cid:246)rbunden med namnet Ebba Brahe, Gustav II Adolfs ungdomsf(cid:246)r(cid:228)lskelse. Hon gifte sig sedermera med greve Jacob de la Gardie. Ebba Brahe var enda dotter till Magnus Brahe, en av Karl IX:s fr(cid:228)msta anh(cid:228)ngare och medhj(cid:228)lpare. Genom f(cid:246)rl(cid:228)ningar till fadern och k(cid:246)p av bl.a. Bockhammar kom Ebba att (cid:228)ga bruket 1633. En beskrivning fr(cid:229)n 1746 anges att Bockhammar (cid:148)best(cid:229)tt av tv(cid:229) hamrar och fem h(cid:228)rdar. Vatten- dr(cid:228)kten (cid:228)r knapp och kostsam, medan man m(cid:229)ste underh(cid:229)lla (cid:229)tskilliga dammar, varigenom vattnet insamlas fr(cid:229)n insj(cid:246)ar och mossar. Skogen (cid:228)r bra och ger n(cid:228)ra nog tillr(cid:228)ckligt till behovet av kol. Tackj(cid:228)rn f(cid:229)s fr(cid:229)n (cid:228)garens egna hyttor i Mattsbo, Norrb(cid:228)rke socken och Skrikebo i V(cid:228)stanfors socken, det (cid:246)vriga k(cid:246)pes fr(cid:229)n V(cid:228)stra bergslagen(cid:148). 1771 kom Bockhammar att f(cid:246)rv(cid:228)rvas av (cid:228)garen till F(cid:228)rna bruk och ingick d(cid:228)refter i fideikommiss- komplexet Ferna-Bockhammar. 1817 hade man tre h(cid:228)rdar med sex hamrar och en smidesr(cid:228)ttighet p(cid:229) 1.767 skeppspund, d.v.s. ca 250 ton. Tillsammans med Ferna och Killinghammar hade man 139 anst(cid:228)llda. Vad betr(cid:228)ffar levnadsbetingelserna kan ett protokoll fr(cid:229)n Heds sockenst(cid:228)mma fr(cid:229)n 2 augusti 1772 n(cid:229)got belysa f(cid:246)rh(cid:229)llandena vid denna tid. (cid:148)I anledning av den i (cid:229)r s(cid:229) tryckande spannm(cid:229)lsbristen och h(cid:246)ga (cid:246)verhetens n(cid:229)diga f(cid:246)ranstalt- ning hade till W(cid:228)ster(cid:229)s ankommit ett nytt f(cid:246)rr(cid:229)d riad r(cid:229)g, varav Hed socken med posten f(cid:229)tt till- st(cid:229)nd att mot s(cid:228)ker borgen och det pris framledes blev utsatt, d(cid:228)rst(cid:228)des avh(cid:228)mta 8 tunnor. H(cid:228)rvid beg(cid:228)rde herr (cid:246)verstel(cid:246)jtnanten och riddaren (cid:214)rnsk(cid:246)ld, att en f(cid:246)rteckning p(cid:229) f(cid:246)rsamling- ens mest fattiga och n(cid:246)dlidande nu i allas n(cid:228)rvaro skulle uppr(cid:228)ttas p(cid:229) det att man d(cid:228)rav skulle utr(cid:246)na, vad och huru mycket tarvades till deras unds(cid:228)ttning. Antalet av dessa befanns vara ej mindre (cid:228)n 75 personer, dels barn, dels (cid:228)ldre, s(cid:229) att medels allenast en fj(cid:228)rdings utbetalning till var och en av dem fordras 9 tunnor och 3 fj(cid:228)rdingar, vilket (cid:246)verstiger det kvantum socknen i W(cid:228)ster(cid:229)s (cid:228)r beviljat. .....(cid:148). (cid:148) D(cid:229) ingen i den (cid:148)br(cid:229)daste andtiden(cid:148) ville (cid:229)ka till V(cid:228)ster(cid:229)s f(cid:246)r att h(cid:228)mta s(cid:228)den, erbj(cid:246)d sig (cid:214)rn- sk(cid:246)ld att socknens fattiga skulle f(cid:229) h(cid:228)mta sin andel hos honom p(cid:229) Karmansbo g(cid:229)rd. Socknen skulle ur fattigkassan under h(cid:246)sten betala honom 74 daler, 3 skilling kopparmynt per tunna, h(cid:228)lften r(cid:229)g och h(cid:228)lften korn. Brage Lundstr(cid:246)m 05-03-08 