Talet om tekniska system

321 Pages·2010·2.05 MB·Swedish

Studies in Science and Technology Education No 32

Talet om tekniska system
– förväntningar, traditioner och skolverkligheter
Claes Klasander
Nationella forskarskolan
i naturvetenskapernas och teknikens didaktik
Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier,
Norrköping 2010
Submitted to the Faculty of Educational Sciences at Linköping University in partial
fulfilment of the requirements for the degree of Doctorate of Philosophy
Studies in Science and Technology Education No 32

Talet om tekniska system
– förväntningar, traditioner och skolverkligheter
Claes Klasander
Nationella forskarskolan i
naturvetenskapernas och teknikens didaktik
Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier,
Norrköping 2010
Studies in Science and Technology Education (FontD)
The Swedish National Graduate School in Science and Technology Edu-
cation, FontD, http://www.isv.liu.se/fontd, is hosted by the Department
of Social and Welfare Studies and the Faculty of Educational Sciences
(OSU) at Linköping University in collaboration with the Universities
of Umeå, Karlstad, Linköping (host) and the University of Colleges of
Malmö, Kristianstad, Kalmar, Mälardalen and The Stockholm Institute
of Education. FontD publishes the series Studies in Science and Tech-
nology Education.
Distributed by:
The Swedish National Graduate School in Science and Technology Education,
FontD, Department of Social and Welfare Studies
Linköping University
S-601 74 Norrköping
Sweden
Claes Klasander (2010)
Talet om tekniska system – förväntningar, traditioner och skolverkligheter
ISSN: 1652-5051
ISBN: 978-91-7393-332-2
Copyright: Claes Klasander
Printed by: VTT Grafiska, Vimmerby, Sweden
Original: Åsa Fredricson, Marulk Rekalmbyrå AB
Illustration front page: Boris Lyubner, Getty Images
Prolog
Föreläsaren hade kommit till slutet av 1700-talet och ångmaskinens intåg. Det hela
rörde teknikhistorisk utveckling och jag var intresserad eftersom jag själv hade un-
dervisat om de viktiga steg teknikutvecklingen tagit, de nya uppfinningar som sett
världens ljus och i kraft av sin genialitet och sitt genomslag ofta påverkat både oss
människor och vår omvärld på ett genomgripande sätt. Där jag förväntade mig
en inträngande redogörelse för övergången från intern till extern kondensering av
ångan, från enkel- till dubbelpåverkad cylinder och kanske lite ytterligare heroise-
rande av James Watt, bröt föreläsaren av i en annan riktning. Först uppfattade jag
inte riktigt det hela. Det var som om det slank ur honom lite ur mungipan: ”… men
egentligen så är ångmaskinen ingenting utan sin gruva eller sin järnväg.” I den
fortsatta föreläsningen avhandlades så teknikens beroende karaktär – både av sin
egen utvecklings historia, sin genes, och av sin inplacering i en samtida omgivning,
människorna inkluderade.
Allt tog en ny vändning.
3
Tack!
Under de ganska många år jag arbetat i grundskolan, vid lärarutbildningen
och på CETIS (Centrum för tekniken i skolan), hade jag succesivt jobbat upp
en kunskapstörst. Det fanns så mycket jag ville veta om teknik. Forkarutbild-
ningen vid Fontd erbjöd en möjlighet att få stilla en del av denna.
Tiden som doktorand har inte enbart varit ett ensamföretag. När jag blickar
tillbaka, ser jag den långa rad av människor vilka på olika sätt varit oumbär-
liga för att jag skulle komma framåt. Alla ni är värda ett tack, nämnda som
onämnda.
Till mina båda handledare vill jag sända ett särskilt tack. Det har varit inspi-
rerande, lärorikt och bildande att ha universitetslektor Thomas Ginner som
huvudhandledare – och även roligt! Varmt tack, Thomas! Du har betytt oerhört
mycket. Som biträdande handledare har universitetslektor Jan-Erik Hagberg
spelat en viktig roll. Strategisk och lugn, uppmuntrande och stilsäker. Det har
varit givande och trevligt att lära känna dig, Jan-Erik.
Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL) vid Linköpings univer-
sitet stödde mig i beslutet att söka doktorandtjänsten, och har stöttat mig un-
der tiden. Det är jag tacksam för!
I avhandlingsarbetets olika faser har några personer lyssnat på mig, läst mina
texter och bidragit med viktiga inspel, riktningsangivelser och ifrågasättanden.
Professor Glenn Hultman visade mig både på spår som jag borde vandra, och
spår som jag borde undvika. Professor Kerstin Bergqvist, professor Lars Ingel-
stam och universitetslektor Magnus Hultén var diskutanter på mina ”procent-
seminarier”. Tack till er!
Jag vill också tacka alla i Fontd, men speciellt vår administratör, Anna Ericson,
och de av mina kollegor som har intresserat sig för teknik – inte minst Maria
Svensson och min ”partner” Lasse Björklund, med vilka jag diskuterat system.
Tack, alla doktorandkollegor, seniora forskare, svenska och internationella fö-
reläsare i ”Rockelstadgruppen”! Det är viktigt att känna en gemenskap – och
att ha skoj.
De personer som befolkar CETIS är oerhört viktiga för mig. Den glädje och
tilltro ni förmedlar gör arbetet lättare. Tack ”consul(t) emeritus” Hans Ehrn-
borg, Eva Skogman, Pether Erngren, Katarina Blomqvist, Cissi Axell och Anet-
te Pripp, m.fl. I det nationella nätverk för tekniklärarutbildare som CETIS
driver, har jag haft möjlighet att presentera delresultat av min forskning. Denna
intressanta och trevliga grupp vill jag tacka mycket.
4 5
Till de lärare som öppnade upp sin verksamhet för mig, och blev delaktiga i
min forskning, vill jag också rikta ett tack. Ni fick mig att alltid känna mig
välkommen.
I slutfasen är det några som bör omnämnas. Den redan då unge Jonas Hall-
ström bistod mig med sina engelskakunskaper och min far, Håkan, slet trots
dåliga ögon med mitt korrektur. Tack även till Åsa Fredricson på Marulk Re-
klambyrå.
På mitt tjänsterum står en liten figur som föreställer professor Kalkyl. Inom
min familj är den nog sinnebilden av mig. Tack, för att ni har låtit mig hålla på,
uppföra mig tokigt, somna i soffan och vara disträ. Det här med kunskapstörs-
ten kring teknik visade sig nämligen vara som att dricka saltvatten – jag blev
bara allt törstigare. Då var det bra att det fanns andra vattenhål som lockade.
Ni som visade mig dit, ska också ha tack.
Det har aldrig varit så nära som nu!
Thank you!
There are also some overseas collegues and friends I would like to send my re-
gards to: Dr Vicki Compton, who told me to put down my feet once and for
all, and who also helped out with the summary of my thesis. She, her husband
and other kiwis have shown great generosity. Dr David Barlex, in debates a
strong defender of the Technology banner. He has given me good advice. Pro-
fessor Marc de Vries, who has a broad view over the field of resarch concerned
with D&T education. All these three have given very interesting lectures at
“Rockelstadgruppen”. One person we are still waiting for to come there is Ste-
ven Keirl, a man of great hospitality. I would like to hear more from him about
how to combine humanism and technology.
