Tolvprickig sparrisbagge, Crioceris duodecimpunctata (Coleoptera, Chrysomelidae), funnen i Sverige

3 Pages·1994·0.28 MB·

by  Jonasson, T

Tolvprickig sparrisbagge, Crioceris duodecimpunctata
(Coleoptera, Chrysomelidae), funnen i Sverige
THOMAS JONASSON
Jonasson, T.: Tolvprickig sparrisbagge, crioceris duodecimpunctara (coleoptera, chryso-
melidae), funnen i Sverige. [Twelve-spotted asparagus beetle, crioceris duodecimpunctata
(Coleoptera, Chrysomelidae), found in Swedenl - Ent. Tidsk. ll5 (3): 103-105. Uppsala,
Sweden 1994. ISSN 0013-886x.
several specimens of the twelve-spotted asparagus beelle, crioceris duodecimpunctata (L.),
were found on asparagus plants in gardens and abandoned orchards on sandy soil near the sea
shore in Bjiirred (province skane, southem sweden) in 1993. The adults were feeding on
ripening berries and to some extent also on phylloclades. one fully grown larva was found
inside a berry. This is the first report on a breeding population of c. duodecimpunctata in
Sweden.
T. Jonasson, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen fdr vdxtslqddsvetenskap, Avdet-
ningenfdr entomologi, Box 44,230 53 Alnorp, Sweden.
Inledning
PA de sandiga markema i Bjiined vid Oresunds- ocksl - iintligen - tvi imagines och nAgra larver
kusten v6xer sparris (Asparagus officinalis L.) av den "vanliga" sparrisbaggen, C. asparagi.
vild eller fcirvildad hiir och var. I mAnga triidgirdar Pi plantor med C. duodecimpunctata var en del
odlas den ocksA. Under ett par Ar har jag med av fyllokladiema (de barrlika "bladen") avgnagda.
spiinning granskat Atskilliga av de sirliga bestAn- Mest icigonfallande var dock de av niiringsgnag
den i hopp om att fl syn pA den vackra sparrisbag- skadade biiren. Blde larv och imago gnager i des-
gen, Crioceris asparagi (L.). Den arten hade jag sa. Djupa h6l avsldjade hur djuren atir (Fig. 2). I
iinnu inte stiftat bekantskap med, dA jag den 7 au- ett bdr fann jag en fullvuxen larv. Det er latt att
gusti 1993 helt oviintat fann nAgra exemplar av skilja de tvfl sparrisbaggamas larver At: hos C.
sliiktingen C. duodecimpunctata (L.), den l2- duodecimpunctata dr huvudkapseln Ijusbrun, me-
prickiga sparrisbaggen (Fig. 1). Sex exemplar satt dan den hos C. asparagi iir gldnsande svart (Ba-
i en stor honplanta med 6nnu omogna biir. Plantan lachowsky & Mesnil 1936).
hiingde ut dver staketet frfln en nAgot vildvuxen Levnadssiittet hos de tvfl artemas larver skiljer
triidgArd ndra stranden. sig markant. C. duodecimpunctata iiter pt biiren
(Atminstone giiller detta den andra generationen i
Sparrisbaggarnas levnadssitt och utbredning Mellaneuropa), medan C. asparagi gnager pl
i Bjdrredstrakten grenar och fyllokladier (Balachowsky & Mesnil
Under Aterstoden av augusti och en bit in i septem- 1936, Schmitt 1988). BAda artema iirmonofaga pfl
ber underscikte jag ett 80-tal spanisbestAnd i trak- sparris (Koch 1992). Olikhetema i utnyttjandet av
ten av Bjiirred. De flesta viixte pA iildre villatomter vdrdvdxten ar ett vackert exempel pA hur nisch-
eller pA mark som bar spAr av tidigare odling, t.ex. separation m<ijliggrir samexistens i tid och rum
fruktodling. Jag fann ca 60 exemplar av C. mellan niirstiende arter.
duodecimpunctata. Det stdrsta avstendet mellan
fyndplatser var I km. Djuren satt nestan alltid pA Utbredning och spridning utanfiir Sverige
plantor med biir. Under inventeringama fann jag Enligt Lucht (1987) finns C. duodecimpunctata i
103
Thomas Jonasson Ent. Tidskr. l15 (1994)
Fig. l. Tolvprickig sparrisbagge, Crioceris duodecim- Fig.2. Ett omoget sparrisbAr med gnagskador orsakade
punctata, pd en gren av vdrdvtixten. Sk, Bjtirred, au' av larven till Crioceis duodecimpunclata. Sk, Bitirred,
gusti 1993. Foto: T. Jonasson. augusti 1993. Foto : T. Jonasson.