Nils Flodstr(cid:246)m 3 / 17 Skinnskatteberg Bakgrunden till ortens tillika socknens namn finns olika teorier om. En (cid:228)r att (cid:148)Skinsceckeberg(cid:148) kommer fr(cid:229)n att den nedre sj(cid:246)n liknar en skinns(cid:228)ck som bars p(cid:229) ryggen. Redan under Magnus Ladul(cid:229)s tid fanns en kungsg(cid:229)rd vid Nedre V(cid:228)ttern. Den stora tillg(cid:229)ngen p(cid:229) malm och skog i kombi- nation med vattendragen gav m(cid:246)jlighet till etablerandet av en m(cid:228)ngd hyttor och hammare. P(cid:229) 1730- talet sammanslogs ett antal s(cid:229)dana till Skinnskattebergs bruk, vari senare Bagg(cid:229) kom att ing(cid:229). Bruksegendomen mellan sj(cid:246)arna (cid:214)vre och Nedre V(cid:228)ttern omfattade som mest 15.000 har, men efter f(cid:246)rs(cid:228)ljning 16 mtl eller 9.000 har varav 550 har (cid:229)ker. P(cid:229) fastigheten fanns j(cid:228)rnbruk, s(cid:229)g, kvarn och tegelbruk. Bruksdriften nedlades 1909. P(cid:229) senare (cid:229)r fanns en, numera nedlagd, av ASSI (cid:228)gd boardfabrik. Numera finns en s(cid:229)g och en skogsh(cid:246)gskola i gamla herrg(cid:229)rden, samt ett mindre kraft- verk. Nils flyttade 1775 fr(cid:229)n Gunnilbo till Skinnskatteberg. Han bodde vid (cid:148)Westerg(cid:229)rdshammaren(cid:148) fram gifterm(cid:229)let 1779 och ben(cid:228)mndes i husf(cid:246)rh(cid:246)rsl(cid:228)ngden dr(cid:228)ng, dvs smeddr(cid:228)ng. (Hfl S-berg 1775- 85 pag 170) Enligt Skinnskattebergs bruks avr(cid:228)kningsb(cid:246)cker f(cid:246)r 1778 och 1779, de enda som finns bevarade p(cid:229) Landsarkivet i Uppsala f(cid:246)r den tid han var d(cid:228)r, jobbade han som m(cid:228)stersven vid (cid:148)Knipsmedjan(cid:148). Hammarsmedm(cid:228)stare eller m(cid:228)stare var Hans Hansson. I avr(cid:228)kningsboken kallas han Nils Flog- str(cid:246)m. P(cid:229) b(cid:228)gge sidor, vid den nedre och brantare delen av det vattendrag som ing(cid:229)r i Hedstr(cid:246)mmen, och som f(cid:246)rbinder (cid:214)vre och Nedre V(cid:228)ttern, l(cid:229)g de olika bruksverksamheterna. Kartan fr(cid:229)n 1905-11. Brage Lundstr(cid:246)m 05-03-08 Nils Flodstr(cid:246)m 4 / 17 Vid 23 (cid:229)rs (cid:229)lder, den 3/10 1779, gifte sig Nils Flodstr(cid:246)m med Johanna (Anna) Sophia Reisman. Det anges vid olika tillf(cid:228)llen att hon (cid:228)r f(cid:246)dd i Stockholm, men s(cid:229)vitt k(cid:228)nt har man inte lyckats hitta f(cid:246)delsenotisen. Vid gifterm(cid:229)let angavs att hon kom fr(cid:229)n Karbenning, ca 1 mil nord(cid:246)st om V(cid:228)stan- fors. En av m(cid:229)nga orter med hytta och hammare. N(cid:229)gra km fr(cid:229)n Karbenning (cid:229)teruppt(cid:228)cktes f(cid:246)r ett tiotal (cid:229)r sedan den sannolikt (cid:228)ldsta j(cid:228)rnframst(cid:228)llningsst(cid:228)llet, i industriell form, i v(cid:229)rt land - Lapphyttan. I Karbenning var Johanna Sophia piga vid vigseltillf(cid:228)llet. I vigselboken anges han vara m(cid:228)ster- smed, och det antecknades (cid:228)ven; (cid:148)Nils Flodstr(cid:246)ms uppf(cid:246)rande beskedligt(cid:148). Ovanst(cid:229)ende avr(cid:228)kningsbok visar att Nils hade drygt 14 Riksdaler i skuld vid det nya r(cid:228)kenskaps(cid:229)rets b(cid:246)rjan i oktober 1778. Var an- nan m(cid:229)nad tog han ut 1 rulle tobak som i b(cid:246)r- jan kostade 6 och sedan 8 skilling. I kontanta medel tog han ut ca 16 Rdl. Vid ett tillf(cid:228)lle k(cid:246)pte han strumpor f(cid:246)r 21 skill. 