The Swedish Language in the Digital Age = Svenska språket i den digitala tidsåldern

82 Pages·2012·1.788 MB·

by  Georg Rehm, Hans Uszkoreit, Lars Borin, Martha D. Brandt, Jens Edlund, Jonas Lindh, Mikael Parkvall

WhitePaperSeries Vitböcker
THE SWEDISH SVENSKA
LANGUAGE IN SPRÅKET I DEN
THE DIGITAL DIGITALA
AGE TIDSÅLDERN
Lars Borin Språkbanken,Göteborgsuniv.
MarthaD.Brandt Språkbanken,Göteborgsuniv.
Jens Edlund KungligaTekniskahögskolan
Jonas Lindh Språkbanken,Göteborgsuniv.
Mikael Parkvall Stockholmsuniversitet
GeorgRehm,HansUszkoreit
(utgivare,editors)
Editors
Georg Rehm HansUszkoreit
DFKI DFKI
Alt-Moabit 91c Alt-Moabit 91c
Berlin 10559 Berlin 10559
Germany Germany
e-mail: [email protected] e-mail: [email protected]
ISSN 2194-1416 ISSN 2194-1424 (electronic)
ISBN 978-3-642-30831-4 ISBN 978-3-642-30832-1 (eBook)
DOI 10.1007/978-3-642-30832-1
Springer Heidelberg NewYork Dordrecht London
LibraryofCongressControlNumber:2012940570
(cid:2)Springer-VerlagBerlinHeidelberg2012
Thisworkissubjecttocopyright.AllrightsarereservedbythePublisher,whetherthewholeorpartofthematerialis
concerned, specifically the rights of translation, reprinting, reuse of illustrations, recitation, broadcasting,
reproduction on microfilms or in any other physical way, and transmission or information storage and retrieval,
electronic adaptation, computer software, or by similar or dissimilar methodology now known or hereafter
developed.Exemptedfromthislegalreservationarebriefexcerptsinconnectionwithreviewsorscholarlyanalysis
ormaterialsuppliedspecificallyforthepurposeofbeingenteredandexecutedonacomputersystem,forexclusive
use by the purchaser of the work. Duplication of this publication or parts thereof is permitted only under the
provisions of the Copyright Law of the Publisher’s location, in its current version, and permission for use must
always be obtained from Springer. Permissions for use may be obtained through RightsLink at the Copyright
ClearanceCenter.ViolationsareliabletoprosecutionundertherespectiveCopyrightLaw.
Theuseofgeneraldescriptivenames,registerednames,trademarks,servicemarks,etc.inthispublicationdoesnot
imply,evenintheabsenceofaspecificstatement,thatsuchnamesareexemptfromtherelevantprotectivelawsand
regulationsandthereforefreeforgeneraluse.
Whiletheadviceandinformationinthisbookarebelievedtobetrueandaccurateatthedateofpublication,neither
theauthorsnortheeditorsnorthepublishercanacceptanylegalresponsibilityforanyerrorsoromissionsthatmay
bemade.Thepublishermakesnowarranty,expressorimplied,withrespecttothematerialcontainedherein.
Printedonacid-freepaper
SpringerispartofSpringerScience+BusinessMedia(www.springer.com)
FÖRORD PREFACE
Denna vitbok ingår i en serie med information om is white paper is part of a series that promotes
språkteknologi och de möjligheter denna teknologi knowledgeaboutlanguagetechnologyanditspoten-
öppnar. Vitboken riktar sig till journalister, besluts- tial.Itaddressesjournalists,politicians,languagecom-
fattare, språkgemenskaper, utbildare och andra. Till- munities, educators and others. e availability and
gången till och användningen av språkteknologi va- use of language technology in Europe varies between
rierar stort mellan Europas språk. Därför krävs olika languages.Consequently,theactionsthatarerequired
åtgärdersomberorpåmångafaktorer,t.ex.hurkom- to further support research and development of lan-
plextspråketärochhurstorspråkgemenskapdethand- guage technologies also differs. e required actions
larom. depend on many factors, such as the complexity of a
META-NET, ett EU-finansierat spetsforskningsnät- givenlanguageandthesizeofitscommunity.
