Yrkesutbildning, klass och kunskap

254 Pages·2013·2.24 MB·Swedish

Yrkesutbildning, klass och kunskap

Örebro Studies in Education 40
Örebro Studies in Educational Sciences
with an Emphasis on Didactics 8

MATTIAS NYLUND

Yrkesutbildning, klass och kunskap
En studie om sociala och politiska implikationer
av innehållets organisering i yrkesorienterad utbildning
med fokus på 2011 års gymnasiereform
© Mattias Nylund, 2013
Titel: Yrkesutbildning, klass och kunskap. En studie om sociala och politiska
implikationer av innehållets organisering i yrkesorienterad utbildning med fokus
på 2011 års gymnasiereform.

Utgivare: Örebro University 2013
www.publications.oru.se

Tryck: Örebro universitet, Repro 08/2013
ISSN 1404-9570
ISBN 978-91-7668-953-0
Abstract

Mattias Nylund (2013): Vocational Education, Class and Knowledge. A Study
of Social and Political Implications of Content Organization in Vocational
Education, Focusing on the Upper-Secondary School Reform of 2011. Örebro
Studies in Education 40, Örebro Studies in Educational Sciences with an
Emphasis on Didactics 8, 115534 pppp..

The overall purpose of this thesis is to critically contextualise the organization
of content in Swedish upper-secondary vocational education by highlighting
its social and political implications in relation to social class. Policy docu-
ments concerning the content of vocational education in Sweden from 1971
to 2011 serve as the main empirical source, with particular attention given to
the reform of 2011 (Gy11). The thesis is comprised of four studies that each
represents a different context that reveals social and political implications of
the selection and organisation of content in Gy11. The content structure of
Gy11 is thus analysed in relation to (a) the school’s role of fostering demo-
cratic citizens and the overarching societal function of education, (b)
knowledge distribution among social classes, (c) a class context, including key
historical and contemporary reforms, and (d) a modern historical context,
focusing on how two previous structural reforms (1971 and 1994) organised
power and control over educational content.
The study results show that, in terms of its content structure and underly-
ing principles, Gy11 represents a historical break with previous reforms in
many respects. Fundamental organising principles of past reforms, such as
students’ preparation for active citizenship, critical thinking and entry to
higher education, have been given less importance while the content is more
context-bound than in previous reforms. The Gy11 reform can thus be seen
as a part of a broader policy trend that is detracting from earlier efforts to
give all social classes equal access to an equivalent education and reduce so-
cial imbalances in education. This new way of shaping vocational education
is, it is argued, likely to exacerbate class inequalities by both reducing social
mobility and rendering knowledge distribution in society more asymmetric.

Keywords: curriculum theory, vocational education, class, education
pol icy, knowledge, curriculum codes, upper-secondary school, Bernstein,
En glund, Olin Wright.

Mattias Nylund, Department of Education
Örebro University, SE-701 82 Örebro, Sweden

