vidgade texter” Anna-Malin Karlsson

105 Pages·2007·1.28 MB·Swedish

Abstract
Gunnarsson, Britt-Louise & Karlsson, Anna-Malin (red.) 2007: Ett vidgat text-
begrepp. TeFa nr 46. Uppsala universitet, Uppsala.

An extended text concept contains eight of the papers presented at a FUMS con-
ference on 9 May 2006. The introductory chapter, written by Britt-Louise Gun-
narsson, includes an overview of earlier research on texts which give a historical
background to the contributions of this volume. Anna-Malin Karlsson then ex-
plores different aspects of how the text concept can be extended. In her second
article, Karlsson presents a model for the analysis of text, situation and practice,
thus discussing the interpretation of work-related practice in relation to various
frames and resources. Anna-Lena Göransson gives a summary of her study on
the role of texts and text books in firemen education. Jana Holsanova discusses
users’ interaction with multimodal texts on the basis of results from three em-
pirical studies on eye movements. Anna Gunder explores the extended text con-
cept from the perspective of literary criticism, while Per-Anders Forstorp ques-
tions its relevance for education: what and whose text concept is extended. Also
the article by Anders Björkvall and Charlotte Engblom focuses on knowledge
and learning. They discuss the issue how school education could and should
build on the knowledge which modern children have acquired through their
daily computerized practices. Karolina Wirdenäs, finally, looks at the future for
research on texts.

ISSN 1102-9633
ISRN UU-TEFA-46-SE

Universitetstryckeriet
Ekonomikum, Uppsala 2007
Innehåll
Förord
Britt-Louise Gunnarsson: Inledning 7
Anna-Malin Karlsson: Multimodalitet, multisekventialitet, interaktion och situa-
tion. Några sätt att tala om ”vidgade texter” 20
Anna-Malin Karlsson: Text, situation, praktik. Om ramar och resurser för tolk-
ning av texter i arbetsrelaterade skrifthändelser 27
Jana Holsanova: Användares interaktion med multimodala texter 41
Anna-Lena Göransson: Undervisning som text i kontext 59
Anna Gunder: Textuell verklighet. Om text och hypertext 74
Per-Anders Forstorp: Lärande och text. Multimodaliteten och utmaningarna mot
den språkliga representationens hegemoni 82
Anders Björkvall och Charlotte Engblom: Finns det nytta med nöje? Barns
självvalda skärmbaserade textaktiviteter som resurs för lärande i skolan 94
Karolina Wirdenäs: Samtid och framtid. Om nya uppgifter och utmaningar för
textforskningen 103

Förord

Textforskningen i Sverige genomgår för närvarande lite av en renässans. Det
bildas nätverk och startas forskningsprojekt i syfte att besvara frågor om vad en
text är, hur den tolkas och hur den fungerar i samhället. En anledning till det ny-
vaknade intresset är en förändrad syn på vad texter är, vilket lett till en diskus-
sion bland forskare om själva textbegreppet. De texter vi dagligen möter har
förvisso ändrat karaktär. De består av mer än skrivet språk och är ofta interakti-
va på ett sätt som tvingar användaren att bli en aktiv medskapare. Genom Inter-
net och modern mobiltelefoni kommer vi i kontakt med mer komplexa textvärl-
dar än tidigare och med nya mönster för interaktion och lärande. Den aktuella
text- och diskursforskningen har intresserat sig för dessa förändringar, och text-
forskare ser i allt högre utsträckning på texter utifrån andra perspektiv än de rent
språkliga. Man intresserar sig för sådant som multimodalitet, icke-linjär text-
struktur och för den interaktion och de verksamheter texter fungerar i.
Konferensen Ett vidgat textbegrepp anordnades i Uppsala den 9 maj 2006.
FUMS, Avdelningen för forskning och utbildning i svenska, vid Institutionen för
nordiska språk i Uppsala stod som värd för konferensen som organiserades av
Britt-Louise Gunnarsson, Uppsala universitet, och Anna-Malin Karlsson, Stock-
holms universitet. Ett frö till konferensen såddes dock redan två år tidigare. I
juni 2004 organiserade Britt-Louise Gunnarsson och Kerstin Severinsson-
Eklundh, KTH i Stockholm, en tvådagars internationell workshop med fokus på
de förändringar som Internet medfört för den vanliga medborgarens deltagande i
samhällskommunikationen. Workshopen, som finansierades av Riksbankens
Jubileumsfond, väckte nya frågor om dagens textverklighet. Flera av de svenska
forskare som deltog i workshopen blev senare inbjudna att föreläsa vid konfe-
rensen 2006.
Denna volym innehåller åtta artiklar baserade på föredragen vid konferensen
Ett vidgat textbegrepp. De representerar textstudier inom olika discipliner men
har det gemensamt att de alla för in andra perspektiv på text än det traditionellt
språkvetenskapliga. Därmed belyser samlingen ganska väl dagens textforskning.
Artiklarna presenteras i inledningen som också ger en forskningshistorisk tillba-
kablick.

