Till nytta och nöje i 75 år

84 Pages·2015·7.02 MB·Swedish

2015 Konstsamfundets årsmagasin
Årets tema:
Till nytta och
nöje i 75 år
Liisa Suvikumpu
är kulturens
banerförare 26
Framtidens
tidning både
webb och print 56
Nya museet en kultur-
gärning men också en
N 1799-1099 affärsutmaning 38
ISS
Vad är Konstsamfundet?
Föreningen Konstsamfundet r.f. grundades år 1940 av doktor Amos
Anderson, som genom sitt testamente år 1961 donerade hela sin
kvarlåtenskap till föreningen. Enligt Amos Andersons vilja upprätt-
håller Konstsamfundet Amos Andersons konstmuseum i Helsingfors
samt Söderlångviks museum i hans forna sommarresidens i Drags-
fjärd. Därtill är Konstsamfundets huvudsakliga
uppgift att stöda och främja ungdomens yrkesutbildning och
kultur såsom bildkonst, teater, musik, litteratur, publicistik och
spridning av information på svenska. I dag förvaltar Konstsam-
fundet en förmögenhet bestående främst av fastigheter, aktier
och skog. Konstsamfundet är ägare till KSF Media Holding Ab
vars dotterbolag KSF Media ger ut tidningarna Hufvudstadsbla-
det, Östnyland, Loviisan Sanomat, Västra Nyland, Hangötidning-
en och tidskriften Frisk Bris. Konstsamfundet är majoritetsägare
i Forum för ekonomi och teknik. Konstsamfundet är via Forums
Fastighets Kb majoritetsägare i Forums köpcentrum.
Oy PALSK Ab, Schildts & Söderströms Ab, Nya Ålands tidning
och K-Develop Oy är intressebolag för Konstsamfundet. Konstsamfundets intäkter kom-
mer främst från Forums köpcentrum och avkastning från placeringar.
Amos Andersons
konstmuseum
Georgsgatan 27
Söderlångvik KSF Media Holding
Konstforum
KSF Media
Hufvudstadsbladet, Östnyland,
Västra Nyland, Loviisan sanomat,
Lands-
Hangötidningen och Frisk Bris
fastigheter Konstsamfundet
Skogsbruk
Äpplen och växthus Förlagsverksamhet
Forum för ekonomi och teknik
Schildts & Söderströms
Forums Insulanova Placeringar Atlantis
Fastighets Kb Fastighetsutveckling Börsaktier
Oy Forum Capita Ab Villa Sundsvedja Oy PALSK Ab
Ab Mercator Oy Kelonia
Insulanova Konstfonden
Invest
Placeringsverksamhet
Stipendier
Du kan ansöka om stipendium. Läs anvisningarna på webbsidan för mera information.
Ansökningstiden är 1–28.2 och 1–30.9 varje år.
Följ med
Läs aktualiteter och om förverkligade drömmar på www.konstsamfundet.fi.
Du kan prenumerera gratis på årsmagasinet som utkommer årligen vid månadsskiftet maj/
juni. Skicka epost till [email protected] med namn + gatuadress + postnr + stad.
2 Konstsam 2015
2015
Konstsam
Paus i
arbetet
men Söderlångviks
förvaltare har en plan.
sid 46
Nya riksdagsmän
för bibehållen skattefrihet. sid 32
Det
Museichef digitala
Kartio först
ser fram emot det nya säger Barbro Teir.