verk,harinventeratochanalyserattillgångentillspråkre- META-NET,aNetworkofExcellencefundedbythe
surser och språkteknologi i denna vitboksserie (se European Commission, has conducted an analysis of
s.79).Analysenomfattarde23officiellaEU-språken, current language resources and technologies in this
samtettantalandraviktiganational-ochregionalspråk whitepaperseries(p.79). eanalysisfocusedonthe
iEuropa.Resultatenavanalysenvisarpåavsevärdabris- 23officialEuropeanlanguagesaswellasotherimpor-
teriteknikstödochstortbehovavforskningsinsatser tantnationalandregionallanguagesinEurope.ere-
överlag.Dendetaljeradeexpertanalysochlägesbedöm- sultsofthisanalysissuggestthattherearetremendous
ningsomföreliggerhärkanförhoppningsvisbidratill deficitsintechnologysupportandsignificantresearch
attmaximeraframtidaforskningsinsatserseffektivitet. gapsforeachlanguage.egivendetailedexpertanal-
META-NETbestårav54forskningscentrai33länder ysis and assessment of the current situation will help
(inovember2011,ses.75)somsamverkarmedintres- maximisetheimpactofadditionalresearch.
senter från näringsliv (mjukvaru- och teknologiföre- As of November 2011, META-NET consists of 54
tag,användare),offentligsektor,ideellaorganisationer, research centres from 33 European countries (p. 75).
språkgemenskaper och europeiska universitet. I sam- META-NETisworkingwithstakeholdersfromecon-
arbete med dessa grupper utvecklar META-NET en omy(sowarecompanies,technologyproviders,users),
gemensamteknologivisionochstrategiskforskningsa- government agencies, research organisations, non-
gendaförettflerspråkigtEuropa2020. governmental organisations, language communities
andEuropeanuniversities. Togetherwiththesecom-
munities,META-NETiscreatingacommontechnol-
ogyvisionandstrategicresearchagendaformultilin-
gualEurope2020.
III
META-NET–offi[email protected]–http://www.meta-net.eu
Författarnavilluttryckasintacksamhettilldentyskavitbo- e authors of this document are grateful to the authors of
kensförfattaresomgivitsitttillståndtillanvändningavvalda theWhitePaperonGermanforpermissiontore-useselected
delaravderastext[1]. language-independentmaterialsfromtheirdocument[1].
Arbetetmeddennavitbokharutförtsmedfinansieringfrån edevelopmentofthiswhitepaperhasbeenfundedbythe
EU:s sjunde ramprogram och ICT PSP, inom projekten SeventhFrameworkProgrammeandtheICTPolicySupport
T4ME (avtal 249119), CESAR (avtal 271022), META- ProgrammeoftheEuropeanCommissionunderthecontracts
NET4U(avtal270893)ochMETA-NORD(avtal270899). T4ME (Grant Agreement 249119), CESAR (Grant Agree-
ment 271022), METANET4U (Grant Agreement 270893)
andMETA-NORD(GrantAgreement270899).
