SVERIGE - SYDAFRIKA: En studie av en ekonomisk relation

184 Pages·1974·3.34 MB·Swedish

by  Åke Magnusson

En studie av en
ekonomisk re
Nordiska afrikainstitutet, Uppsala
-
SVERIGE SYDAFRIKA
En studie av en ekonomisk relation

-
SVERIGE SYDAFRIKA
En studie av en ekonomisk relation
Åke Magnusson
Nordiska afrikainstitutet, Uppsala 1974
O 1974 Ake Magnusson och Nordiska afrikainstitutet
ISEN 91 7 10 6-072-3
Uppsala Offset Center AB
Uppsala 1 9 74
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Undersökningens uppläggning .l
Studienssyfte ...............................................l
Tre tnetodproblern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Z
Direkta och indirekta relationer 2, Aktorsnivå 4, Uppgifters
tillforlitlighet 4.
Enkat till svenska organisationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
Foretagsenkaten .............................................7
Orsaker till partiell eller total svarsvagran . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8
....................................
Sydafrikanskarepubliken 12
Apartheid: Åtskillnad men beroende 12, Apartheidpolitikens berorda 13,
Konsekvenser av apartheidpolitik 15, Mot självstyre 16, Opposition mot
apartheid 17, Sydafrikas utrikespolitik 18.
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Sydafrikafrågan i 60-talets Sverige .Z1
Aktioner och reaktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Z1
En karaktaristik av 60-talet 23, Sydafrikakampanjen 25,
Statsmakterna och Sydafrika 30
/<F och Sydafrika- Idealism versus ekonomisk verklighet . . . . . . . . . . . . .34
Bojkottvapnets lansering: 1960-års aktion 35, Varfor Sydafrika-frukten är
begarlig 37, Bojkottvapnet tas åter i anspråk 38, Bojkott men
sviktande tilltro 40, 1965-19 69: Ökad import men fortsatt KF-bojkott 43, KF
haver
inkopsbojkotten 44, Politiskt engagemang och politikens
villkor 45,
Betydelsen av 1960-talets Sydafrikaengagemang . . . . . . . . . . . . . . . . . .47
Ekonomiska relationer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .48
Politik och utlandsrelationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .48
Sveriges internationalisering 48, Statsmakternas handelspolitik,
bojkotter och Sydafrika 53.
Svenskt handelsutbyte med Sydafrika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .62
Sydafrikas utrikeshandel 62, Handelsutbytet Sverige-Sydafrika 65.
Sverige, investeringar och Sydafrika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .70
Utlandska investeringar i Sydafrika 70
Svenska investeringar i Sydafrika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .74
Svenska foretag 74, Sydafrikaforetagen 76, Lonsamhetsbilden 79,
Indirekt engagemang: Volvo och STAB 80, Utbyggnads- och
etableringsplaner 82, De svenska foretagens motiv 83
Arbetsmarknaden i Sydafrika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .85
Arbetskraften 86, Mekanismer och principer 86, Lonesattningsprinciper 91,
Loneskillnader 92, Forandringar i Ionegapet 100,
Levnadsstandard och loner, Loneskillnader mellan svenska foretag 1 12,
Lontagarinflytande och fackforeningsrorelsen 1 14
......................................
SverigeochSydafrika 120
Politiska organisationer och Sydafrika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120
Stod for FNs isoleringsstrategi 12 1, Sverige stoder
apartheidpolitiken 124, Bryta eller inte bryta forbindelserna 125,
Befrielserorelser i sodra Afrika 128, Riksdagen om grundvalen for stod
till befrielserorelser 130
Naringslivet och Sydafrika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133
Fackforeningsrörelsen och Sydafrika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 35
'A ktivistgruppers s ydaf rikaverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 8
"
Svenska Sydafrikakommittén 139, Afrikagrupperna 140, Svensk opinion
och Sydafrika 141, Isoleringsstrategin 141, Hur bor Sverige agera 141,
Stod befrielserorelserna 142, Framtiden 142
Svenska ekonomiska förbinde1ser:Ett satt att paverka
förhållanden i Sydafrika? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .l43
Tvä huvudstrategier 144, Aktioner i Sverige 147, Den nya strategins
mojiigheter 151
....................................................
Noter 153