Glaspalatset. sid 38 sid 56
Innehåll
Ledare 3
Taxell om kultur och samhälle 4
1
SUuvnBigkö urcamksekpr u KkT vooaäimlvllkgu uor Hfitem änctnank mcat a kruin n övnsnpadtsärpe elAerl nnsmåthirnöoeedgstt 22106468 486t2idDskryr0giftter til gl a t ir dd s i bk r l i a f t t n e Ar e d 6a r 8 e i s 4 n 1 a n, 7 i 2 f 2r1 5e k €c 5 Mö b 4 1 l € a 1 t n 0 A B i 0d r a Ut2 g0i 0o st d1sn 0 te s o– lv€ ar2 el t0e r t1kk i4 sl il.a spm n u hibVtetlVfobfobslhstkh.ietooiikep accoöaanlartgralnhrh5otlrkcrl ksv.a-ib aaj tk m dueKtisl oanosmenoisn alcdotäåkdrtg fedhvminsnnor msle esi såjrasipGanoahnrämvtr r on snes5geeöedemaacsn nntatseeitomhese ers iubHfbrbb odknepffr ioöioonu eaodmtåödekrcrl n.r vbro slgr hkaadaieamö,ag n ggersctig et akte n- -en r 1 200 000CäeavVvureea r rbr tkko2oiss/d toa3aarmc mal(ahhgdh es rTduetyuisetndgbms.sdtiskd mea1rrB0ira fau gtö01entc0 rg ikt ö0eailrrn0l 10ta0 l )% 75 000 Vfojoemlfiiöölpmrtedrretdprevesl nklionreja äsaalnrinaal ntks aunm ilgmtr irdsongadhkåerraaaeao,nt ssgt.f l g osöoGpoabacrrrrcee1, hi,5o 0hm d0nf0ts0 jea sreeokäsamgkmmuntg teoåln ie trkan cuin,e snthafvr tkeyh r esaossitjneksträtröbir, ael bvp ddpemmaaeratalnsöarmesgdnm.r r,grumu,pnaptrer
Utöver verksamheten finansierades
900 000 öbviderra 1g0 t0i lbl ööcvkeer r6 o0c ohl i2k5a0 t itdidsskkrrifitfetsr-
Frågor till nya riksdagsledamöter 32 600 000 dccaae l21a6 d0 0e0s00 0u e teu. uVrorao ro j(ceth ob ttoaikdlt s fukicnrkidf teie rsr n5ni aåt tri ) s. n itt
300 0000 20102011201220132014 Utdelade stipendier
under 2010–2014.
Hirvi-Ijäs: kulturutövandet förändras 36
Skateboarding ok i Glaspalatset 38
Nya museet inte en ”afääri” 44
Åtta hektar skyddas på Kimitoön 46
Teir: Fler läser Husis, färre betalar 56
Bruun: Smidighet är Hbl:s styrka 61
Robotjournalistiken är här 64
STELLA
O
Verksamhetsberättelse 72 JA
LA
Museerna 81
Konstsam Adress Mannerheimvägen 18, 6 vån. Redaktion ([email protected])
Konstsamfundets årsmagasin 2015 00100 Helsingfors ansvarig utgivare Kaj-Gustaf Bergh
ISSN-L 1799-1099, ISSN 1799-1099 Tfn [phone] kontakt Helena Blomqvist
På framsidan Liisa Suvikumpu text Olav S. Melin foto Jani Laukkanen
produktion Paradigm
Privata donationer
av Kaj-Gustaf Bergh
Skall samhället bestämma vilken teater vi får se, vilka utställningar vi
kan besöka, vilka böcker vi får läsa, vad för musik vi får höra? Det som
vi idag upplever som självklart har någon eller många kämpat hårt
för att åstadkomma. Dagens verklighet består bara om vi är villiga att
kontinuerligt jobba för den.
En viktig del av vår mångfald har åstadkommits genom privata
initiativ och donationer. Individer som upplevt något som så viktigt
att de önskat ge hela eller en del av sin förmögenhet till allmännyttiga
ändamål.
Bör det i framtiden finnas en möjlighet för privatpersoner att årligen
kunna dra av 1 % eller 0,5 % av sin bruttolön och donera summan till
allmännyttiga ändamål?
Vårt samhälle stöder möjligheten för en privatperson att grunda en
stiftelse som skattefritt kan ta emot grundarens/donatorns egendom.