Uppsala och Stockholm i februari 2007
Britt-Louise Gunnarsson och Anna-Malin Karlsson

Inledning
Britt-Louise Gunnarsson
Textforskning är idag ett dynamiskt område som drar till sig forskare från olika
discipliner och med varierad teoretisk och metodisk bakgrund. Det bildas nät-
verk och startas forskningsprojekt i syfte att besvara frågor om vad en text är,
hur den kommer till, hur den tolkas av olika läsare och hur den fungerar i sam-
hället. Även om frågorna inte är nya, kan svaren sägas vara det. Den tekniska
utvecklingen har ställt textforskaren inför nya utmaningar. Gränsen mellan ord
och bild, liksom den mellan tal och skrift, är inte lika tydlig i de texter som ska-
pas på 2000-talet som tidigare, vilket gjort att det traditionella textbegreppet
kommit att kännas otillräckligt för att beskriva det skrivna ordets symbios med
bild och grafik och för att fånga textens interaktiva karaktär. Artiklarna i denna
konferensvolym utgår från denna nya, förändrade textverklighet och belyser ur
olika vetenskapliga och metodologiska perspektiv temat ”Ett vidgat textbe-
grepp”. Språkvetare, pedagoger, kognitionsforskare och litteraturvetare presen-
terar här aktuell forskning. Sammantaget ger de olika bidragen en god bild av
den förnyelse som textforskningen för närvarande genomgår.
För att skapa en fördjupad förståelse av vad förnyelsen innebär kan det dock
vara av värde att sätta in det nya i sitt forskningshistoriska sammanhang. Delvis
med utgångspunkt i min egen forskning kommer jag därför att först ge en histo-
risk tillbakablick i syfte att belysa vilka frågor man ställde i textlingvistikens
början och vilka svaren var. Därefter ställer jag forskningen under 1900-talet i
relief mot dagens forskning. Slutligen presenterar jag de olika bidragen till den
här konferensvolymen.
1 Historisk tillbakablick
Forskningsintressen går förvisso i vågor och olika frågeställningar står i fokus.
Sedan framväxten av textlingvistiken på 1960-talet har man dock med olika teo-
retiska och metodiska ansatser försökt fånga textens egenskaper och kommuni-
kativa roll.
1.1 Text som väv
Under 1960-talet kom textstudiet att kopplas samman med den framväxande
lingvistiken och termen textlingvistik togs i bruk. Forskarna frågade sig vad som
7
konstituerar en text och vad som skiljer texten från en godtycklig följd av satser.
Begreppen kohesion och koherens användes för att beskriva vad som gör en
samling satser till en sammanhängande väv, dvs. en text (Halliday & Hasan
1976). De nordiska forskarna använde termerna textbindning, satskoppling och
ledfamilj för att beskriva textens grundläggande uppbyggnad (Enkvist 1974;
Källgren 1979).
Tjeckiska forskare, i den s.k. Pragskolan, studerade texter utifrån ett ”functio-
nal sentence perspective”. Man menade att meningselementen fyller en funktion
genom att de sätter den kunskap de aktiverar i ett kommunikationsdynamiskt
perspektiv. Olika meningselement är mer eller mindre nya och viktiga; de har
olika informationsvärde. Den tematiska progressionen, dvs. växlingen tema–
rema/topik–kommentar/känt–nytt analyserades, och den tematiska dynamiken
och progressionen beskrevs (Daneš 1970; Enkvist 1974).
Andra textlingvister knöt an till kasusgrammatiken (Fillmore 1968) och för-
sökte komma åt textens uppbyggnad utifrån meningselementens relation till ver-
bet. För att beskriva dynamiska satser användes termer som agent, patient, reci-
pient, instrument, source etc. Svårare var det dock att beskriva statiska meningar
(Lundquist 1979).1
1.2 Text som handling
Utgångspunkten för den funktions- och kommunikationsorienterade textlingvis-
tiken är synen på texten som redskap för handling. Intressant nog skedde teori-
utvecklingen tämligen parallellt inom forskningen om talat och skrivet språk.
Den pragmatiska teorin ansågs beskriva språkbruk generellt, alltså oberoende av
medium. Inspiration hämtades från filosofer inom den språkfilosofiska skola
som går under namnet pragmatismen2. Företrädare som Charles Sanders Peirce
(1839–1914) och George Herbert Mead (1893–1931) betraktar all kommunika-
tion som handling; enligt Peirce består ett språkligt påståendes mening av de
praktiska konsekvenser som följer av påståendet om detta är sant, och Mead ser
det språkliga beteendet som styrt av regler, vilka anger de sociala konsekvenser
som olika språkhandlingar får. Att handla är att handla meningsfullt är en cen-
tral tes inom pragmatismen.
Termen pragmatik lär först ha använts inom språkvetenskapen av amerikanen
Charles W. Morris som i den övergripande teori för teckenkommunikation som
han lanserar i “Foundations of the theory of signs” från 1938 urskiljer tre möjli-
ga dimensioner för tecken- och språkbeskrivningar: den semantiska, den prag-