4 rundstycken. Bor(cid:229)s- varor, som kunde best(cid:229) av vadmal och andra tyger k(cid:246)pte man 2 Rdl 36 skill. ¯rets totala ut- gifter enligt avr(cid:228)kningsboken uppgick till drygt 22 Rdl, med avdrag f(cid:246)r ing(cid:229)ende balans. Inkom- sterna uppgick till drygt 22 Rdl, varf(cid:246)r n(cid:229)got mera (cid:228)n (cid:229)ret innan (cid:246)verf(cid:246)rdes till 1779 (cid:229)rs ba- lans. Inkomsterna blev h(cid:246)gre under 1779 d(cid:229) han fr(cid:229)n m(cid:228)staren Hans Hansson fick i m(cid:228)stersvens- l(cid:246)n 33 Rdl 16 skilling. Kostnadssidan i avr(cid:228)kningsboken inneh(cid:246)ll bara posterna (cid:148)Con- tant(cid:148), (cid:148)Tobac(cid:148) samt betalning till namngivna personer, som b(cid:246)r vara (cid:229)terbetalning av tillf(cid:228)l- liga l(cid:229)n. I ny balans till 1780 var skulden 4 Rdl 26 skill och 4 rundstrycken. Brage Lundstr(cid:246)m 05-03-08 Nils Flodstr(cid:246)m 5 / 17 Tysksmidet Under 1500-talet l(cid:228)t Gustav Vasa inf(cid:246)rskriva tyska experter, som byggde smedjor och l(cid:228)rde svensk- arna tillverka j(cid:228)rn enligt en ny metod. Sedermera inf(cid:246)rdes Vallonsmeder och en annan smides- metod. Skillnaden var att tysksmidet utgjordes av sm(cid:229) stycken, l(cid:228)tta att transportera. Hyttor och hamrar kunde ligga skilda fr(cid:229)n varandra och inte skapa problem med tv(cid:229) kolslukande processer p(cid:229) samma plats. Vallonsmidets tunga och sv(cid:229)rtransporterade g(cid:246)sar kr(cid:228)vde d(cid:228)remot att hyttan och ham- maren l(cid:229)g p(cid:229) samma plats. Samh(cid:228)llen med vallonsmide blev d(cid:228)rf(cid:246)r stora. Vallonsmidet kr(cid:228)vde ocks(cid:229) mera folk. Vid tv(cid:229) tyskh(cid:228)rdar med en hammare och h(cid:246)gst sex smidesarbetare kunde av medelstora sorter st(cid:229)ngj(cid:228)rn smidas h(cid:246)gst 28 skeppspund (4,2 ton) i veckan, medan vallonhammaren med tio arbetare p(cid:229) samma tid utan sv(cid:229)righet kom upp i 50 skeppspund (7,5 ton). F(cid:246)r att inte f(cid:229) f(cid:246)r l(cid:229)nga transportstr(cid:228)ckor f(cid:246)r framf(cid:246)r allt kol spridde man ut hyttor och hamrar (cid:246)ver skogsomr(cid:229)dena. Antalet boende p(cid:229) varje plats var d(cid:228)rf(cid:246)r, med dagens j(cid:228)mf(cid:246)relser, ytterst be- gr(cid:228)nsat. P(cid:229) 1740-talet hade ex. Semla 40 inv(cid:229)nare, V(cid:228)stanfors 150 och Fagersta inkl. Uddn(cid:228)s 80. Ut(cid:246)ver de vid hyttor och hamrar sysselsatta fanns givetvis kolproducenter, forb(cid:246)nder och andra kategorier f(cid:246)r leverans av r(cid:229)varor, produkter och f(cid:246)rn(cid:246)denheter. Smeder och hantverkare hade syssels(cid:228)ttning under st(cid:246)rre delen av (cid:229)ret (cid:229)t bruket. Hyttdriften d(cid:228)remot var s(cid:228)songsbetonad och vissa bl(cid:229)ste endast vart annat (cid:229)r. Hyttarbetarna var d(cid:228)rf(cid:246)r torpare och sysselsatta i jordbruksarbete stora delar av (cid:229)ret. Inom ramen f(cid:246)r skr(cid:229)v(cid:228)sendet var m(cid:228)staren en sj(cid:228)lvst(cid:228)ndig f(cid:246)retagare, som sj(cid:228)lv anst(cid:228)llde och avl(cid:246)nade ges(cid:228)ller och l(cid:228)rpojkar, vilka sj(cid:228)lva i sinom tid kunde bli m(cid:228)stare och sj(cid:228)lvst(cid:228)ndiga f(cid:246)reta- gare. S(cid:229) var det inte inom brukshanteringen, utan m(cid:228)staren var sj(cid:228)lv anst(cid:228)lld. Avl(cid:246)nings- best(cid:228)mmelserna var dock s(cid:229)dana, inom ramen f(cid:246)r 1766 (cid:229)rs hammarsmedsordning, att m(cid:228)staren lyfte hela smidesl(cid:246)nen, varefter han avl(cid:246)nade sina medhj(cid:228)lpare. F(cid:246)rtj(cid:228)nsten delades mellan smede- rna efter den gamla skalan 5/12 (41,7%) f(cid:246)r m(cid:228)stare, 4/12 (33,3%) till m(cid:228)stersven och 3/12 (25%) till smeddr(cid:228)ngen (kolgosse). Om en m(cid:228)stare hade uppsikt (cid:246)ver tv(cid:229) smedlag ersattes han i det andra laget av en m(cid:228)stersven och fick beh(cid:229)lla (cid:246)verskjutande tolftedel. Huruvida l(cid:246)ner och ers(cid:228)ttningar f(cid:246)ljde ovann(cid:228)mnda regler (cid:228)r oklart eftersom det saknas uppgif- ter om de verkliga f(cid:246)rh(cid:229)llandena. L(cid:246)nen utgick till stora delar i naturaf(cid:246)rm(cid:229)ner fr(cid:229)n bruken mestadels i bostad och s(cid:228)d men (cid:228)ven i form av kreatursfoder. En hammarsmedm(cid:228)stare kunde f(cid:229) 15 tunnor spannm(cid:229)l och smeddr(cid:228)ngarna 10 - 12 tunnor. En tunna motsvarade ca 146 liter. Tidvis var skulds(cid:228)ttningen stor, speciellt f(cid:246)r arbetarna, till bruken. Detta uppm(cid:228)rksammades ocks(cid:229) vid olika tillf(cid:228)llen av bl.a. bergskollegiet. Man uppskattar att den (cid:229)rliga spannm(cid:229)lsf(cid:246)rbrukningen i vikt per person uppgick till 280 kg 1750, 300 kg 1800 och 175 kg p(cid:229) 1920-talet. Med en utmalningsprocent av 80 ger det 224, 240 resp. 140 kg mj(cid:246)l. S(cid:228)nkningen av mj(cid:246)lkonsumtionen (cid:228)r betingad av att potatisen blev stapelf(cid:246)da under 1800-talet. Ytterligare tillskott till den vegetabiliska f(cid:246)dan kom fr(cid:229)n de t(cid:228)ppor bruksarbetarna hade. Kreaturen bidrog till den animaliska f(cid:246)dan. Smedernas standard, vad g(cid:228)ller de element(cid:228)raste behoven, var h(cid:246)gre (cid:228)n de prolet(cid:228)ra underklasser som fanns i st(cid:228)derna och (cid:228)n den sm(cid:229)b(cid:246)nder och torpare levde p(cid:229). Hammarsmeder Nils Flodstr(cid:246)ms far, Anders Nilsson f(cid:246)dd 1725 i Hedk(cid:228)rra, d(cid:228)r fadern var arrendator, blev hammarsmedm(cid:228)stare. Detta var ett aktat yrke och utm(cid:228)rkelsen kr(cid:228)vde att vissa prov p(cid:229) kompetens fick utf(cid:246)ras. Redan 1637 utf(cid:228)rdades regler f(cid:246)r detta i en hammarsmedordning. Kravet p(cid:229) Anders var sannolikt enligt 1703 (cid:229)rs f(cid:246)rordning. Denna stipulerade att han f(cid:246)r (cid:229)ldermannen visat att med 26 lispund tackj(cid:228)rn och 24 tunnor kol kunnat tillverka (cid:229)tminstone ett skeppund st(cid:229)ngj(cid:228)rn om 8-9 st(cid:228)nger av 6 1/2 till 7 alnars l(cid:228)ngd. Dessutom