Vi är inte intresserade av hur sjuk du är, vi är intresserade av hur stor arbetsförmåga du har

69 Pages·2009·0.58 MB·Swedish

by  System Administrator

Högskolan i Halmstad
Sektion för hälsa och samhälle
Sociologi och socialt utvecklingsarbete
C – Uppsats
Sociologi 61-90 p
Handledare: Marta Cuesta
HT 2008

Vi är inte intresserade av hur sjuk du är,
vi är intresserade av hur stor arbetsförmåga du har

Av: Sara Dragica El Sawy Shaaban
Abstract:

In July 1, 2008 some new rules in our health insurance has been introduced. The new rules
say that our sickness benefit is restricted to one year. At the same time our time restricted
sickness compensation has been removed. The case has been given a lot of attention in the
media and they tell us that more and more people are being denied the sickness benefit and
others get their sickness compensation taken back. In the beginning of January 2009 it´s
expected that over 30 000 people won´t have the right to health insurance any longer. I have
chosen to do a study in the purpose to find out how some of these sick people experience the
health insurance today and what possibilities they have, with their reduced work capacity, on
the labor market. Through the interviews I have tried to take part of their individual
experiences, thoughts and feelings. The purpose of the study is to increase our knowledge of
the problems a person, who has reduced work capacity, has to face due to the big changes in
our health insurance. The result shows us that the social insurance office hardly accepts any
diseases that will keep people away from working. If a person has a back pain, he/she is still
supposed to work. The sick person may still have some work capacity that should be used.

The conclusion is that the decreased employment and the high amount of labours, makes the
sick people and those with a reduced work capacity, excluded from the labour market. The
employers are not interested in people who are sick or those who have been sick and not
beeing able to manage the jobs that hey had earlier.

Keywords: Welfare state, labour market, health insurance, social insurance office, work
capacity, stigma, power, social excluding

2
Abstract

1 juli 2008 har nya regler i sjukförsäkringen trätt i kraft. Enligt de nya reglerna är
sjukpenningen begränsad till ett år. Samtidigt har den tidsbegränsade sjukersättningen tagits
bort. Media uppmärksammar att allt fler människor blir nekade sjukpenning, andra får
sjukersättningen indragen. I början av januari 2009 förväntas det att ca 30 000 människor bli
utförsäkrade. Jag har valt att göra en kvalitativ studie i syfte att ta reda på hur några av dessa
sjuka människor upplever dagens sjukförsäkring och vilka möjligheter de, med en begränsad
arbetsförmåga, har på dagens arbetsmarknad. Jag har genom intervjuerna försökt ta del av
människors enskilda erfarenheter, tankar och känslor. Undersökningen ska ge oss en ökad
förståelse för de problem som en individ kan drabbas av på grund av den stora förändringen i
sjukförsäkringen. Resultatet visar att Försäkringskassan knappt accepterar några sjukdomar
som kan hålla individen borta från arbetslivet. Har den sjuke ont i ryggen skall han ändå
jobba. Den sjuke kan ändå ha en arbetsförmåga som kan utnyttjas.

Slutsatsen är att den minskande sysselsättningen på arbetsmarknaden och det stora
arbetskraftsutbudet gör att sjuka människor och de med en reducerad arbetsförmåga utesluts
från arbetsmarknaden. Arbetsgivarna är inte intresserade av sjuka människor eller dem som
har varit sjuka och inte har klarat av ett tidigare arbete

Nyckelord: Välfärdsstat, arbetsmarknad, sjukförsäkring, Försäkringskassa, arbetsförmåga,
stigma, makt, social uteslutning.

3
Innehålsförteckning: sid.
1 Inledning 7
1.1 Syfte 8
1.2 Frågeställning 8
1.3 Uppsatsens disposition 8
2 Bakgrund 9
2.1 Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden 9
2.2 Sjukfrånvaron i samhället 12
2.3 Sjukförsäkringen 14
2.4 Rätten till sjukpenning – de nya reglerna 16
2.5 Försäkringskassan och den sjuke 16
3 Metod 18
3.1 Val av metod 18
3.2 Etiska aspekter 19
3.3 Urval 20
3.4 Genomförandet 20
3.5 Bearbetning och analys 20
3.6 Förförståelse 21
3.7 Insamling av bakgrundsfakta 21
3.8 Metodreflektion 21
4 Teorier 23
4.1 Välfärdstaten 23
4.2 Makt 25
4.3 Byråkrati 26
4.4 Stigma 27
4.5 Social uteslutning 28
5 Resultat 30
5.1 Intervju med Försäkringskassan 30
5.1.1 De nya reglerna 30
5.1.2 Den sjuke i processen 30
4
5.1.3 Arbetsförmåga 33
5.1.4 Vad gör läkarna 33
5.1.5 Samarbetet med arbetsgivarna och Arbetsförmedlingen 34
5.1.6 Försäkringskassans personal 35
5.1.7 Omorganisationen 35
5.2 Intervjuer med tre arbetsledare inom det offentliga sektorn 36
5.2.1 De nya reglerna i sjukförsäkringen 36
5.2.2 De sjuka som kommer tillbaka 37
5.2.3 Arbetsförmåga och arbete 38
5.2.4 Läkarintyg 39
5.2.5 Samarbetet med försäkringskassan och Arbetsförmedlingen 39
5.2.6 Förändringarna i samhället 40
5.2.7 Organisationen 41
5.3 De sjuka 42
5.3.1 Lisa 42
5.3.2 Maria 43
5.3.3 Robert 46
5.3.4 Jenny 48