IV
INNEHÅLL CONTENTS
SVENSKA SPRÅKET I DEN DIGITALA TIDSÅLDERN
1 Sammanfattning 1
2 Hotetmotvåraspråk:enutmaningförspråkteknologin 4
2.1 Språkgränserhållertillbakadeteuropeiskainformationssamhället . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
2.2 Hotetmotvåraspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
2.3 Språkteknologiärennyckelteknologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
2.4 Språkteknologinsmöjligheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
2.5 Språkteknologinsutmaningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
2.6 Hurmänniskorochmaskinerlärsigspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
3 Svenskaideteuropeiskainformationssamhället 9
3.1 Bakgrundsfakta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
3.2 Karaktäristikaförsvenskan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
3.3 Utvecklingenundersenareår . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
3.4 OfficielltstödförSverigesspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
3.5 Språkiutbildningssystemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
3.6 Internationellaaspekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
3.7 Svenskapåinternet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
4 Språkteknologiförsvenska 16
4.1 Tillämpnings- arkitekturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
4.2 Centralaanvändningsområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
4.3 Andraanvändningsområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
4.4 Utbildningispråkteknologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
4.5 Nationellaprojektochinitiativ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
4.6 Verktygochresurserförsvenska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
4.7 Tvärspråkligjämförelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
4.8 Slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31
5 VadärMETA-NET? 35
THE SWEDISH LANGUAGE IN THE DIGITAL AGE
1 ExecutiveSummary 37
2 LanguagesatRisk:aChallengeforLanguageTechnology 40
2.1 LanguageBordersHoldbacktheEuropeanInformationSociety . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41
2.2 OurLanguagesatRisk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41
2.3 LanguageTechnologyisaKeyEnablingTechnology . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41
2.4 OpportunitiesforLanguageTechnology . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42
2.5 ChallengesFacingLanguageTechnology . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43
2.6 LanguageAcquisitioninHumansandMachines . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43
3 TheSwedishLanguageintheEuropeanInformationSociety 45
3.1 GeneralFacts . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45
3.2 ParticularitiesoftheSwedishLanguage. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47
3.3 RecentDevelopments . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47
3.4 OfficialLanguageProtectioninSweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48
3.5 LanguageinEducation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49
3.6 InternationalAspects . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49
3.7 Swedishontheinternet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51
4 LanguageTechnologySupportforSwedish 52
4.1 ApplicationArchitectures . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52
4.2 CoreApplicationAreas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53
4.3 OtherApplicationAreas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60
4.4 EducationalProgrammes . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62
4.5 NationalProjectsandInitiatives . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62
4.6 AvailabilityofToolsandResources . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64
4.7 Cross-languagecomparison . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65
4.8 Conclusions . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66
5 AboutMETA-NET 70
A Litteratur--References 71
B MedlemmariMETA-NET--META-NETMembers 75
C META-NETsvitböcker--TheMETA-NETWhitePaperSeries 79
1
SAMMANFATTNING
Informationsteknologinförändrarvårvardag.Vianvän- harförutspåtts,ärbok-ochtidningsmarknadenfaktiskt
dernunormaltdatornnärviskriverochredigerartext, tämligen stabil och aktiv, och den årliga bokmässan i
närviräknar,närvisökerkunskapochiallthögregrad GöteborgärstörstisittslagiNorden,medöver100000
när vi läser, lyssnar på musik, tittar på foton och fil- besökare.
mer.Viharenlitendatorifickansomvianvänderför
Det har länge varit självklart att använda svenska för
att ringa, skriva epost, hämta information och för un-
kommunikation i Norden, särskilt med de närbesläk-
derhållning, oavsett var vi är. Hur påverkas vårt språk
tadenordiskaspråkennorskaochdanska.Detresprå-
avdennamassivadigitaliseringavinformation,kunskap
kenharsammanlagtc:a20miljonertalare,ochdebland-
och vardagskommunikation? Kommer vårt språk att
variantersomoaanvändsidessasammanhangbrukar
förändrasellertillochmedförsvinna?
kallas “skandinaviska”. Svenska är det ena av Finlands
Våradatorerärhopkoppladeiettalltmervittförgrenat två officiella språk och danska är skolämne på Island,
globalt nätverk. När europeer diskuterar reaktorhave- FäröarnaochGrönland.Nutarengelskandockalltmer
rietiFukushimaochhurdetkanpåverkaEuropasener- över rollen som kommunikationsmedel över nations-
gipolitikidiskussionsforaochchattrumpånätet,hand- gränsernaiNorden,särskiltblandyngretalareochsär-
lardetisjälvaverketomettantalseparatadiskussioner skiltutanförDanmark,NorgeochSverige,därskandi-
påenradolikaspråk.Ävenominternetsammanbinder naviska fortfarande håller ställningarna gentemot eng-
ossfysiskt,skiljerspråkenossåtpåsammasättsomalltid elskan.
hittills.Kommerdensituationenattbestå?