skulle de, n(cid:228)r de arbetade tre personer f(cid:246)r en h(cid:228)rd, tillverka minst 10 skeppund i veckan. Brage Lundstr(cid:246)m 05-03-08 Nils Flodstr(cid:246)m 6 / 17 Duktiga hammarsmeder var eftertraktade och v(cid:228)rvades av andra bruk eller hamrar, med l(cid:246)ften om b(cid:228)ttre l(cid:246)ner och f(cid:246)rm(cid:229)ner. Att man flyttade ofta kan konstateras i levnadsbeskrivningen (cid:246)ver Anders Nilsson och sonen Nils Flodstr(cid:246)m. N(cid:228)r en ung pojke b(cid:246)rjade sina f(cid:246)rsta l(cid:228)rosp(cid:229)n i en smedja, dr(cid:246)mde han s(cid:228)kert om att en dag st(cid:229) som m(cid:228)stare vid h(cid:228)rden. Ofta blev det en (cid:228)ttling till en m(cid:228)stare (cid:228)ven s(cid:229)dan efter den typiska karri(cid:228)rv(cid:228)gen. F(cid:246)rsta arbetet var att bli koldr(cid:228)ng d(cid:228)refter smeddr(cid:228)ng och s(cid:229) sm(cid:229)ningom m(cid:228)stare. Smeddr(cid:228)ng ersattes av beteckningen m(cid:228)stersven varvid koldr(cid:228)ng erh(cid:246)ll yrkesbeteckningen smeddr(cid:228)ng. Ers(cid:228)ttningen till smedm(cid:228)staren var reglerat i olika f(cid:246)rordningar eller i hammarsmedsordningen. Detta upph(cid:246)rde 1766 d(cid:229) man b(cid:246)rjade till(cid:228)mpa en inom vissa gr(cid:228)nser r(cid:246)rlig l(cid:246)neskala. Smidesl(cid:246)nen var f(cid:246)r ordin(cid:228)rt j(cid:228)rn 3 till 5 daler kopparmynt per skeppund och det f(cid:246)ljde priset p(cid:229) kronans hammars- kattej(cid:228)rn. Steg priset (cid:246)ver 100 d kmt/skeppund blev smedl(cid:246)nen 5 d kmt och f(cid:246)r varje s(cid:228)nkning under 100 d kmt minskade l(cid:246)nen med 1/2 d kmt, dock l(cid:228)ngst ned till 3 d kmt. D(cid:228)refter fick ingen ytterligare minskning ske. 1823 (cid:229)rs hammarsmedordning inf(cid:246)rde ett annat inslag, n(cid:228)mligen att f(cid:246)r varje skeppund st(cid:229)ngj(cid:228)rn utf(cid:246)ll ers(cid:228)ttning av 1/12 av v(cid:228)rdet av en tunna spannm(cid:229)l, h(cid:228)lften r(cid:229)g och h(cid:228)lften korn. V(cid:228)rdet ber(cid:228)knades efter ortens markeg(cid:229)ngspris f(cid:246)r l(cid:246)pande (cid:229)r. P(cid:229) detta s(cid:228)tt blev l(cid:246)nen indexreglerad. F(cid:246)r (cid:246)verj(cid:228)rn, d.v.s. kvantiteter (cid:246)ver stipulerade ett skeppund st(cid:229)ngj(cid:228)rn av 26 lispund tackj(cid:228)rn, fick smeden s(cid:228)rskild ers(cid:228)ttning. 1766 (cid:229)r hammarskatteordning fixerades ers(cid:228)ttningen till 1/3 av varje orts (cid:229)rliga hammarskattepris, (cid:148)om icke husbonden annorledes med m(cid:228)staren (cid:246)verenskom- mit(cid:148). Med (cid:246)verkol f(cid:246)rh(cid:246)ll det sig s(cid:229) att 24 tunnor kol skulle r(cid:228)cka f(cid:246)r tillverkning av ett skeppund st(cid:229)ngj(cid:228)rn. Besparingen ersattes enligt ortens pris p(cid:229) kol, fr(cid:229)n 1766 olika f(cid:246)r eget eller k(cid:246)pt kol. S(cid:228)rskilda (cid:246)verenskommelser kunde komma ifr(cid:229)ga. Vid d(cid:229)lig kvalitet p(cid:229) j(cid:228)rnet pga att man f(cid:246)r- s(cid:246)kte tj(cid:228)na extra utgick b(cid:246)ter samt efter tredje g(cid:229)ngen f(cid:246)rvisning fr(cid:229)n Bergslagen. Saknades pengar till