ung och i behov av stöd

56 Pages·2016·1.09 MB·Swedish

PAMFLET T • 4/2016
Frida Westerback
UNG OCH I BEHOV AV STÖD
En analys av den svenskspråkiga servicen inom stöd- och
vägledningsservicen Navigatorn i huvudstadsregionen
Ung och i behov av stöd
En analys av den svenskspråkiga servicen inom stöd- och
vägledningsservicen Navigatorn i huvudstadsregionen
Utgivare: Tankesmedjan Magma
www.magma.fi
Magma-pamflett 4 · 2016
Tryck: WhyPrint
Form och layout: Magnus Lindström
Omslagsbild: Astrid Lindroos
ISBN: 978-952-5864-70-0 (print)
ISBN: 978-952-5864-71-7 (online)
Magma-pamflett:
ISSN : 2342-7876 (print)
ISSN : 2342-7884 (online)
Innehållet fritt tillgängligt med vissa förbehåll:
Magma önskar få största möjliga spridning av de publikationer som ges
ut. Därför kan våra rapporter fritt laddas ner via www.magma.fi. Det är
tillåtet att kopiera, citera och återge avsnitt ur denna publikation förut-
satt att källan anges samt att innehållet inte förändras eller förvrängs.
UNG OCH I BEHOV AV STÖD
Frida Westerback
Ung och i behov av stöd
En analys av den svenskspråkiga servicen
inom stöd- och vägledningsservicen
Navigatorn i huvudstadsregionen
3
UNG OCH I BEHOV AV STÖD
4
UNG OCH I BEHOV AV STÖD
Innehåll
Förord 6
1. Inledning 8
2. Om kartläggningen 11
3. Navigator-servicen i Finland 13
Navigator-servicen som 13
förverkligare av ungdomsgarantin
Navigatorn – mångkunnig vägledning 15
för unga från samma lucka
De ungas erfarenheter av 17
Navigator-servicen
4. Den svenskspråkiga Navigator- 19
verksamheten i huvudstadsregionen
– en kartläggning över nuläget
Målgruppen: Unga i huvudstadsregionen 19
Den svenskspråkiga verksamheten vid 21
huvudstadsregionens Navigatorer
En utblick på Navigatorn Österbotten 28
5. Hur fungerar Navigator-servicen på 30
svenska i huvudstadsregionen?
En SWOT-analys av Navigator-servicen 31
på svenska och samarbetet med det
svenskspråkiga servicenätverket
6. Slutsatser och rekommendationer 38
Slutsatser 38
Rekommendationer 42
Referenser 46
Noter 52
5
UNG OCH I BEHOV AV STÖD
Förord i förberedelserna ledde till en del
oro på svenskt håll, både inom
D
et ekonomiskt trängda läget i stadsförvaltningen och tredje sek-
Finland avspeglas på de unga torn. Vi blev på Tankesmedjan Mag-
i landet. Levnadsstandarden ma kontaktade i slutet av år 2014
hos de unga sjunker och en allt stör- med en önskan om att följa upp hur
re andel befinner sig utanför arbets- situationen utvecklads på svenska
livet eller studier. För första gången inom Navigatorerna. Föreliggande
verkar det som om den nya genera- rapport är ett steg i ledet. Forskar-
tionen kan få det sämre ställt än sina socialarbetare och doktorand Frida
föräldrars generation. Utmaning- Westerback, som arbetar med en
arna inför framtiden är lika verkliga doktorsavhandling i ämnet, åtog
bland svenskspråkiga unga som hos sig uppdraget att granska proces-
majoritetsbefolkningen. sen och verksamheten av Navigato-
Ungdomstjänsterna har varit ett rerna i huvudstadsregionen från ett
av regeringens spetsprojekt och har svenskspråkigt perspektiv.