Tw e lv e - spot t ed as para I us be e t le, C rioce is duode cim- An unripe asparagus berry with feeding holes made by
punctata, on a twig of the host plant. Sk, Bjtirred, Au- the larva of Crioceis duodecimpunclata. Sk, Bjtirred,
gust 1993. August 1993.
hela Mellaneuropa med nordgrAns i Danmark. Ba- 1939) uttrycks tvivel om attC. duodecimpunctata
lachowsky & Mesnil (1936) anger utbredningen skulle fcirekomma i Sverige. I kolumnen ftir
frAn Spanien till Sibirien. Enligt samma kiilla in- SkAne och Blekinge finns ett fr6getecken. Enligt
fcirdes arten till Nordamerika (fcirsta fynd i Balti- Klefbeck (1962) satte Anton Jansson, som ansva-
more 1881), varefter den spred sig mycket snabbt rade fdr de svenska uppgifterna i katalogen, frige-
civer kontinenten. tecken fcir gamla fynd som han betvivlade. Niir
I Danmark har C. duodecimpunctata wder Einar Klefbeck och Oscar Sjciberg senare bear-
1900-talet cikat sitt utbredningsomrAde kraftigt betade underlaget fcir nesta katalog (Lindroth
(Hansen 1964). Arten flyger giima (Balachowsky 1960), striiks flera arter, diiribland C. duodecim'
& Mesnil 1936, Schmitt 1988) och torde diirfcir ha punctata, som svenska (Klefbeck 1962). Alltse-
goda mcijligheter att ta nya omrAden i besittning. dan dess har arten saknats i ftirteckningar tiver
svenska skalbaggar (Silfverberg 1979, 1992,
Tidigare svenska fynd av l2-prickig Lundberg 1986). Anledningen till frAgetecknet
sparrisbagge och strykningen torde vara att beliiggsexemplar
Arten finns med i andra upplagan av Linnds saknats (fr Palm 1954: 158).
"Fauna Suecica" (Linnaeus l76l). Senare coleop-
terologer, sAsom Paykull (1799), Gyllenhal
(1813) och Thomson (1866) behandlade den ock- Gadamers exemplar flterfunnet!
sfl - med hiinvisning till Linn6 - som svensk. NAg- Ett bestik pA Entomologiska museet i Lund visade,
ra fynd av C. duodecimpunctata efter Linn6s tid att nestan allt etiketterat material av C. duode-
tycks dock inte finnas publicerade frln Sverige cimpunctata i samlingarna diir iir utliindskt. Tyska
fcirriin 1883. DA meddelade H. Gadamer fynd av eller danska exemplar finns i J. W. Zetterstedts, C.
bAde C. duodecimpunctata och C. asparagi frLn G. Thomsons och Thure Palms samlingar. Tvl ex-
Biickaskog i norddstra Skine (Gadamer 1883). emplar utglorde undantag. Det ena Aterfanns i
Grill (1896) tog i sin skalbaggskatalog upp Ga- taxonomiska samlingen - ett till synes gammalt,
damers fynd och gav bida arterna hemortsriitt i ommonterat djur som tillhdrt Einar Wir6n. Etiket-
SkAne. ten anger Skflne, TriidgArdh. Det iir osiikert om
I 1939 lrs nordiska skalbaggskatalog (Hell6n "TriidgArdh" iir en biotopangivelse eller om det
104
Ent. Tidskr. ll5 (1994) Tolvp r icki ga s parris ba g ge n
avser insamlarens namn. Insamlingsdatum anges Tack
ej. Jag vill tacka vlinnerna Alan Dufberg, Malm6, och Roy
Det andra svenska exemplaret Aterfanns bland Danielsson, Zool. museet, Lund, fcir deras engagerade
elva danska 1800-talsexemplar i den geografiska medverkan i jakten pA levande respektive diida exem-
samlingen. Etiketten anger fyndort, insamlings- plar av Crioceris.
datum och insamlarens namn enligt fciljande:
Biickaskog, juni 1870 och Gadamer! Detta bety- Litteratur
der att det saknade beliiggsexemplaret nu, efter Balachowsky, A. & L. Mesnil 1936. Les insects
mer dn hundra [r, kommit tillriitta. nuisibles aux plantes cultiv6es. Tome second. Pars.
Gadamer, H. 1883. Meddelande. - Ent. Tidskr. 4:38.