4 5
6
Innehåll
Prolog 3
Tack 4
Innehåll 7
1 Bakgrund, syften och frågeställningar 11
Inledning 11
Teknikundervisning i ett svenskt skolperspektiv 12
Syfte och frågeställningar 15
Avgränsningar 17
Teknik eller teknik – skolämne eller fält 18
2 Teoretiska och analytiska utgångspunkter 19
En diskursiv ansats – från läroplan till arenor 19
Tre utbildningsarenor 21
Formuleringsarenan 22
Medieringsarenan 25
Realiseringsarenan 27
Följemeningar – ett teoretiskt perspektiv i pragmatisk
tradition 28
Diskursens kunskapsobjekt: tekniska system 35
Hur kan man tänka om system? 36
Vad kännetecknar tekniska system? 38
Tekniska system och sociala aspekter 42
Aktanter 44
Tekniska system, kunskap och språk 44
Systemsignifikanter 46
3 Tidigare forskning 49
Läroplansforskning 49
Teknikdidaktisk forskning 52
4 Metoder 59
Val av empiriskt material och metoder 59
Genomförande och analys 59
En praxisnära didaktisk ambition 65
Etisk granskning 67
7
TALET OM TEKNISKA SySTEM
5 Följemeningar inom talet om tekniska system 69
Undervisningsfokus 70
Storlek/komplexitet 71
System som samlade komponenter 71
Relationen mellan komponenterna 72
Systemets relation till omgivningen 73
Systemspråk 75
Det ontologiska systemspråket 75
Det epistemologiska systemspråket 76
Miljöspråket 77
Styr och reglerspråket (S&R) 79
Bildningsemfaser 80
Design and makeemfasen (D&M) 80
Den industriella emfasen 81
Den hållbara utvecklingsemfasen (HU) 82
Hantera vardagenemfasen 83
Den medborgerliga emfasen 84
Den teknikhistoriska emfasen 84
Sammanfattning av regelkategorier och följemeningar 86
6 Formuleringsarenan 89
Talet om systemet är en del av teknikämnts historia 89
Lgr 80 och Tekniken 89
Lgr 80 – Teknikens position i NO-blocket 91
Lgr 80 – det undersökande arbetssättet 92
Lgr 80 – det praktiska argumentet 95
Lgr 80 – system och produktion 96
Lgr 80 – systemperspektiv och miljö 97
Lgr 80 – sammanfattning 98
Kommentarmaterialet till Lgr 80 101
Kommentarmaterialets behandling av system-
begreppet 102
Teknikens relation till andra ämnen 103
Kommentarmaterialet – sammanfattning 109
Betänkandet SOU 1992:94: Skola för bildning – talet
om system förstärks 110
Betänkandets framspringande systemsyn 112
Systemen och MTSN 113
Den demokratiska aspekten 116
Den hållbara utvecklingsemfasen växer sig starkare 122
8
INNEhåLL
Skola för bildning – sammanfattning 125
Teknik i Lpo 94 127
Teknikens position 128
Talet om tekniska system inom Lpo 94 134
Lpo 94 – sammanfattning 146
Formuleringsarenan – sammanfattning 147
7 Medieringsarenan 149
Projektet Barn och Teknik 150
Projektets systemansats 151
Det borttappade systemperspektivet 154
Läromedel 155
Hur system presenteras 156
Komplexifiering 165
Fascinationen för artefakten 175
Det naturvetenskapliga företrädet 187
Etablerade tal om tekniska system 192
Läromedel – sammanfattning 203
Tävlingar, projekt m.m. 204
Medieringsarenan – sammanfattning 207
Systemen och begreppen 207
System och handlingsberedskap 207
8 Realiseringsarenan 209
Draghedaskolan 210
Ove, Ulrika, Cissi och Tekniken på skolan 212
Arbetsområde 1: Bron 1.0 – att lägga till system-
perspektiv 218
Arbetsområde 2: Bron 2.0 – Trafiksystem 225
Arbetsområde 3: Bilen 229
Arbetsområde 4: Vardagsteknik – från ”Hem ljuva
hem” till ”Hemmet som system” 231
Arbetsområde 5: Huset som system 1.0 235
Arbetsområde 6: Tekniklego 239
Arbetsområde 7: Huset som system 2.0
– Hemmet, staden, (världen) 242
Realiseringsarenan – sammanfattning 249
Fokus på artefakten – ett hinder som går att
undanröja 251
Diskursens materialitet 252
Emfasernas och systemspråkens roller 252
9