Klagomålenduggartättomdenökandeanvändningen
Mångaavvärldens7000språkkommerinteattöverleva
avengelskaordochuttryckisvenskaochsomligaärtill
idetglobalainformationssamhällesomvinuiilfartär
ochmedräddaförattsvenskanskabliettslagsbland-
påvägini.Språkforskareharuppskattatattåtminstone
språk. Inget tyder dock på att dessa farhågor har nå-
2000språkkommerattdöutunderdenärmastedecen-
gongrund.Svenskanharöverlevtettmassivtinflödeav
nierna.Andraspråkkommerattöverlevaihemmenoch
nya ord och termer från tyska under medeltiden, lik-
lokalamiljöer,meninteanvändasistörresammanhang,
somfrånfranskaunder1700-taletochbörjanav1800-
t.ex.ihandelellerundervisningochforskning.Vilkaär
talet.Enbramotåtgärdmothotetattförloravårakära
svenskanschanserattöverleva?
svenskaordochuttryckärattfaktisktanvändadem–
Med sina 10 miljoner talare har svenskan en relativt oa och medvetet. Här brukar varken klagomål över
stark position jämfört med många andra språk. Det främmandeinflytandeellerförsöktillofficiellreglering
finnsettantalpublicservice-tevekanalersomsänderpå av språkbruket åstadkomma särskilt mycket. Vi borde
svenska(sjuiSverigeocheniFinland)samtnågrakom- inteoroaosssåmycketöverattengelskanskataövervårt
mersiella kanaler. Trots att dess snara undergång oa språk. Ett större hot är att det kan bli helt obrukbart
1
i stora delar av vår vardag. Då tänker vi inte på områ- Nästa generations informationsteknologi kommer att
densomforskning,flygtrafikellerdenglobalapenning- hantera mänskligt språk till den grad att användarna
marknaden,därvärldenfaktisktbehöverettglobaltlin- kommerattkunnakommunicerapåsittegetspråkmed
guaanca.Vitänkerpådemångasammanhangdärdet teknologin.Genomettenkelttalgränssnittkommervi
centrala är nå landets medborgare, inte att kommuni- att kunna få våra apparater att leta fram de viktigaste
cera internationellt – t.ex. inrikespolitik, myndighets- nyheternaochdenrelevantasteinformationenfrånvärl-
väsen,administration,lagstining,kulturochhandel. densdigitalakunskapsbanker.Språkteknologikommer
att översätta automatiskt eller ge tolkningsstöd, sam-
Ettspråksstatusberorintebarapåhurmångasomtalar
manfatta samtal och dokument samt erbjuda stöd för
detellerhurmångaböcker,filmerochtevekanalersom
lärande.Språkteknologikommert.ex.attkunnahjälpa
använderdet,utanävenpåhurväldetärrepresenterati
invandrareattlärasigsvenskaochdärmed hjälpadem
digitalamedierochdatorprogram.Ävenidetavseendet
attintegrerasdjupareilandetskultur.
liggersvenskanganskabratill:deflestaallmäntanvända
internationelladatorprogrammenfinnsisvenskaversio- Mednästagenerationsinformations-ochkommunika-
nerochdensvenskaWikipedialiggervärldselvaiantal tionsteknologierkommerviattfåserobotariindustrin
artiklar,precisföredenkinesiska. ochservicefunktioner,somförstårmuntligainstruktio-
nerfrånsinaanvändareochutfördem,samtrapporterar
När det gäller språkteknologi, finns ett gott utbud av
italvaddehargjort.
produkter, teknologier och resurser för svenska. Det
finns tillämpningar och verktyg för talsyntes, taligen- För att åstadkomma detta krävs mjukvara som går
känning, stavnings- och grammatikkontroll. Det finns långtbortomdagensenklaordlistor,stavningskontroll-
även en rad tillämpningar för automatisk översättning program och uttalsregler. Teknologin måste gå vidare
som inkluderar svenska som ett av språken, även om frånenkla,fragmenteradeapproacherochtaetthelhets-
mångaavdessatillämpningarkommertillkortanärdet grepppåmodelleringenavspråket,därbådesyntaxoch
gällerattproduceraspråkligtkorrektaochidiomatiska semantikanvändsförattförståinnebördenifrågoroch
översättningar,särskiltomsvenskaärmålspråket.Detta för att kunna producera välformulerade och relevanta
berortillendelpåspecifikadraghossvenskaspråket. svar.