6 Teoretisk analys 52
7 Egna reflektioner 60
Källförteckning 63
Bilagor:
Bilaga 1 65
Bilaga 2 67
Bilaga 3 68

5
Tack!
Till alla mina respondenter som tog sig tid för en intervju med mig.
Jag vill också tacka min handledare Marta Cuesta och min familj som har varit förstående när
jag inte har haft tid för mer än mina böcker.

6
1 Inledning

Jag kom till mitt jobb i syfte att lämna tidrapporten i slutet av oktober månad. Vid
ingången till kontoret stod min arbetsledare i samtal med en annan arbetsledare.
Jag hälsade och ställde mig tyst vid sidan om och väntade på att de skulle avsluta
samtalet så att jag kunde lämna ifrån mig tidrapporten. Under tiden kom en tredje
arbetsledare in med ett papper i handen. Han räckte ett läkarintyg till min
arbetsledare och berättade att person X som är anställd hos oss har varit där,
sjukanmält sig och lämnat ett läkarintyg. Min arbetsledare blev arg och sa: ” Vi
får väl se! Läkarintyget är bara en rekommendation och en läkare har ingenting
att säga till om längre.” Jag gick strax därifrån med en känsla av obehag och
undrade vad som har hänt med medmänskligheten i vårt samhälle.
( Sara El Sawy Shaaban 2008)

Att hamna utanför arbetsmarknaden är sällan ett frivilligt val. De flesta människor i vårt
samhälle strävar efter att ha ett arbete för att känna sig som fullvärdiga individer. Men i
många fall hamnar många människor där ändå främst på grund av sjukdom. Alla drabbas för
eller senare av en period av sjukdom i livet. Andra kan drabbas av olyckor, handikapp,
sjukdomar och smärta, som de är tvungna att leva med resten av livet med. Att vara sjuk
innebär oftast att man stannar hemma från arbetet tills man känner sig frisk igen. Idag är det
inte självklart längre. 1 juli 2008 trädde nya regler för sjukförsäkringen i kraft och
Försäkringskassan måste följa dessa bestämmelser. Ett läkarintyg som individen har från sin
behandlande läkare ger inte någon som helst rätt till sjukpenning. Det avgör
Försäkringskassans handläggare efter en egen bedömning. På den senaste tiden upplever
många att man har startat en hetsjakt på de sjuka, som med alla medel skall tvingas tillbaka
till arbetslivet. Media uppmärksammar att allt fler människor blir nekade sjukpenning, andra
får sjukersättningen indragen. I början av januari 2009 förväntas det att ca 30 000 människor
bli utförsäkrade (http://aftonbladet.se/nyheter/article3696216.ab). Det gör att många
människor tvingas in i arbetslivet, trots svåra smärtor och sjukdomar

Jag har valt att titta närmare på detta som händer mitt framför näsan på oss. Det som händer
idag med sjuka människor ligger i allas intresse. Man kan aldrig vara säker på att inte hamna i
samma situation.

7
1.1 Syfte
Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur de sjuka upplever dagens sjukförsäkring och vilka
möjligheter sjuka människor, med en begränsad arbetsförmåga, har på dagens arbetsmarknad.
Undersökningen ska ge oss en ökad förståelse för de problem som en individ kan drabbas av
på grund av den stora förändringen i sjukförsäkringen.

1.2 Frågeställning

• Vilka möjligheter till arbete har en individ med en begränsad arbetsförmåga på den öppna
arbetsmarknaden?
• Hur förväntas en individ, som fortfarande är sjuk men utförsäkrad, klara sig på
arbetsmarknaden?

1.3 Uppsatsens disposition
Studien inleds med en kort presentation av problemområdet som syftar till de nya reglerna i
sjukförsäkringen. Därefter presenteras syftet med studien samt frågeställningen. I del två
presenteras bakgrundsfakta som är viktig för en djupare förståelse för problematiken. Jag
beskriver utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden, sjukfrånvaron i samhället,
sjukförsäkringen, de nya reglerna i sjukförsäkringen och försäkringskassans roll. I del tre
presenteras metodvalet för undersökningen. Därefter behandlas även etiska aspekter,
urvalsgrupp, validitet och reliabilitet samt min förförståelse i ämnet och tillvägagångssättet
för insamling av bakgrundsmaltrial . Avslutningsvis kommer en beskrivning av
genomförandet, samt en beskrivning av proceduren i bearbetningen och analysen av det
insamlade materialet. I del fyra tar jag upp de teorier och begrepp som kommer att vara
användbara i den teoretiska analysen. I del fem presenteras det insamlade materialet som
består av intervjuer med försäkringskassan, tre arbetsledare inom offentliga sektorn och fyra
människor som är sjukskrivna. I del sex presenteras den teoretiska analysen och i del sju har
jag koncentrerat mig på en slutdiskussion.