b(cid:246)ter skulle brottet sonas med gatlopp. I en avr(cid:228)kningsl(cid:228)ngd fr(cid:229)n Nyhammars bruk framg(cid:229)r att M(cid:228)staren H Bj(cid:246)rklund mellan nov. 1863 till okt. 1864 uttagit 2.636,80 centner tackj(cid:228)rn. Av detta hade han producerat 2.159 centner st(cid:229)ngj(cid:228)rn, vilket motsvarade ett uttag av 2.806,7 centner. Han hade f(cid:246)ljaktligen varit skicklig och hade 169,9 centner (cid:246)verj(cid:228)rn, f(cid:246)r vilket han erh(cid:246)ll ett f(cid:246)r mig ok(cid:228)nt belopp i ers(cid:228)ttning. St(cid:229)ngj(cid:228)rnet genomgick ett antal kontroller dels efter framst(cid:228)llningen och dels vid de omlastningar som skedde. F(cid:246)r Nyhammars del i Arboga och i Stockholm. P(cid:229) dessa platser fanns v(cid:229)gar - J(cid:228)rnv(cid:229)gen vid slussen i Stockholm (cid:228)r kanske den mest ber(cid:246)mda. I ett protokoll fr(cid:229)n Arboga, som jag tagit del av, framg(cid:229)r att uppk(cid:246)paren inte godk(cid:228)nde kvaliteten i en j(cid:228)rn- upphandling, som blev liggande en tid i hamnomr(cid:229)det, innan det togs tillbaka. Arbetsf(cid:246)rh(cid:229)llanden I boken (cid:148)Gruvornas, Hyttornas och Hamrarnas Folk(cid:148) av Bertil Boethius beskriver han arbetsf(cid:246)r- h(cid:229)llandena. (cid:148)Smidningen b(cid:246)rjade klockan 5 p(cid:229) morgonen och p(cid:229)gick till klockan 8 p(cid:229) kv(cid:228)llen. Under perioden synes dock kontinuerlig drift fr(cid:229)n kl. 6 p(cid:229) s(cid:246)ndags eftermiddag till samma tid p(cid:229) l(cid:246)rdagagen ha blivit allt vanligare. M(cid:228)stersmeden och m(cid:228)stersvennen gjorde var f(cid:246)r sig sm(cid:228)lts- tycken som de (cid:148)utstr(cid:228)ckte(cid:148) (smidde ut). Den ene arbetaren utstr(cid:228)ckte f(cid:246)rst sm(cid:228)ltan med hj(cid:228)lp av koldr(cid:228)ngen. D(cid:228)rp(cid:229) gjorde han ensam ny sm(cid:228)lta, medan koldr(cid:228)ngen sov. N(cid:228)r sm(cid:228)ltan var f(cid:228)rdig, v(cid:228)ckte han arbetskamraten som p(cid:229) samma s(cid:228)tt utstr(cid:228)ckte sm(cid:228)ltan med kolgossens hj(cid:228)lp och d(cid:228)rp(cid:229) ensam gjorde ny sm(cid:228)lta. M(cid:228)stare och m(cid:228)stersvenner fingo s(cid:229)lunda sova dubbelt s(cid:229) l(cid:228)nge som kolgossar, (cid:148)vilka dock (cid:229)ter njuta s(cid:246)mn s(cid:229) mycket oftare(cid:148). M(cid:228)starnas och m(cid:228)stersvennernas skift varade minst sex timmar, medan kolgossarna fingo sova blott 3 timmar eller n(cid:229)got mer i str(cid:228)ck. Funnos tv(cid:229) h(cid:228)rdar vid en hammare, turades lagen om att utnyttja denna. Medan den ena r(cid:228)ckte, gjorde det andra sm(cid:228)lta. Tre arbetade d(cid:229) alltid medan tre sovo. Arbetarna vistades hela veckan vid hammaren. Det fanns alltid en sovkammare som kallades (cid:148)labbi(cid:148). Vid den s.k. Engelsbergsdagen, vid det gamla bruket (ett av V(cid:228)rldsarven) s(cid:246)der om Fagersta, brukar hammaren startas och visas. Den lilla (cid:148)labbin(cid:148) ligger i ett h(cid:246)rn av smedjan och utsatt f(cid:246)r alla de ljud och jordst(cid:246)tar som inte minst hammaren alstrar. Brage Lundstr(cid:246)m 05-03-08 Nils Flodstr(cid:246)m 7 / 17 