Informations- och kommunikationsteknologierna står Menomvijämförmedvadsomgårattgöraförengelska,
nuinförsinnästarevolution.Eerpersondatorer,nät- ser vi att teknologin för svenska ligger långt eer och
verk, miniatyrisering, multimedia, mobila teknologier att avståndet just nu ökar. Eer en intensiv och fram-
och molnet kommer nu en ny generation teknologier gångsrik satsning under 1980- och i synnerhet 1990-
medmjukvarasomerbjuderanvändarnaenännubättre talet, har Sverige nu prioriterat ned forskning och ut-
interaktiongenomattdentalarochförstårderasspråk. vecklinginomspråkteknologi,eersomdetfinnsandra
Vi ser embryot till den utvecklingen i sådana tillämp- nya,framväxandeområdensomuppfattassommeran-
ningar som Googles fria översättningstjänst som över- gelägnaattstödja.DärförharSverige(ochEuropaiall-
sättermellan57språk,IBM:ssuperdatorWatsonsom mänhet)förloratettantalmycketlovandehögteknolo-
besegradeUSA-mästareniJeopardyochApplesmobila giskainnovationertillUSA,därforskningsstrategierna
assistentSiriföriPhonesomförstårtaladekommandon harpräglatsavstörrekontinuitetochdärdetharfunnits
ochsvararpåfrågorpåengelska,tyska,franskaochja- bättrefinansielltstödförkommersialiseringavnyatek-
panska. nologier.Närdethandlaromteknologiinnovation,räc-
2
kerdetinteattvaraförstmedenlysandevisionäridé;om ternationellakonferenserochivetenskapligatidskrier
maninteförmårattgåhelavägentillattrealiseradeni ärförsvinnandelitetjämförtmeddemsomhandlarom
entillämpningellerprodukt,kanmanhögsträknamed engelska.
attfånågrauppskattanderaderiWikipedia.
Somliga forskare menar också att engelska i sig läm-
Forskningspotentialenärdockfortfarandemyckethög
par sig bättre för automatisk datoranalys. Även språk
även på vår sida av Atlanten. Vi har inte bara inter-
somspanskaochfranskagerbättreresultatmeddagens
nationellt respekterade forskningscentra och universi-
metoder jämfört med svenska. Det betyder att vi be-
tet, utan även ett antal innovativa småföretag inom
höver en fokuserad, samordnad och långsiktig forsk-
språkteknologi, som lyckas överleva på ren kreativitet
ningsinsats om vi vill kunna använda nästa genera-
och massor av arbete, trots bristen på riskkapital och
tions informations- och kommunikationsteknologier i
långsiktigt stöd från det offentliga. Å andra sidan är
desammanhangivårtprivat-ochyrkeslivdärvitalaroch
många av dessa företag inriktade på en internationell
skriversvenska.
marknad och måste därmed kunna erbjuda produkter
Sammanfattningsvis:trotsolyckskorparnaskraxandeär
ochtjänsterförengelska.Trotsattsvenskaföretagaktivt
svenskanintehotad,inteensavengelskansdominansi
utvecklar exempelvis webb- och sökteknologier, hand-
IT-domänen.Helasituationenkandockförändrasdra-
lardetipraktikenendastmarginelltomteknologisom
matisktnärvimedennygenerationteknologierverkli-
äranpassadtillsvenska,utanihuvudsakärderasFoU-
genbörjarseeffektivtspråkstöd.Genombättremaskin-
insatserochprototyperinriktadepålösningarföreng-
översättningkommerspråkteknologinattbidratillatt
elska.