8
2.Bakgrund
Här nedan följer bakgrundsfakta som ligger till grund i studien. Här beskrivs utvecklingen på
den svenska arbetsmarknaden, sjukfrånvaron i samhället, sjukförsäkringen, rätten till
sjukpennig – de nya reglerna i sjukförsäkringen samt försäkringskassans roll.

2.1 Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden

”Få klyftor är så djupa som klyftan mellan den som har ett arbete och den som ofrivilligt
ställts utanför. När det lönar sig bättre att arbeta blir det fler i arbete och färre i utanförskap,
vilket minskar inkomstspridningen och klyftorna i samhället.” (F. Reinfeldt, M. Olofsson, J.
Björklund, G. Hägglund) (http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=828564 )

Enligt allianspolitikerna och vår nuvarande regering, skapas djupa klyftor mellan de som har
ett arbete och de som hamnar utanför. Målet är att öka sysselsättningen i samhället genom en
ny skattereform som innebär lägre inkomstskatter för de som arbetar. När arbetet lönar sig
bättre tror politikerna att allt fler söker sig ut på arbetsmarknaden.
(http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=828564) Men hur ser situationen på
arbetsmarknaden ut idag?

Under år 2005 arbetade tre av fyra personer i arbetsför ålder i Sverige vilket var en avsevärd
minskning i jämförelse med år 1990 då 86 % var sysselsatta. Det har skett en minskning på
omkring 10 %. Sverige har forfarande den högsta sysselsättningsgraden av OECD-länderna
och hade det även under lågkonjunkturen under 1990 talet då 500 000 arbetstillfällen
försvann. I flera av de välutvecklade länderna är sysselsättningsgraden lägre men
lönenivåerna ligger omkring den svenska och i många fall högre. Det bevisar att
sysselsättningsnivån inte alltid påverkar välståndet i landet. Att ha ett arbete är viktigt i vårt
samhälle, både för staten och för människorna. Staten får genom arbeten skatteintäkter och
människorna har en sysselsättning som de kan försörja sig på. Politiska partier får oftast
folkets stöd om de lovar att skapa nya arbetstillfällen, men sysselsättningen bestäms oftast av
en rad olika faktorer.

9
Sedan 1990 talet sker en snabb förändring på arbetsmarknaden. Sysselsättningen i
tjänstesektorn ökar allt mer medan sysselsättningen i industrin minskar. Det betyder att
tjänstesektorn har allt större inflytande över ekonomin. Det sker inte bara i Sverige utan i
andra industriländer också. I den privata tjänstesektorn är jobbomsättningen på hela
25 %, vilket är högt och tjänstesektorn kan klassas som den mest dynamiska sektorn i
jobbskapande och jobbförsvinnande (Södersten (red) 2006:108ff).

Ekonomisk tillväxt innebär fler arbetstillfällen medan det motsatta ger ökad arbetslöshet. Men
undersökningar visar att år 1998 har ca 320 000 människor som har en sysselsättning arbetat
mindre än vad de egentligen ville göra (Lindberg 1999:205) Den ekonomiska tillväxten i
Sverige har ökat med ca 2,9 % årligen mellan år 1994 och 2004. Men ökningen i
sysselsättningen inte har utvecklats i samma riktning. Det betyder att arbetskraftens
produktivitet har ökat från 1994 för varje arbetad timme med 25 % i mervärde år 2004. Det
kan bero på ökade investeringar i teknikutvecklingen som ger arbetskraftbesparande
produktionsmetoder samt satsningar på mer kvalificerad arbetskraft. Detta kan förklara
orsaken till varför lågkvalificerade jobbtillfällen har minskat avsevärt under senaste tiden
medan högkvalificerade ökat (Södersten (red) 2006:119ff).

Rationaliseringen inom näringslivet och kostnadsbesparingar har gjort att företagen är på jakt
efter lägre lönenivåer och större lönsamhet. Då de finner allt fler möjligheter för det i andra
lågavlönade länder söker sig företagen ut och flyttar sin verksamhet från Sverige. Effekterna
av detta är svåra att uppskatta och det råder delade meningar om hur det kommer att påverka
situationen på lång sikt, men vissa undersökningar visar att det inte kommer att ske några
större drastiska förändringar eller förlorade arbetstillfällen. Genomförda
företagsundersökningar visar att det inte råder någon brist på arbetskraft. Företagen har
tvärtom inte haft större problem att rekrytera lämpliga personer. Problemet är att många
företag avstår från att rekrytera på grund av höga kostnader som beräknas i förhållande till
intäkter som en anställning innebär. Ett annat problem för företagarna är bestämmelserna i
arbetsrätten som bestämmer att en tidsbegränsad anställning övergår till en
tillsvidareanställning efter en bestämd tid. Vid behov väljer företagen helst att utnyttja redan
befintlig personal eller löser problemet med tidbegränsade och tillfälliga anställningar
(Södersten (red) 2006:121ff).

10