Innehållsförteckning
Förord ...................................................................................................... 11
KAPITEL 1. INLEDNING, SYFTE OCH DELSTUDIER ........................ 13
1.1. Inledning ........................................................................................... 13
1.2. Övergripande utgångspunkter ........................................................... 13
1.2.1. Jämlikhet och socialisation ........................................................ 13
1.2.2. Klass och reproduktion .............................................................. 14
1.2.3. Yrkesutbildning och utbildningspolitik ...................................... 15
1.2.4. Innehållets sociala och politiska dimensioner ............................. 17
1.2.5. Avhandlingens inriktning sammanfattad.................................... 19
1.3. Övergripande syften .......................................................................... 19
1.4. Syfte och frågeställningar .................................................................. 20
1.5. Avhandlingens delstudier .................................................................. 21
1.5.1. Delstudie 1: Skolans dubbla uppdrag ......................................... 21
1.5.2. Delstudie 2: Den sociala fördelningen av kunskap ..................... 22
1.5.3. Delstudie 3: Utbildningspolitik i ett ’klasslöst’ samhälle ............ 23
1.5.4. Delstudie 4: Utbildningsreformer som kodmodaliteter ............... 25
1.6. Avhandlingskappans disposition ....................................................... 27
KAPITEL 2. BAKGRUND OCH RELEVANS ......................................... 28
2.1. Inledning ........................................................................................... 28
2.2. Utbildningspolitiskt turbulenta tider ................................................. 28
2.3. Yrkesutbildning: En förbisedd utbildningsform ................................ 31
2.3.1. Ökade studieavbrott och låg genomströmning? ......................... 32
2.3.2. Studenterna ointresserade av teori? ............................................ 34
2.4. En ojämlik social fördelning av kunskap ........................................... 38
2.5. Utbildning och demokrati ................................................................. 41
2.6. Forskning om Gy11 .......................................................................... 43
2.6.1. Policystudier .............................................................................. 43
2.6.2. Andra studier ............................................................................. 44
2.7. Avhandlingens relevans sammanfattad ............................................. 45
KAPITEL 3. DEN GYMNASIALA YRKESUTBILDNINGENS
FRAMVÄXT OCH ORGANISERING .................................................... 47
3.1. Inledning ........................................................................................... 47
3.2. Vad är yrkesutbildning? .................................................................... 47
3.3. Yrkesutbildningens kvantitativa framväxt ........................................ 49
3.4. Grundskolan, ungdomars val och socialpolitiska motiv .................... 51
3.5. Yrkesutbildningarna integreras i gymnasieskolan ............................. 52
3.6. 1976 års gymnasieutredning och ÖGY-utredningen ......................... 53
3.7. 1990-talets gymnasiereform och åtta vägar till kunskap ................... 57
3.8. Ordnande principer för yrkesutbildning i Sverige .............................. 58
KAPITEL 4. EN LÄROPLANSTEORETISK ANSATS ............................ 60
4.1. Inledning ........................................................................................... 60
4.2. Pedagogiska koder och social arbetsdelning ...................................... 60
4.2.1. Bernsteins teoriutveckling .......................................................... 60
4.2.2. Språkliga koder .......................................................................... 61
4.2.3. Pedagogisk kod .......................................................................... 63
4.2.4. En kod för gymnasial yrkesutbildning ........................................ 65
4.2.5. Modaliteter av en kod ................................................................ 65
4.2.6. Synlig och osynlig pedagogik ..................................................... 66
4.2.7. Horisontell och vertikal diskurs ................................................. 69
4.2.8. Läroplanskodbegreppet på olika nivåer ..................................... 73
4.3. Utbildningskonceptioner i en medborgerlig läroplanskod ................. 74
4.3.1. En medborgerlig kod .................................................................. 74
4.3.2. Olika rationaliteter bakom utformningen av skolan .................. 75
4.3.3. Ett spänningsfält mellan reproduktion och social förändring ..... 78
4.3.4. Ett specifikt sätt att använda konceptionsbegreppen .................. 79
4.4. Klassbegreppet .................................................................................. 79
4.4.1. Klassbegreppets minskade användning ...................................... 81
4.4.2. En neomarxistisk förståelse av klass .......................................... 81
4.4.3. Wrights utveckling av den marxistiska klassanalysen ................ 82
4.4.4. Den ’nya’ arbetarklassen ............................................................ 88
4.4.5. Vikten av att relatera yrkesorienterad utbildning till klass ......... 89
4.5. Föreningar och spänningar ................................................................ 90
4.5.1. Ett preciserat förhållningssätt till de teoretiska källorna ............ 93
4.6. Metodologi och urval ........................................................................ 95
4.6.1. Textanalytiskt förfarande ........................................................... 95
4.6.2. Syn på utbildningspolitiska dokument ....................................... 98
4.6.3. Urval av empiri .......................................................................... 99
4.6.4. Reflektioner kring avhandlingens metod .................................. 100
KAPITEL 5. SLUTSATSER OCH DISKUSSION ................................... 103
5.1. Inledning ......................................................................................... 103
5.2. Sociala och politiska implikationer av Gy11 ................................... 103
5.2.1. Medborgarskap och demokrati: Marginaliserade dimensioner 103
5.2.2. Ökade skillnader: Ett utbildningshistoriskt brott ..................... 105
5.2.3. Makten över kunskapen, kunskapers makt .............................. 107
5.2.4. Ökade klasskillnader i utbildningssystemet .............................. 108
5.3. Resultat i relation till bakgrund och relevans .................................. 109
5.4. Diskussion ....................................................................................... 112
5.4.1. Paradoxer ................................................................................ 112
5.4.2. Yrkesorienterad utbildning: Ett fält som devalveras ................. 113
5.5. Reflektioner över avhandlingsstudien ............................................. 115
5.5.1. Teoretiska val: Brister och förtjänster ...................................... 115
5.5.2. Att kontextualisera sitt studieobjekt ........................................ 116
5.5.3. Att ’bunta ihop’ olika yrkesorienterade program ..................... 118
5.5.4. Samhällelig kontext: Förändrade styrkeförhållanden ............... 119
SUMMARY ........................................................................................... 122
REFERENSER ....................................................................................... 132

TABELL- OCH MODELLFÖRTECKNING

Tabell 1: Gymnasieskolans linjer och kurser 1970-1991..........................48
Tabell 2: Gymnasieskolans program 1991/92-2011.................................48
Tabell 3: Gymnasieskolans program 2011-..............................................49
Tabell 4: Positioner i klasstrukturen 1......................................................85
Tabell 5: Positioner i klasstrukturen 2......................................................85
Tabell 6: Övergripande lönearbetarpositioner..........................................86
Tabell 7: Fördelning bland lönearbetare i Sverige under 1980-talet..........87
Modell 1: Progressiv, konservativ och radikal pedagogik.........................68
Modell 2: Tre strukturreformer för yrkesutbildning...............................100
Avhandlingens artiklar

Artikel I
Nylund, Mattias (2010): Framtidsvägen. Vägen till vilken framtid för ele-
verna på gymnasieskolans yrkesprogram? Pedagogisk forskning i Sverige
(15)1, 33-53.
Artikel II
Nylund, Mattias & Rosvall, Per-Åke (2011): Gymnasiereformens konse-
kvenser för den sociala fördelningen av kunskaper i de yrkesorienterade
utbildningarna. Pedagogisk forskning i Sverige (16)2, 81-100.
Artikel III
Nylund, Mattias (2012): The relevance of class in education policy and
research. The case of Sweden's vocational education. Education Inquiry
(3)4, 591-613.
Artikel IV
Nylund, Mattias (work-in-progress): Ordnande principer för innehållets
urval och organisering i de gymnasiala yrkesutbildningarna 1971-2011. En
analys av tre strukturreformer. (Opublicerat manuskript).