Bagg(cid:229) Bagg(cid:229), en bruks- och lantegendom ca 1 mil norr om Skinnskatteberg och bel(cid:228)get vid Bagg(cid:229)n, som efter Skinnskatteberg byter namn till Hedstr(cid:246)mmen. Lantegendomen omfattade drygt 4 man- tal. Bruksr(cid:246)relsen erh(cid:246)ll sina privilegier 1634 och bestod av masugn och hamrar d(cid:228)r malmen togs fr(cid:229)n egna gruvor i trakten. Bruket hade i slutet av 1800-talet 2 franche-comtØ-h(cid:228)rdar, st(cid:229)ngj(cid:228)rns- hammare, mejeri, kvarn, s(cid:229)g och andra bruksbyggnader. 1893 var antalet arbetare i bruksr(cid:246)relsen 49 och i gruvbrytningen 41. Detta (cid:229)r framst(cid:228)lldes 2.075 ton tackj(cid:228)rn och gjutgods fr(cid:229)n egen mas- ugn, 1.290 ton sm(cid:228)ltstycken, r(cid:229)skenor och g(cid:246)t samt 583 ton st(cid:229)ngj(cid:228)rn och st(cid:229)l. I samband med Nils gifterm(cid:229)l torde han med hustrun ha flyttat till Bagg(cid:229), d(cid:228)r han bodde i Nedre Bagg(cid:229). De tog nattvarden f(cid:246)rsta g(cid:229)ngen den 24/10 1779. (Hfl S-berg 1775-85 pag 7) I n(cid:228)sta Hfl 1786-95 pag 10 anges att Nils i Svebili katekes beh(cid:228)rskade 1 och 2 huvudstycket medan Johanna Sophia beh(cid:228)rskade alla 5. De tog nattvarden sista g(cid:229)ngen i Bagg(cid:229) den 8/9 1793, varefter de flyttade till Nyhammars bruk i Ramsberg. F(cid:246)rsta huvudstycket var de 10 budorden, det andra var trons artiklar (jag tror p(cid:229) Gud fader...), den tredje Herrens b(cid:246)n (Fader v(cid:229)r som (cid:228)r i himlen ....), fj(cid:228)rde var D(cid:246)pelsens skrament (betydelsen av dopet) samt femte altarets sakrament (betydelsen av nattvarden) Ut(cid:246)ver detta skulle man kunna f(cid:246)rklara betydelsen av det man l(cid:228)st. Idag finns knappast n(cid:229)got kvar som visar p(cid:229) att en stor industriell verksamhet bedrivits vid (cid:229)n. Den d(cid:229)ligt underh(cid:229)llna herrg(cid:229)rden, som (cid:228)r bel(cid:228)gen snett ner till h(cid:246)ger vid (cid:229) i Bagg(cid:229) p(cid:229) kartan, var delvis bebodd vid ett bes(cid:246)k i maj 2004. P(cid:229) andra sidan av (cid:229)n syns resterna av en skorsten, som kan ha varit en del av en hytta. Fotot till v(cid:228)nster visar ett antal f(cid:246)rankringsj(cid:228)rn, troligtvis f(cid:246)r hammaren, p(cid:229) h(cid:246)ger sida av (cid:229)n, just d(cid:228)r den blir som smalast. D(cid:228)r har (cid:228)ven en kanal byggts i (cid:229)n f(cid:246)r avvattning fr(cid:229)n vattenhjulet. Vid dammen har ett lusthus byggts, vilket kan illustrera att n(cid:229)gon finner gl(cid:228)dje i att sitta och uppleva (cid:229)ns d(cid:229)nande ljud och kanske t(cid:228)nka sig att det var en sjudannde verksamhet p(cid:229) platsen f(cid:246)r 2 - 300 (cid:229)r sedan. Brage Lundstr(cid:246)m 05-03-08 Nils Flodstr(cid:246)m 8 / 17 Till h(cid:246)ger om den av sten uppbyggda kanalen, p(cid:229) landsidan, fanns den tidigare hammarsmedjan i Bagg(cid:229). Idag finns bara f(cid:246)rankringsj(cid:228)rnen f(cid:246)r hammaren kvar och ett antal med mossa (cid:246)vert(cid:228)ckta (cid:229)sar som under mossan och den t(cid:228)ta vegetationen best(cid:229)r av murtegel och jord. Platsen (cid:228)r p(cid:229) baksidan f(cid:246)rsedd med