Stiftelsen kan sedan fungera enligt donatorns vilja och dela ut sin
avkastning enligt donatorns önskan. Klassas verksamheten som all-
männyttig är stiftelsen skattefri.
Varför kan inte en privatpersons årliga donation anses som allmän-
nyttig och därmed avdragsgill i beskattningen?
Tack vare de regler som de flesta civiliserade samhällen idag följer
kan Konstsamfundet och liknande institutioner bedriva en värdefull
kompletterande verksamhet till det som samhället idag använder bety-
dande medel på.
I ett civiliserat samhälle behövs kompletterande kanaler för finansie-
ring av kultur, forskning, skolning etc. Det är inte bra om den enda käl-
lan är samhället. Samhällets ideologi kan ibland vara mycket ensidig.
Det vore viktigt att väcka allas intresse för allmännyttig verksamhet.
Varför inte skapa en möjlighet för privata personer att dra av kostnader
för donationer till allmännyttiga ändamål.
Senaste gång det samlades pengar till våra universitet inspirerades
många privata personer att delta eftersom donationen kunde dras av i
beskattningen. Varför så ej sker denna gång är obegripligt. Finns det
någon dold agenda där tanken är att allt skall styras av politiker och
tjänstemän? Blir fördelningen av medel mera rättvis för att besluten
fattas av politiker eller tjänstemän?
Privata initiativ och privata val kan aldrig ersätta samhällets
insatser. Men de kompletterar och ger nya möjligheter, och
skapar både nytta och nöje!
Kaj-Gustaf Bergh är vd för
Föreningen Konstsamfundet.
3
Livskraftig 75-åring
av Christoffer Taxell
Föreningen Konstsamfundet, 75 år i år, mår bra. Den fyller, vågar
jag hävda, mycket väl den uppgift Amos Anderson gav föreningen
han grundade i en dramatisk tid för Finland och världen. Uppdra-
get, att stöda konst och kultur, informationsspridning på svenska
och ungdomens yrkesutbildning är minst lika aktuellt och resurs-
krävande som någonsin.
Att någon kanske kan tycka att ”konstruktionen” Konstsam-
fundet är otidsenlig i dagens värld är egentligen ointressant. Vår
grundare, som överlät hela sin kvarlåtenskap till föreningen, dis-
ponerade över vad som uttryckligen var hans. Konstsamfundet tar
på största allvar uppdraget att förvalta Amos Andersons materiella
och kulturella arv i enlighet med de anvisningar han lämnat. Det är
ingen liten utmaning.
Min övertygelse är stark att den ordning Amos skapade funge-
rar än i dag – och i morgon. Den ger resurser för viktiga, också
nya satsningar. Den möjliggör den
öppenhet som föreningen i dag följer
i sin verksamhet. Den ger flexibilitet,
från att sköta Söderlångviks bygg-
nader, skogar och marker som den
levande gård den är till att fridlysa
kilometervis skärgårdsstränder, från
att stöda lokala små föreningar till
att bygga ett nytt, spännande konst-
museum, från att stöda nya former av
yrkesutbildning till att med många
miljoner euro delta i en konsolide-
ring av den finlandssvenska tidnings-
pressen mitt uppe i en teknologisk
revolution.
Med en ny regering ser vi en
gryende diskussion om kulturens och
M bildningens roll i dagens samhälle.
G
ADI Vilka medel skall allokeras för dessa
PAR
Christoffer Taxell är ordförande i Föreningen
Konstsamfundets styrelse.
4 Konstsam 2015
områden? För egen del ser jag att kultur har ett värde i sig. Redan
därför finns det goda skäl för samhällets insatser. Men historien
visar att det finns klara samband mellan en stark kultur och en
positiv ekonomisk utveckling. I den hårda kampen om samhäl-
lets resurser finns det alltså olika goda argument för satsningar
på kultur. Samtidigt är det uppenbart att ekonomisk tillväxt också
tjänar kulturen.