1
I Larsson (1978:31) benämns denna riktning inom textlingvistiken för teckencentrerad,
autonom textlingvistik och ställs emot funktions- och kommunikationsorienterad, pragma-
tisk textlingvistik.
2
Det grekiska ordet pragma betyder ’handling’, ’verksamhet’ och pragmatism kan därför
översättas som ’läran om handlingens betydelse’.
8
matiska och den syntaktiska. Av stor betydelse för utvecklingen av en pragma-
tiskt inriktad textforskning är förstås filosofen John Austins talaktsteori, ur-
sprungligen från 1950-talet, med urskiljandet av de tre grundläggande hand-
lingsnivåerna: den lokuta, den illokuta och den perlokuta (Austin 1976). John
Searles (1969) vidareutveckling och urskiljande av fem huvudtyper av talhand-
lingar: representativer, direktiver, kommissiver, expressiver och deklarativer
gjorde teorin tillämpbar på analyser av såväl tal som skrift.
Ett annat centralt verk inom pragmatiken är Grice (1975) där villkoren för
kommunikation analyseras med avseende på samarbetsprinciper och implikatio-
ner. För att fånga vad som underförstås (impliceras) skiljer Paul Grice på kon-
ventionella, dvs. språkligt uttryckta, implikationer, och icke-konventionella, dvs.
konversationsimplikationer. Han ställer också upp fyra maximer som han menar
styr samarbetet i en talsituation: kvantitet, kvalitet, relation och sätt, och beskri-
ver också hur man kan bryta mot dessa. Grice utgår från talsituationen, men för-
visso har hans kategorier också använts för att analysera skrivet språk.
Jens Allwood, som kom att fungera som en introduktör av den amerikanska
pragmatiken i Sverige, ger i sin doktorsavhandling från 1976 det pragmatiska
textstudiet en tvärvetenskaplig och vid ram med nyckelorden kommunikation,
sändare–mottagare, intention, reaktion, psykologiska fenomen (känsla, attityd),
social struktur (roll, makt solidaritet). En annan tidig, svensk textforskare med
förankring i pragmatiken är Hans Rossipal (1978). I sin doktorsavhandling be-
skriver han textens pragmatiska motivationsstruktur med en uppdelning på mål-
information och hjälpinformation. Hjälpinformationen syftar till att få mottaga-
ren att acceptera målinformationen, dvs. till att samarbeta, att förstå samt att bli
övertygad och handlingskompetent.
Pragmatiken med dess inriktning på funktion och situation var också utgångs-
punkten för mina egna analyser av lagtexters syfte och funktion (Gunnarsson
1982). Lagens syfte beskrevs som tudelad handlingsstyrning: dels skulle dom-
stolars handlande styras, dels medborgarnas handlande i olika situationer. Lagen
har inte bara som mål att skapa explicita regler att tillämpas av domstolar utan
vill också ange en mer allmän handlingsinriktning för de medborgare som lagen
gäller. Den övergripande analysen av lagens olika syften kunde sedan kopplas
till en analys av den underliggande textstrukturen och till en omskrivning av lag-
texten med sikte på medborgarperspektivet. Lagens underliggande struktur, som
utgörs av huvudregler och undantag; rättigheter och skyldigheter, ramsituatio-
ner (villkor för de olika lagreglerna) och handlingsdirektiv, kan kontextualiseras
såväl ur ett domstols- som ett medborgarperspektiv.
1.3 Text som tanke
Under de första decennierna av textlingvistikens historia hade en del forskare,
