Trumgrishoppan - en art pfl fatlrepet OSKAR KINDVALL, NICKLAS JANSSON & JOHNNY DE JONG Kindvall, O., Jansson, N. & de Jong, J.: Trumgrdshoppan - en art pfl fallrepet. [On the decrease of the grasshopper Psophus stridulus in Sweden.l - Ent. Tidskr. I 14 (4): l2l-131. Uppsala, Sweden 1993. ISSN 0013-886x. Trumgrcishoppan har visat en kraftig tillbakagdng i hela norra Europa. I Sverige tycks den hafdrsvunnitfrdn sex av de totalt l5 landskap som den tidigare rapporterats frdn. Mdnga av de nuvarande populationerna cir smd och ligger isolerade frdn varandra. Vad eir orsakerna till tillbakagdngen? Hur serframtidenfdr arten ut i Sverige och vilka naturvdrdsinsatser kommer att krcivas? o. Kindvall, Institutionen fdr viltekologi, sveriges lantbruksuniversitet, Box 7002, 750 0z Uppsala, Sweden. N. Jansson, Avdelningen fdr biologi, Universitetet i Linkdping, 581 83 Link1ping, Sweden. J. de Jong, Institutionen fdr viltekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Box 7002, 750 07 Uppsala, Sweden. Inledning Trumgriishoppan, P sophus str idul us (L.) (Ortho- Europa under de senaste decennierna. I Finland ptera: Acrididae), 5r en av vlra st6rsta och mest AterstAr idag med siikerhet endast tre populatio- spektakuliira insektsarter (Fig. I ). Kroppsliingden ner (Viiisiinen et al. l99l) fr6n att tidigare varit uppgAr till 40 mm hos honor och 25 mm hos hanar kiind frln itminstone 40 platser (Albrecht 1979). (Holst 1986). Fiirgen varierar mellan svart, mcirk- Enligt Bellman (1985) har trumgriishoppan fcir- brunt, gulbrunt, rcidbrunt och grAtt. Hanarna iir i svunnit frin de flesta platser ocksA i Tyskland och regel mcirkare dn honoma (Fig. l). Fiirgen utgcir kan nu endast petraffas i nflgon sttirre miingd i vanligtvis ett mycket effektivt kamouflage dl dju- Bayern och Baden-Wiirtemberg. Arten anses even ren sitter stilla pe marken (Kindvall & Denuel ha minskat drastiskt i Norge (Storkersen 1992) och 1987). Sverige (Kindvall & Denuel 1987, Antonsson & Under parningsperioden, vilken vanligtvis striic- Wadstein 1991). ker sig fr6n slutet av juli till mlnadsskiftet septem- I samarbete med Naturskyddsfcireningen och ber--oktober, ses hanama flyga fram och tillbaka. Faltbiologerna har vi fdrrscikt att fA en tiversiktlig Samtidigt htirs ett kraftigt smattrande liite frAn ving- bild av trumgriishoppans nuvarande utbredning och arna (Wallin 1979). Flygvingarna iir bjiirt vallmo- biotopkrav i Sverige. Vi mAste emellertid medge rcida vilket syns pl lAngt hAll dA hanama spelflyger. att vAra kunskaper om arten fortfarande iir tiimli- Trumgriishoppan har ett stort utbredningsomride gen fragmentariska. Situationen bedcims dock vara som strAcker sig fran Pyren6erna i viist civer stiip- sa pass oroande att vi finner det liimpligast att slA perna i Europa och Asien bort till Mongoliet och ett slag fdr trumgreshoppan hiir och nu. Med ut- Korea i

Trumgräshoppan — en art på fallrepet

Similar Trumgräshoppan — en art på fallrepet