Trots att samhällets roll är den centrala, alldeles särskilt på
utbildningens område, finns det behov av, ofta kompletterande, in-
satser på kulturens, konstens och bildningens breda fält. – Media
är på finlandssvenskt håll det område där behoven av stödinsatser
de senaste åren vuxit kraftigast, en utveckling som bara påskyn-
dats av att staten slopat olika former av stöd till tidningspressen.
Det finns i dag både behov av och utrymme för ökande privata
insatser på kulturens, konstens och bildningens breda fält inte
minst för att främja mångfalden. Ur ett Konstsamfundet-perspek-
tiv kunde man säga att det finns skäl att hoppas att Amos exempel
skulle smitta av sig. Den som ser att kulturen och de enskilda
människornas engagemang har en viktig roll i samhällsutveck-
lingen borde främja att privata medel kan användas för ändamålet,
helst i växande utsträckning.
Nödvändigtvis går inte utvecklingen i den riktningen. Den
medelinsamling som nu på statens initiativ för andra gången
genomförs inom universiteten är ett exempel på en vacklande po-
litik. Att man nu dragit snävare gränser för bidragens storlek och
skattebehandling än under den första insamlingen för några år se-
dan är förvånande och kommer högst sannolikt att påverka både
donationsviljan hos enskilda personer och insamlingens resultat.
I detta nummer av Konstsam kommenterar en rad yngre riks-
dagsledamöter sin syn på kultur och samhällets roll. Det är en
angelägen diskussion som jag hoppas får sin fortsättning – som
diskussion och som konkreta åtgärder. Det är viktigt att i den
deltar inte bara de som personligen är engagerade, utan också just
beslutsfattare på olika områden och nivåer.
5
Glimtar från 2014
Nya stipendiemottagare presenteras regelbundet på konstsamfundet.fi
Estlandssvenskar framhäver sitt påbrå
Mikael Sjövall har fått ett stipendium i Estland, och bland dem som Sjövall träf-
på 1 000 euro av Konstsamfundet för att far är det är det självklart för de flesta att
slutföra sin reportagebok om de estniska framhäva sitt svenska påbrå.
svenskbygderna. Boken bygger på inter- Sjövall besöker även södra Ukraina där
vjuer med estlandssvenskar som berättar det fortfarande talas svenska, över 230
vad det innebär att tillhöra en språkgrupp år efter att estlandssvenskar deporterats
som kämpar för sin etniska överlevnad. dit från Dagö. I den lokala skolan läser
– Jag försöker pejla stämningarna i de sammanlagt 25 barn svenska som frivilligt
forna svenskbygderna i Estland och bena tillvalsämne. På kvällarna undervisas ett
ut hur självbilden påverkas av att ens dussintal vuxna i svenska. En del vill kun-
modersmål trängs undan. De estlands- na kommunicera med släktingar i Sverige,
svenskar som inte flydde till Sverige utan andra vill bejaka den identitet som beröva-
stannade kvar under den sovjetiska ocku- des dem under den sovjetiska epoken.
pationen kunde sällan bejaka sin identitet – I Estland och Ukraina känner man inte
eller tala sitt språk, förklarar Sjövall. till ordet tvångssvenska. I bägge länder är
Enligt den senaste folkbokföringen finns det en ynnest att få lära sig nya språk och
det över 17 000 personer som talar svenska upptäcka omvärlden, säger Sjövall.