János Petöfi, Hannes Rieser och Teun van Dijk, ambitionen att utveckla en ge-
nerativ textgrammatik. En god bild av dessa strävanden visas till exempel i Stu-
9
dies in text grammar (Petöfi & Rieser 1973). Många frågor om hur den välfor-
made texten skapas förblev dock olösta. Också svenska forskare försökte skriva
regler för hur nya texter skulle kunna genereras. De tidiga försöken ledde dock
in i tämligen snåriga återvändsgränder (Sigurd 1978).
Mer fruktbara än försöken att skriva en generativ textgrammatik blev försö-
ken att fånga texters struktur på en mer övergripande nivå, dvs. textens mikro-
och makrostruktur (van Dijk 1977), och då framförallt när den textlingvistiska
terminologin relaterades till kunskaper inom kognitiv psykologi (Kintsch & van
Dijk 1978). Kopplingen mellan textforskning och kognitiv psykologi visade sig
vara av värde för att förklara inte bara hur vi skapar och förstår textmönster utan
också varför de överhuvudtaget finns. Begreppen schema, script och frame, som
ursprungligen utvecklades inom fältet artificiell intelligens, visade sig användba-
ra för att förklara hur vi lagrar kunskap om texttyper och också hur dessa an-
vänds vid skrivande och läsande (Schank & Abelson 1977, Thorndyke 1977).
Neurologins upptäckter på 1970-talet, genom studier av hjärnskadade patienter,
att kunskap om helheter lagras i andra delar av hjärnan än kunskap om detaljer
(Lurija 1979), gav begriplighetsforskningen en kognitiv bas.
En meningsfull textläsning/textanvändning förutsätter förståelse av helheter
vilket alltså, kognitivt sett, är något annat än förståelse av detaljer. Ett flertal
studier i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet intresserade sig för frågor
om texters begriplighet. Kopplingen mellan kognitiv psykologi och språkanalys
var här given. Själv utgick jag från psykolingvistisk forskning när jag utformade
den begriplighetsmodell som kopplade samman en pragmatisk analys av lagens
syften och läsargrupper med en analys av det situerade läsandet (Gunnarsson
1982). Läsprocessen antogs variera beroende på läsmålet, dvs. om läsningen var
inriktad på ”memorering av textytan”, ”registrering av textinnehållet”, ”förståel-
se av sändarens verklighetsbeskrivning”, ”integrering i egen omvärldsuppfatt-
ning” eller på ”direkt handlingsinriktad förståelse”.
Minne och förståelse fokuserades också i de studier som psykologerna Birgit-
ta Höijer och Olle Findahl gjorde vid den tiden. De analyserade radio- och TV-
nyheter och mätte hur mycket och vad lyssnare minns av det de hört och sett.
Det djupare innehållet, knutet till orsaker och konsekvenser av det inträffade, är
det som lyssnaren till den fragmentariserade nyhetsförmedlingen inte mindes
(Höijer & Findahl 1984). Den kognitiva aspekten har också knutits till inlärning
och elevers skrivutveckling i skolan. Kent Larsson visar i boken Skrivförmåga
(1984) hur elevens skrivförmåga växer fram som en följd av en kognitiv utveck-
ling.
1.4 Text som struktur
Kopplingen mellan text och kognition visade sig också vara fruktbar för att be-
skriva texters innehåll på ett abstrakt sätt. För analyserna inom projektet Fack-
texter under 1900-talet utvecklade jag en modell som fångar texters innehåll på
10
