Text, tal och tecken : Några perspektiv inom språkforskningen PDF
Preview Text, tal och tecken : Några perspektiv inom språkforskningen
kungl. vitterhets historie och antikvitets akademien konferenser 83 te x t, ta l & teck en några perspektiv inom språkforskningen kvhaa konferenser 83 Text, tal och tecken Några perspektiv inom språkforskningen Redaktör: Björn Lindblom Konferenser 83 kungl. vitterhets historie och antikvitets akademien Text, tal och tecken. Några perspektiv inom språkforskningen. Kungl. Vitterhets Historie och Antik vitets Akademien, Konferenser 83. Stockholm 2013. 156 s. Abstract (Text, Speech and Sign: Linguistic perspectives.) This publication aims at reflecting the great variety of Swedish linguistic research. Topics include aspects of Swedish dialect phonology and phonotac tics, language teaching and learning, historical linguistics, phonetics, computational linguistics, bi lingualism, typology and sign language. Among the issues addressed are: How do linguistic patterns arise? What is the role of vocabulary in second language learning. Is there a critical period? Are the phonetic properties of syllables shaped by our physiological makeup? How do European languages express ‘movement’: Areal patterns. Sign language – the emergence of a new linguistic research area. Bengt Sigurd († 2010) was a leading figure in Swedish linguistics. The chapters in this volume present samples of current research in areas to which he himself made significant contributions and where, after his demise, he continues to play an inspirational role. Keywords Second language acquisition, computational methods, information theory and sound changes, lexi cal typology, vocabulary and reading comprehension, r sounds in Stockholm Swedish, phonetics of the syllable, phonotactics of Swedish monosyllables, sign language © 2013 Författarna och KVHAA, Stockholm ISBN 9789174024203/pdf ISSN 03481433 Utgivare Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (KVHAA), Box 5622, 114 86 Stockholm www.vitterhetsakad.se Distribution eddy.se ab, Box 1310, 621 24 Visby http://vitterhetsakad.bokorder.se Omslag, typografi Lars Paulsrud Omslagsbild Gallehushornet, det mindre, med runor. Efter Atlas for oldkyndighed, Köpenhamn 1857. Grafisk form Bitte Granlund/Happy Book Tryck DanagårdLitho, Ödeshög, 2013 Till minne av Bengt Sigurd Innehåll Förord av Gunnel Engwall 9 James Lubker: A Stroll Down Memory Lane: The Stockholm University Phonetics Lab – Then, Before, and After 13 Ulf Teleman: Va e re me re? Om stockholmspronomen på r 17 Inger Lindberg: Med och motsatsord – några andraspråksbetraktelser 31 Fred Karlsson: Svenskans enstavingar 46 Tore Janson: Ljudförändringar och informationsteori 62 Björn Lindblom: Stavelsen och dess fonetik 71 Benny Brodda: Excerpering av ord med bindevokal 85 Kenneth Hyltenstam: Att förstå tal i bullriga miljöer – ”nästan infödda” andraspråksanvändare i experiment med brustest 96 Åke Viberg: Ord om konsten att förflytta sig: Svenskans gå, åka och köra i tvärspråkligt perspektiv 116 Brita Bergman: Teckenspråksforskningen – då och i dag 139 Jan Sigurd: Min pappa Bengt 150 Om författarna 155 Förord av Gunnel Engwall Svensk språkforskning är både mångfasetterad och livaktig. Detta gäller inte minst det förhållandevis nya universitetsämnet allmän språkvetenskap eller lingvistik. Förutom studier av språkens uppbyggnad och användning omfattar det såväl fonetik och dator lingvistik som tvåspråkighets och teckenspråksforskning. I denna volym finns bidrag inom samtliga dessa områden. Den ger på så sätt en god bild av den betydande bredden och det ansenliga djupet i den moderna svenska lingvistiska forskningen. Fyra bidrag tar sin utgångspunkt i korta ord och stavelsebegreppet. Trots att stavel sen kan sägas vara en grundläggande enhet i språkvetenskapen är den varken fullstän digt definierad eller historiskt förklarad. Vi vet inte ens med säkerhet hur det talade språket med sina ord och stavelser har uppstått. Dessa frågor diskuteras av volymens redaktör Björn Lindblom, som utgår från studier av käkens rörelser under tal och som på så sätt kan ge en fysiologisk grund för att definiera begreppet stavelse. Hans slutsats blir att utvecklingen av den första språkliga kommunikationen har gått långsamt, pre cis som evolutionen i övrigt, uttryckt av Linné i Philosophia Botanica, 1783: Natura non facit saltus (naturen tar inga skutt). Även Tore Janson har ett historiskt perspektiv i sin artikel angående stavelser och informationsmängd. Han påpekar att ljudförändringar, som flyttar om informations mängden dels inom en stavelses kärna, dels mellan stavelser, vore värda att undersökas djupare. Genom en sådan undersökning skulle vi nämligen kunna få fram nya rön som visar hur sambandet mellan språkfunktioner och språkförändringar fungerar. Att vissa bokstavskombinationer blir ord i svenskan, och andra inte, diskuteras av Fred Karlsson. Med hjälp av datorkörningar av Svenska Akademiens ordlista visar han att svenskan inte alls utnyttjar alla tänkbara och naturliga bokstavskombinationer för enstaviga ord. Den troliga orsaken är att språket är beroende av viss redundans för att kunna uppfattas korrekt även i icke perfekta ljudmiljöer. Att en sådan redundans är
The list of books you might like