Lättlästa nyheter får fler att förstå
LocLh-B alakdtueat läitre etsnt ifidnnliänngd. sRke ldäatktltäösrt Mnyahreiats - Faronmluk8emmnmoiererdr dödLadsied anL 4-BFärly htätfrågllarnaa sidand 6eNråug btbraökda r vLi äsidtatn l7äItella GreensItella Posti Oy tBAS1 - sleigg ivtiamg to. Mrsaekn avtit hkarrä vean
22.4.2015www.ll-bladet.fi Bild Lehtikuva 25 åBirld M aria Österlund
Österlund arbetar med texter på tre sätt: att man uttrycker sig i
hfionnsk sak lräivttelär setgan tae xlätettrl äosctha bteexatrebre, töavre brseäfitntet-r CPCåe nbtieldrenens osyrndnsfö orcakntsdåe p Jeuarhtaie Srtisp vilniäc e(i omr ditftöäerna)n fidrrea dAe n npsiakrat iSetatsa rviöaklksoe goercrh p Jåus hvaal Rtvaekhauanla i. H elspingfoars. rtiet i THtMFiuleillksllshaaimu niNngmnidfeoaemrnnsis l-mD Vmaaaaneandi.d Inj anostei rbflnvjbu yhnagd purpå s pslsiadåeatn s 2 . klaLrLt-eBxlta. det har en av-
lig–a V naynhleigtear n tyilhl elätstttleäxstte. r är oftast för långa PlsfikCäsrCetirelknaaee dasgtnnsrlsarddättetmnaeeaeinrrrnodgi nndnoisCre s vialdfiv si eaoksrtcaflenrntikeöldg rte tFa.4r f emitPö ab9no.rra nre lpanrcOaaddntln hai tdkeecidt i tselD ksvl aeJ lC Jsruanr euea eåälh h nenss gaaSttit rffae k .aSöS rrlinnopianp rnirva.li äa-l nän infpTpSsfg ööjiarlaräucarriemrs kllktdttpooss i ljesdlrreideatnaarte öat ddsgtsmigrt eeesfrsöepör etinevr.kadar sna.D srt pSl S3datepeDaia7 atetlprn. ag Pt rtbaM tne,iifr se,knöafi t.tef slir.yanDln dlätdsols aertääeråäg nnarSh nss ddanaalo emapertucdt r aB nh ilnsapriailueädmntala lim-L grae3eböth st8rlitt -eiee keuvt r v . a SPdhlDgfnrVieneijeueäkdmoetlmn estaari1e d dsm mht5oåptaie eketlölge tllrleeräaleltfadtleikeg önattprrag rlen. b lm bssiraVsäor pånutdtaöä solanbe antevr. nerdtr nasasSar. äet len D.pSe.ti r yP rDaD.edkP parraPleP e tarafrani ö tr rnieghri tkartentrvial dsieötoDyred te nfi art 3a ea a raschg4 di kgagfie öer lrn cö k.en sa ttsd siSeilKfi eartvrdrkrmtmieae ikbösnon mstmrpsd danklaeåaa sayvtnmntg aasflege aoltotnra rgolki . kktsickrn posh1ardamit2 kefra u iå rtsp gf irnd nölee a anan trn t gui.s gf o geå etDjK. norrgä l eTer.ll edtdonx reäa,t F rmP N etBör,it YeKlireu ,t HtuS gsoömra nvdilel fröorlsl tfåö ro cmhå vnagraa
och för svåra för våra läsare. Jag börjar Samlingspartiets Jaana Pelkonen var valets röstdrottning. CSrBvPnVLvoAöaaciäeliväe aprlhsAnls . nkdtn ritsHanelodeittenänkde oneadr s ren1penfid rferi6ön lnd a scfiak rU grs0stkbcbvasos0 käliu llnnei0pöe sen ötr d nåadvrg.dvir aölbkjHeeeiatmosgsritorrtlord saee o1edr n 3audrk5tge g0 naJa si Jse0uo aran gHn 00ncmahavd.0kean0 iaakl ls darasfi0lå aöaid kc nn tesekredgtt e ertfi nrodtb arasrs ta.. SSmHIfssl1åreä öjjraa4döödr.aesnm ernnl7atsgenenatmkk0lld difiu är nnpfeaoöennnrgynmr tsådl ios afät 4naöp öre cnsr7ni rrtaea8kdi.e uirkn må6snaOrttsrtd ir.g tdsl ecnagaaAio.takl vgdaaslImgns mss e8dAmåevt T3ane mämalSel .eri lr eFmädeå MaxötyrPtnel as.n o.kel :kg tnTtnsDgv dbeavaS drixCee lienotere nlr ätaö Pånirä närnefirsl ton Stdolttienr re i tierno 3g nrKunr. ca0isnbuahd t bt eu delaktiga i samhället,
med att ta bort det minst viktiga, och det men som har svårt att ta
allra svåraste, förklarar Maria. del av annan nyhetsförmedling. Tidning-
Hon lägger även till text för att visa sam- ens målgrupp består av personer med in-
band – ett måste för en tidning som endast lärningssvårigheter, dyslexi, demens eller
utkommer varannan vecka. afasi, unga och ovana läsare, samt läsare
När redaktionen gör personintervjuer är med ett annat modersmål.