Kommer den nya sparrisbaggen att etablera Grill, C. 1896. Catalogus Coleopterorum Scandinaviae,
sig hos oss? Daniae et Fenniae. Stockholm.
HittiUs har C. duodecimpunctata uppenbarligen Gyllenhal, L. 1813. Insecta Suecica. Pars III. Scaris.
inte etablerat nAgon livskraftig population i Hansen, V. 1964. Fortegnelse over Danmarks biller (Co-
leoptera) - Ent. medd. 33:l-597.
Sverige. TvA "f<irsdk" kan pA sin hiijd anses vara Hell6n, W. (red.) 1939. Catalogus Coleopterorum
dokumenterade tidigare - mdjligen ett pl 1700-ta- Daniae et Fennoscandiae. Helsingfors.
let (Linnaeus 176l) och sedan ett pA 1800+alet Hult6n, E. 197 I . Atlas 6ver vextemas utbredning i Nor-
(Gadamer 1883). Denna gAng ser det ut att ha den. Andra upplagan. Stockholm (Generalstabens
lyckats. Djuren i Bj2ined utgtir bevisliSen en re- litografi ska anstalts ftirlag).
producerande population. De senaste irens serie Klefbeck, E. 1962. Catalogus Insectorum Sueciae. XVI.
av milda vintrar i Sydsverige kan ha bidragit till Coleoptera 1960. Nf,gra fiirklaringar och tillagg. -
framgAngen. Vad som hiinder efter en normal eller Opusc. Ent. XXVII: 153-174.
Koch, K. 1992. Die Kiifer Mitteleuropas, Okologie,
striing vinter eterster att se.
Band 3. Krefeld (Goecke & Evers).
Att C. duodecimpunctata iir nyinvandrad i syd- Lindroth, C. H. (red.) 1960. Catalogus Coleopterorum
v?istra SkAne torde stA helt klart. Thure Palm sam- Fennoscandiae et Daniae. Lund.
lade flitigt i omrAdet. I hans samling, som finns pfl Linnaeus, C. 1761. Fauna Suecica. Editio altera. Stock-
Entomologiska museet i Lund, finns inga svenska holmiae.
exemplar av C. duodecimpunctata - diiremot it- Lucht, W. H. 1987. Die Kiifer Mitteleuropas, Katalog.
skilliga C. asparagi frln Lomma och Bjiined. En Krefeld (Goecke & Evers).
underscikning av ett trettiotal sparrisbestAnd p6 Lundberg, S. 1986. Catalogus Coleopterorum Sueciae.
Falsterbondset i augusti 1993 gav negativt resultat Stockholm.
betrtiffande Crioceris (A. Dufberg, pers. medd'). Palbma,g Tga. r1s9 5b4io. lBoigdir aogc thil ls yk?sitnenmeadtoikm. en- oEmn ts.v Tenidsskkar .s k7a5l-:
Sparrisen vdxer hos oss enligt Hult6n (1971) pA l5 t-161.
havsstriinder och kulturmark frAn Bohusliin till Paykull, G. 1799. Fauna Suecica. Insecta. Tomus II.
Roslagen. Den iir mestadels fiirvildad, men anses Upsaliae.
upptriida spontant, i sin vildform, i sydtistra Dan- Schmitt, M. 1988. The Criocerinae: Biology, Phylogeny
mark och miijligen pl siidra Sveriges kuster. Det and Evolution. - /n: P. Jolivet, E. Petitpierre and T. H.
iir pA vild och fiirvildad sparris som man kan riikna Hsiao (eds.). Biology of Chrysomelidae, 475495.
med att C. duodecimpunctata har mtijlighet att Kluwer Academic Publishers.
fortleva. I kommersiella sparrisodlingar har den Silfverberg, H. (red.). 1979. Enumeratio Coleopterorum
Fennoscandiae et Daniae. Helsingfors (Helsingfors
ingen framtid. Orsaken ar inte att den skulle spru-
Entomologiska Bytesfrirening).
tas ihjiil som skadeinsekt, utan att modema och Silfverberg, H. 1992. Enumeratio Coleopterorum Fen-
velskiitta sparrisodlingar bestAr av enbart han- noscandia, Danie et Baltia. Helsingfors (Helsing-
plantor. Denna extrema kcinsdiskriminering gcir fors Entomologiska Bytesfcirening).
det omiijligt fcir en biiriitande sparrisbagge att tri- Thomson, C. G. 1866. Skandinaviens Coleoptera, Tom
vas. VIII. Lund.
105