reformerats kraftigt under senare Ungdomsarbetet i de nystartade
år. En ny serviceform – Ohjaamo/ Navigatorerna är ännu mycket av
Navigator – introducerades år 2015. ett ”work in progress”, men redan
De lokala servicepunkterna ska i sina nu ser man att det finns ett tydligt
utrymmen erbjuda unga all social- behov för dylika tjänster, på olika
och arbetsrelaterad service från en språk. Navigatorerna har också
lucka. En huvudmålsättning för om- fått bra feedback av de unga. Den
struktureringen har varit att sänka svenska servicen är dock splittrad
tröskeln för unga att söka hjälp och och det finns ännu mycket kvar att
vägledning. förbättra i koordineringen av sam-
Reformen kom igång i relativt arbetet mellan de olika aktörerna
snabb takt. Planeringen skedde som erbjuder tjänster på svenska
mestadels på finska och även på i huvudstadsregionen. Westerback
engelska. Frånvaron av svenskan ger i slutet av rapporten några re-
6
UNG OCH I BEHOV AV STÖD
kommendationer för utvecklings-
arbetet.
En av de stora frågorna är vad som
kommer att hända med modellen i
framtiden. Navigatorerna i de olika
kommunerna är pilotprojekt som
delvis finansieras med EU-medel.
Projektperioden pågår 2014–2020.
Hur verksamheten kommer att fort-
sätta efter det är ännu oklart. Ingen
vet heller riktigt hur den stora so-
cial- och hälsovårdsreformen kom-
mer att påverka Navigatorerna.
Magma vill med denna kartlägg-
ning bidra till diskussionen om och
utvecklingsarbetet av den svensk-
språkiga servicen i Navigatorerna,
så att tjänsterna i slutändan kom-
mer så många ungdomar till del
som möjligt.
Helsingfors, november 2016
Kaisa Kepsu
Utredningsansvarig
Tankesmedjan Magma
7
UNG OCH I BEHOV AV STÖD
1. Inledning annat Grekland, Irland, Italien, Por-
tugal, Spanien – och i Finland.2 Vad
U
nga som varken arbetar eller beror detta på?
studerar har under senare En förklaring till situationen i Fin-
tid väckt oro och fått myck- land kan hittas i förändringar i hela
et utrymme inom politiken, media utbildningskedjan. Den försvagade
och samhällsdebatten. Nyligen var arbetsmarknaden har haft bara en
det OECD-rapporten Education at marginell inverkan, då de arbetan-
a Glance 2016 som uppmärksam- des andel sjunkit med enbart 0,2
mades och speciellt uppgiften om procentenheter: från 34,1 till 33,9
att andelen finländska unga män procent från år 2005 till 2015. För-
i åldern 20–24 år med så kallad ändringen har alltså skett bland
NEET-status (Neither Employed nor unga studerande. Mängden unga
in Education or Training) ökat. Rap- som studerar på högskolenivå har
porten visar att drygt 18 procent av sjunkit från 53 till 48 procent.3
finländare i åldern 20–24 år befin- Diskussionen om ungas utanför-
ner sig i denna situation. Ökningen skap och marginalisering är inte ny
var betydande: hela 5,3 procenten- utan tenderar snarare att vara på
heter i jämförelse med år 2005 då gränsen till överanalyserad. Unga
andelen var 13 procent.1 prioriteras på många håll. Politiska
Antalet unga med NEET-status satsningar och interventioner har
varierar länder emellan. Andelen är gjorts och görs för att förbättra de
över 30 procent i till exempel Turki- ungas levnadsvillkor och framtida
et och Italien och under 10 procent möjligheter till aktivt medborgar-
i Tyskland och Island. Andelen unga skap. Typiskt för interventioner
med NEET-status i OECD-länderna hittills har varit att fokus ligger på
ligger i genomsnitt på 17 procent. individen, på den unga och inte på
I flera länder har mängden sjunkit strukturerna, vare sig det handlar
ner till den nivå som noterades år om utbildningssystemet eller ar-
2005 medan den har ökat i bland betsmarknaden. Lösningarna foku-
8
UNG OCH I BEHOV AV STÖD
serar ofta på de ungas beredskap, väntar på att rycka in i armén. Sam-