det faktum att läsarkretsen ställer krav på Tidningen som utges av De utvecklings-
enkelhet en fördel. stördas Väl understöds av Konstsamfundet
– Speciellt politiker kan ibland uttrycka med 4 000 euro.
6 Konstsam 2015
Volontärer hjälper ensamma på svenska
ESKO professionella och vardagshjälp
JÄ för ensamma seniorer i Helsing-
M
SÄ fors.
HelsingforsMissions svensk-
språkiga volontärverksamhet
startade i januari 2012. Under elva
utbildningar har man utbildat
94 volontärer som fungerar som
stödpersoner, engångshjälpare,
budbärare samt gruppledare. Må-
let är att varje år få 30 nya aktiva
volontärer.
Efter utbildningen hjälper Hel-
singforsMission till med att hitta
lämpliga uppgifter. Man kan välja
en regelbunden stödform eller ge
utryckningshjälp då och då.
En utmaning just nu är att ut-
vidga volontärnätverket och utöka
samarbetet på svenska.
– Vi håller på och grundar en
HelsingforsMission vill vara en hjälpande svenskspråkig resurspool, säger Liisa Me-
hand i vardagen för svenskspråkiga se- lin, som i tre år koordinerat den svenska
niorer i Helsingfors. Utan frivilliga skulle volontärverksamheten i HelsingforsMis-
arbetet inte vara möjligt. I år har Konst- sion.
samfundet möjliggjort en satsning på Verksamheten startade 1883. Via verk-
volontärarbetet med ett bidrag på 15 000 samhetskontoret på Rödbergsgatan hjälpte
euro. man föräldralösa, hemlösa, sjuka, fattiga,
Målet är att minska ensamhet och de- missbrukare, före detta fångar och andra
pression bland seniorer och öka deras livs- behövande.
kvalitet. Seniorarbetet erbjuder kostnadsfri – Och ensamheten är dagens svårgrepp-
och trygg närvaro, kontakt, samtal med bara form av fattigdom, säger Liisa.
Blivande konstaplar tog tur via Norge
Två konstaplar, Vanessa Johansson och skolor, bland dem den nyaste Politihøgsko-
Jessica Örn, delade med sig av sina erfa- len i Norge, som ligger i Stavern. De hade
renheter från Polisyrkeshögskolan via sin en skjutsimulator som vi fick testa, berät-
blogg på poliisi.fi under studietiden. tade Vanessa och Jessica i sin blogg, och
Konstsamfundet stöder de svenskspråki- skrev att resan var rolig och omväxlande.
ga polisaspiranternas nordiska studieresor, Båda blev utexaminerade på våren 2015
och Vanessa och Jessica var på en sådan och har nu titeln äldre konstapel – och via
resa 2013. bloggen vill de uppmuntra unga med polis-
– Vi besökte två av Norges fyra polishög- drömmar att ansöka till Polisyrkeshögskolan.
7
Två åbo-
länningar
Amos Anderson och Carl Olof Tallgren har
femtio år som skiljer dem åt – men mycket
mer som förenar. Björn Månsson intervjuar
Carl Olof Tallgren i hans hem i Åbo.
8 Konstsam 2015