en stenv(cid:228)gg, p(cid:229) samma s(cid:228)tt som vid Nyhammars bruks smedja. Utdraget fr(cid:229)n 1784 (cid:229)rs avr(cid:228)kningsbok f(cid:246)r Bagg(cid:229) bruk anger att det under (cid:229)ret tillverkats 3 319 skeppund 17 lisp. st(cid:229)ngj(cid:228)rn. St(cid:229)ngj(cid:228)rnet hade genom R(cid:229)dman Wollstr(cid:246)m i K(cid:246)ping transporterats till Hasselgren & Bj(cid:246)rkman i Stockholm. Totala int(cid:228)kterna blev 11 416 Riksdaler 18 skilling 8 rundstrycken. Brage Lundstr(cid:246)m 05-03-08 Nils Flodstr(cid:246)m 9 / 17 Avr(cid:228)kningsb(cid:246)ckerna I 1784 (cid:229)rs bokf(cid:246)ring anges att smede- rna vid Bagg(cid:229) bruks Nedre hammare, d(cid:228)r Nils Flodstr(cid:246)m arbetade, ofta erh(cid:229)ller ex- tra ers(cid:228)ttning. Denna ben(cid:228)mns (cid:148)f(cid:246)r flit i smidet(cid:148) och utgick oftast i form av tobak men (cid:228)ven i pengar. Det (cid:229)ret fanns som m(cid:228)stare vid; Borgfors; Hans Orre Skommerhammaren; Nils Ersson och Anders ¯man, Nedre hammaren; Lars Jansson, Anders Holst, Nils Flodstr(cid:246)m och Carl Fred- rik Nordstr(cid:246)m som ben(cid:228)mns (cid:229)lderman. Det fanns sex m(cid:228)stersvenner och samma antal smeddr(cid:228)ngar. Bagg(cid:229) bruks avr(cid:228)kningsbok f(cid:246)r okt. 1788 till sept. 1789 (bilden till h(cid:246)ger) anger att m(cid:228)staren Nils Flodstr(cid:246)m vid Nedre Hammaren tillverkat 298 skeppund 7 1/2 lispund st(cid:229)ngj(cid:228)rn. Ers(cid:228)ttningen upp- gick till 110 Rdl 14 skill 15 rst. F(cid:246)r 100 skrindor (cid:246)verkol erh(cid:246)ll han 19 Rdl 21 skill. samt f(cid:246)r 15 skeppund 10 lisp. (cid:246)ver- j(cid:228)rn 20 Rdl 32 skill. Hans smeddr(cid:228)ng Olof Weststr(cid:246)m skulle ha 6 rdl 32 skill. f(cid:246)r halva (cid:229)ret och samma summa av m(cid:228)staren Anders Holst. I avr(cid:228)kningsb(cid:246)ckerna kan man se vad familjen tog ut i naturaf(cid:246)rm(cid:229)ner och fick i l(cid:246)n. 1785 bokf(cid:246)rs under kontot (cid:148)Cram och Bor(cid:229)s warors conto(cid:148) att Nils Flod- str(cid:246)m k(cid:246)per 1 1/2 lispund (cid:148)Wallmar(cid:148) (Vadmal) i div. colour (ej bl(cid:229)tt eller gr(cid:229)tt) f(cid:246)r 24 skilling. Vid ett annat tillf(cid:228)lle 7 lisp gr(cid:229)tt f(cid:246)r 1 Rdl 17 skill. En lie f(cid:246)r 6 skill. Boken f(cid:246)r 1788/89 (till h(cid:246)ger) (cid:228)r be- tydligt mera detaljrik (cid:228)n de (cid:228)ldre b(cid:246)ck- erna. Under m(cid:229)naderna juli till augusti k(cid:246)- per man varje m(cid:229)nad en tunna r(cid:229)g f(cid:246)r drygt 3 Rdl/tunna. 1/2 tunna sill kostade 2 Rdl, ett par vita strumpor kostade 22 skill., 4 alnar tyg 24 skill., 3 rullar tobak 16 skill. osv. Man k(cid:246)pte regelbundet R(cid:229)g, Korn, Malt, Sill, Str(cid:246)mming, Torrfisk, Salt, To- bak och lite tyger. Brage Lundstr(cid:246)m 05-03-08 Nils Flodstr(cid:246)m 10 / 17

Description:
Brage Lundström 05-03-08 . fors. En av många orter med hytta och hammare. Några km från Karbenning återupptäcktes för ett tiotal år sedan den
See more

The list of books you might like

Most books are stored in the elastic cloud where traffic is expensive. For this reason, we have a limit on daily download.