kvalifikationer och kompetens att tidigt har det visat sig att unga med
möta utbildningssystemet eller ar- NEET-status i 17–18-års ålder löper
betsmarknaden – inte på utbild- större risk att bli utan utbildning på
ningssystemets eller arbetsmarkna- andra stadiet i framtiden. Ju fler
dens beredskap, kvalifikationer och NEET-år som hopar sig, desto min-
kompetenser att möta de unga.4 dre är sannolikheten att den unga
Frågan om unga som befinner sig vidareutbildar sig efter den grund-
utanför både arbete och utbildning läggande utbildningen. Föräldrars
väcker politisk oro inte enbart i de eller vårdnadshavares arbetslös-
nordiska länderna utan är snarare het och ekonomiska eller psykiska
ett globalt fenomen. Den ovan- problem korrelerar även med ung-
nämnda NEET-indikatorn är inte domars antal NEET-år. Redan ett
heller oproblematisk som mätare. NEET-år syns i ökade välfärdspro-
Mätaren härstammar från Storbri- blem bland unga.6
tannien och introducerades i bör- I Finland kan ett av regering-
jan av 2000-talet. NEET-indikatorn ens spetsprojekt ungdomsgaran-
introducerar ett nytt sätt att beskri- tin från 2013 ses som de senaste
va sårbarhet och utgör ett mål för årens främsta aktiveringspolitiska
politiska interventioner, samtidigt åtgärd i syfte att motarbeta ung-
som användningen av akronymen as utanförskap. I och med reger-
förenklar samtidigt ifrågavarande ingsprogrammet 2015–2019 håller
livssituationer och skapar en falsk ungdomsgarantin nu på att ut-
bild av en homogen grupp individer vecklas i riktning mot en samhälls-
som befinner sig i samma statiska garanti.7 En del av reformen är de
tillvaro.5 nystartade Navigator-projekten
NEET-status är de facto en vanlig (Ohjaamo-hanke) där tre ministe-
period i de flesta ungas liv. Det är rier samarbetar i ett försök att ska-
inte ovanligt att unga håller ett mel- pa lokala (kommunvisa) lågtröskel-
lanår, läser på inträdesförhör eller modeller i syfte att stöda unga och
9
UNG OCH I BEHOV AV STÖD
unga vuxna i övergångsskeden på domsgarantin. Vidare redogörs för
väg mot arbete och studier. Tan- hur många unga i huvudstadsregio-
ken är att genom ”betjäning från nen eventuellt tillhör Navigatorns
samma lucka” skall servicen lätt- målgrupp och vilka språkgrupper
are nå unga i ”riskzonen”. de representerar. Navigator-servi-
De svenskspråkiga ungas livssitu- cens nuläge i huvudstadsregionen
ationer avviker inte från finsksprå- beskrivs närmare i kapitel fyra,
kigas eller övriga språkgruppers, med utblick på arbetet inom Navi-
men i dagens läge finns det skillna- gatorn Österbotten. I kapitel fem
der i servicesystemets möjligheter analyseras hur den svenskspråkiga
att bemöta behoven på svenska. 8 servicen förverkligas i huvudstads-
Servicen lever inte alltid upp till löf- regionen med fokus på samarbetet
tena om jämlikhet och likvärdighet med det svenskspråkiga service-
i fråga om välfärdstjänster. Det är nätverket. Rapporten avslutas med
dessa skillnader som föreliggande slutsatser och rekommendationer
analys vill ta fasta på. för fortsatt arbete kring utveckling-
en av den svenskspråkiga servicen.
Syftet med den här pamfletten I kartläggningen ingår även någ-
är att belysa hur den svenskspråki- ra ungdomsperspektiv. För att få
ga servicen utformas inom ramen de ungas syn på verksamheten
för Navigator-modellerna. Hur når skildras två ungdomars erfarenhe-
servicen de svenskspråkiga unga? ter av Navigatorn som korta case-
Fokus är på Navigator-verksamhe- berättelser. De ungas delaktighet i
terna i huvudstadsregionen (Hel- utvecklandet av den nya välfärds-
singfors, Esbo och Vanda) med en servicen är av central betydelse.
utblick på arbetet i Vasa.
Kartläggningen inleds med en be-
skrivning av Navigator-servicen och
dess roll som förverkligare av ung-
10