ett makrostrukturellt generaliserbart sätt (Gunnarsson 1987, 1989). I modellen
urskiljs fem kunskapsvärldar: vetenskapsvärld, objektvärld, praktikvärld, pri-
vatvärld, externvärld och inom dessa olika aspekter, t.ex. inom vetenskapsvärl-
den: teori, klassificering och experiment. Textinnehållet beskrivs också i relation
till olika dimensioner: orsak, fenomen, process och resultat. Kunskapsvärldarna
har använts för kategorisering och jämförelser av innehåll hos olika texter: ve-
tenskapliga och populärvetenskapliga artiklar från olika perioder (Melander
1991, Näslund 1991), domar skrivna i Sverige och USA (Fredrikson 1994) samt
texttyper inom banker och ingenjörsbyråer i Sverige, Tyskland och England
(Levin 1997).
Det textlingvistiska intresset för texters makrostruktur utgör en brygga till lit-
teraturvetenskapen. Inom den ryska narratologin utvecklade Vladimir Propp
1928 en modell för att beskriva folksagans understruktur; han urskilde ett antal
grundläggande funktioner (invarianter) och beskrev sedan dessas transformatio-
ner i olika sagor. Propps analys (svensk översättning 1971) fick stor betydelse
för de franska strukturalisterna Roland Barthes och Algirdas Greimas och för
deras, och andras, försök att konstruera berättandets grammatik samt finna mo-
deller för att beskriva texters djupstruktur. Andra tidiga undersökningar visade
hur genuint, folkligt berättande också var styrt av gemensamma mönster. När
William Labov och Wolfgang Waletzky (1967) intervjuade lågutbildade perso-
ner fann de en gemensam struktur i berättelserna, som kunde beskrivas med ka-
tegorierna: orientation, complication, evaluation, resolution och coda. Också
Grimes & Glock (1970) undersökte berättelsestruktur i folkligt berättande och
fann där tämligen likartade mönster som i högprosa (jfr Grimes 1975).
Diana Adams Smith (1987) har på ett intressant sätt visat på kopplingen mel-
lan språk- och litteraturvetenskap. Hon jämförde grundstrukturen i enkla barn-
ramsor och barnsånger med den som återfinns i populärvetenskapliga artiklar. I
stort sett återfanns samma grundstruktur. Den goda vetenskapen, åtminstone den
mest lästa, har gemensamma drag med skönlitterärt och populärt berättande.
Också den vetenskapliga författaren måste ta tag i mottagaren i inledningen, be-
skriva bakgrundssituationen men också väcka intresse för fortsättningen. John
Swales menar att strukturen på inledningen till en vetenskaplig artikel retoriskt
kan beskrivas som att författaren där skapar ett forskningsutrymme för den un-
dersökning som han eller hon sedan kommer att beskriva närmare i artikeln. I
Swales (1981) beskrivs den berömda CARS-modellen (CARS=Create a Rese-
arch Space), som fått stor tillämpning i skrivundervisningen världen över. Vari-
anter av den här modellen har kunnat tillämpas på texter inom andra genrer
(Gunnarsson 1989, Bhatia 1993, Jämtelid 2002).
Den nordamerikanska skrivforskningen med sin inriktning på den retoriska
uppbyggnaden av olika genrer har flera beröringspunkter med litteraturveten-
skapen och dess analyser av genrer. Skrivundervisningen bedrivs vid institutio-
ner som också undervisar i litteratur. En stor inspirationskälla för genreforsk-
ningen har också Michail Bachtins och Valentin Vološinovs skrifter utgjort (se
11