språkbarriärerövervinns,mendenkomemrbaraattfin-
Iallainternationellajämförelseravspråkteknologibru-
nas för de språk som har lyckats överleva övergången
karresultatenavautomatiskanalysavengelskavarabe-
tilldendigitalavärlden.Ombaraspråkteknologistödet
tydligtbättreänförsvenska,trotsatt(ellerjustdärför
finnspåplats,kommerävenspråkmedfåtalareattklara
att)analysmetodernaärliknandeellerexaktdesamma.
sig i den nya världen. Om det saknas, kan även ’stora’
Detta gäller utsökning av information i text, gramma-
språkhamnaifarozonen.
tikkontroll, maskinöversättning samt en hel rad andra
tillämpningar. Tandläkarenskämtar:”Dubehöverbaraborstadetän-
Mångaforskareanserattdenhärskillnadenberorpåatt derduvillhakvar”.Sammasakgällerförforskningspoli-
manietthalvsekelharutvecklatmetoderochalgoritmer tik:Studeraochbeskrivgärnaallamöjligaspråk,mendu
för språkteknologi med främst engelska i fokus. Anta- behöverbarautveckladyrbarateknologierfördespråk
letpublikationersombehandlarsvenskavidledandein- somduverkligenvillskaöverleva.
3
2
HOTET MOT VÅRA SPRÅK: EN
UTMANING FÖR SPRÅKTEKNOLOGIN
Vi bevittnar för närvarande en digital revolution med (cid:13) Uppkomstenavolikamediersomböcker,tidningar,
enormaeffekterpåkommunikationochsamhälle.Den radio,televisionuppfylldeolikaochvarieradekom-
senaste utvecklingen inom den digitala informations- munikationsbehov.
och kommunikationsteknologin jämförs ibland med
Under de senaste två årtiondena har informations-
Gutenbergs uppfinning av boktryckarkonsten. Vad sä-
teknologin möjliggjort automatisering och förenkling
ger oss den liknelsen om framtiden för det europeiska
avenradaktiviter:
informationssamhälletochsärskiltförvåraspråk?
(cid:13) Skrivmaskinerochtextsättningharersattsavordbe-
handlingochdesktopprogram.
Dendigitalarevolutionenkanjämförasmed
Gutenbergsuppfinningavboktryckarkonsten. (cid:13) Presentationsprogramvaraharersattoverheadbilder.
(cid:13) Meddelanden och dokument kan skickas mycket
snabbare och enklare med epost än med fax eller
Gutenbergsuppfinningleddetillsånastoragenombrott
telex.
i informations- och kunskapsutbyte som t.ex. Luthers
(cid:13) Skypeerbjudertelefoniochtelekonferenseröverin-
översättningavbibelntillfolkspråket.Senareårhundra-
ternettillingenellerlågkostnad.
denbevittnadeframväxtenavkulturellateknologierför
mereffektivspråkanvändningochkunskapsutbyte: (cid:13) Digitalaaudio-ochvideoformatunderlättarutbyte
avmultimediainnehåll.
(cid:13) Sökmotorer ger tillgång till webbsidor med enkla
(cid:13) Ortografisk,lexikaliskochgrammatiskstandardise-
sökord.
ringavspråkenmöjliggjordesnabbspridningavnya
(cid:13) Onlinetjänster som Google Translate levererar
vetenskapligaochintellektuellaidéer.
snabbagrovöversättningar.
(cid:13) Skapandet av standardspråk gjorde det möjligt för
(cid:13) Sociala medier (Facebook, Twitter) underlättar
medborgareattkommunicerafrittinomvissa–oa
kommunikationochinformationsutbyte.
politiska–gränser.
(cid:13) Språkundervisning och översättning underlättade
Alladessaverktygochtillämpningarärheltklartprak-
meningsutbytemellanspråken.
tiska, men långt ifrån tillräckliga för att säkerställa ett
(cid:13) Utvecklingen av redaktionell och bibliografisk obehindratflödeavinformationochvarorietteurope-
praxisgaranteradekvalitetenitryckttext. isktsamhällesomskaförblivaraktigtflerspråkigt.
4