Tankar om medicinsk-etik. 30 år med Statens medicinsk-etiska råd.

168 Pages·2015·1.85 MB·Swedish

Tankar om
medicinsk etik
30 år med statens medicinsk-etiska råd

Tankar om
medicinsk etik
30 år med statens medicinsk-etiska råd
Statens medicinsk-etiska råd
www.smer.se
© Statens medicinsk-etiska råd och
författarna
Grafisk form Johan Laserna
Tryckt av Elanders Sverige ab
isbn 978-91-639-0013-6
issn 1101-0398
Innehåll
Förord 7
Kjell Asplund
Inledning 9
Lotta Eriksson
Smer 30 år
– tillkomst, arbetssätt
och roll i beslutsprocessen 17
Lena Rehnberg
Smer i den globala etikvågen 33
Daniel Tarschys
Etik och politik:
Smer 30 år 37
Göran Hermerén
Prestigelöshet och högt i tak
en grund för bra beslut 61
Chatrine Pålsson Ahlgren
I Statens medicinsk-etiska råd
1986–2005 63
PC Jersild
Överraskningen på församlingshemmet 79
Tuulikki Koivunen Bylund
Behöver vi etiska laboratorier? 83
Daniel Brattgård
Låt min vilja vara skäl nog 101
Nils-Eric Sahlin
Surrogat/värdmoderskap
– min väg från nej till ja 125
Barbro Westerholm
Samspelet mellan etik och juridik
– sett ur ett läkarperspektiv 131
Ingemar Engström
Det etiska samtalet
– från klassrummet
till Statens medicinsk-etiska råd 145
Elina Linna
Ny teknik – prioriteringar
och andra etiska utmaningar 147
Kjell Asplund
Förord
Vid tiden för Smers tillblivelse 1985 rapporterades om
massmord i Borås, tusentals hade dödförklarats. Döden
kom oväntat och den var fri från fysisk smärta. Mördaren
visade sig vara en dator som gått fel bland ettorna och
nollorna. Det blev en stor sak i internationella media.
Återupplivningen gjordes manuellt och blev lyckosam i
samtliga fall, så vitt känt.
På 1980-talet hade det blivit alltmer uppenbart att de
nya teknikerna kunde vara avgörande för liv och död. Det
var minsann inte alltid så trivialt som digitala mord. Med
de tekniska framstegen inom vården hade det blivit uppen-
bart att de gamla kriterierna för något så fundamentalt
som vem som var levande eller död hade blivit förlegade.
Och nu kunde man börja befrukta ägg utanför kroppen, i
provrör, ett steg som skakade mångas uppfattning om vad
som var naturligt för människan och inte. Molekylär-
genetiken började ge oss insikter i hur kroppens, kanske
också själens, mest grundläggande byggstenar fungerar,
fascinerande men också skrämmande – i den anglosaxiska
världen talade man om wonders and worries.
Det hade kommit att röra sig om grundläggande etiska
värden. I allt fler länder blev det uppenbart att frågorna
krävde djupgående etiska analyser, vägledning, ibland
också lagstiftning. President Mitterrand undertecknade
7
1983 ett dekret som innebar att det första nationella
etik rådet etablerades i Frankrike. Sverige var också tidigt
ute, Statens medicinsk-etiska råd skapades 1985 och har
så ledes Europas näst äldsta nationella etikråd. Andra
länder kom att följa Frankrikes och Sveriges exempel.
Idag finns nationella etikråd, i en eller annan form, i en
lång rad länder världen över. När råden senast samlades
deltog representanter för mer än 30 länder.
Nu fyller Smer 30. Den som tar del av denna jubileums-
skrift får en bred exposé i flera dimensioner av Smers
verksamhet – i tid, bredd, höjd och djup. Det är ingen
katalog. I stället får läsaren ta del av några nedslag i hur
Smer omsatt grundläggande etiska värderingar i p raktiska
förslag, hur vi arbetat med några av de ständigt aktuella
frågorna kring livets början och slut och hur vi tagit oss
an etiken kring nya teknologiska landvinningar. Vi får
insikter i hur etik, forskning, juridik och politik samspelat
under Smer första tre decennier. De personliga perspek-
tiven blandas med det mer övergripande och principiella.
Med viss distans till tidstrenderna har Smer (ännu?)
inte anlitat någon pr-byrå för att ta fram en slogan. Men
ett genomgående tema som förs fram av flera av för-
fattarna i denna skrift är: Tänk efter före! Vi hoppas att
vår jubileumsskrift ger nöjsam läsning men också stäm-
mer till eftertanke och ger nya idéer kring den medicinska
etiken och dess tillämpningar framöver.
Kjell Asplund
Ordförande i Statens medicinsk-etiska råd
8