..................................................
Bilaga1 161
..................................................
Bilaga2 163
..................................................
Bilaga3 169
..................................................
Bilaga4 171
Tabellförteckning
9. KFs andel av fruktimporten
1. Sydafrikas befolkn~ng1 970 och
39
år 2000 15 från Sydafrika 1962
1O . Sveriges import av Sydafri ka-frukt
2. Hemlanderna
1964- 19 68 43
3. Två foredragshållares "Sydafrt ka- ll . Sydafrikas utrikeshandel 1960
framtradanden" l962 27 och 1970 63
4. Svensk import av farsk frukt från 12. Sver~gesh andelsutbyte med Syd-
Sydafrika 29 afrika 66
5. Bor handelsforbindelserna med 13.Sveriges utrikeshandel 1968-1 970 67
Sydafrika avbrytas 32
14.Sammancattning av import resp
6. Konflikter Sverige beror I GD export till Sydafrika 1971 68
1961-1970 33
15. Exportens sysselsattningsskapande
7. KFIKonsum 1970-1972 34 effekt 69
8. Import från Sydafrika. 16. Utlandska tillgodohavanden i
Apelsiner 36 Sydafrika 1966 71
17.Storbritanniens avkastning på ut- 41. Loner och levnadsstandard for
landska investeringar 1960 och afrikansk arbetskraft 1973
1965 72
42. Fem foretags månadslon till
18.Svensk tillverkande industri i ut- afrikansk arbetskraft 1973
landet 1960 och 1970 75
43. Loneskillnad mellan två svenska
19.Svenska storforetag med verksam- foretag 1973
het bl a i Sydafrika 76 44. Fackforeningsrorelsen i Sydafrika
20.Svensk tillverkande industri t Syd- 45. Riksdagens sammansattning 1970
afrika 1972 77
och 1973
21 Anstallda i svenska forsaljnings-
46.Svenska politiska organisationer
bolag utomlands 1960-1970 78
47. Politiska organisationer och
22.Tatortsbefolkning 1904 och 1970 87
isoleringsstrategin
23. Loneanstallda i viktigare naringar 48.Svenska ekonomiska forbindelser
1970 87
Stod for Sydafrikanska samhalls-
24. Arbetskraftens sammansattning i ordningen
tillverkningsindustrin 1961-1971 87
49. Bor Sverige avbryta de ekono-
25. Outbildad arbetskraft 89 miska forbindelserna med Syd-
afrika?
26. Universitetsstudier i Sydafrika 89
50.Statsbidrag till afrikanska
27. Kopkraftens etniska fordelning 1969 92
befrielserorelser
28. Lonestruktur i vissa naringar
51. Bor frihetsrorelser erhålla stod?
1969170 93
52.Stod till befrielserorelser
29. Lonedifferenser på den Sydafri-
kanska arbetsmarknaden 1973 94 Diagramförteckning
30.Anstallda I fem storre svenska 1 Relationer mellan två stater
Sydafr~ka-foretag1 973 95
2. Orsaker till partiell eller total
31. Fem svenska foretags lonestruktur svarsvagran
i Sydafrika 1973 97
3. Sydafrika i 13 svenska tidningars
32. Veckoavlonade i ett svenskt Syd- ledare 1960-1 970
afrikaforetag 1973 98
4. Sodra Afrika i 13 svenska tid-
33,Avtalsreglerad lonesattning i ett ningars ledare 1960-19 70
svenskt Sydafrikaforetag 1973 98
5. Exportens sysselsattnings-
34. Lonerelationer I vissa kvalificerade skapande effekt 1972
yrken 1 O0
6. Etableringsår och region for ny-
35. Lonegapets forandring mellan
tillkomna svenska dotterbolag
1967 och 1971 102
(tillverkande) i utlandet
36. Relativa loneforhojningar
7. Riksbankens beviljade tillstånd
1970-1972 103
for kapitalutforsel
37. Loneutveckling 1968-1 973 i 8. Några landers export till Sydafrika
foretag l 105
9. Nettokapitalf lode 1961- 19 70
38. Loneutveckling 1970-1 973 i mellan Sydafrika och omvarlden
foretag 2 107
10. Den onda cirkeln
39. Innehav av vissa kapitalvaror
1968 108 11. Loner och anstallda i två svenska
Sydafrika-foretag 1973
40. Hur anvands familjens netto-
12 Ariig realloneokning per anstalld
inkomst? 108
1960-19 67
Förord
Den föreliggande skriften är ett bidrag till en kartläggning av och diskussion kring
relationen Sverige och Sydafrika. Jag har i första hand eftersträvat att på ett Iättåt-
komligt satt presentera uppgifter om de ekonomiska förbindelserna mellan de två
landerna. Bokens uppläggning och innehall är förhoppningsvis en stimulans till en
diskussion om vårt lands förbindelser med omvärlden i allmänhet och med Sydafri-
kanska Republiken i synnerhet.
Ett speciellt tack riktas till Carl Gösta Widstrand, Nordiska afrikainstitutets förestan-
dare, som i flera avseenden har underlättat mitt stundom mödosamma arbete.
Många ar de som läst, kommenterat och gett mer allmänna omdömen om delar av
manuskriptet. Jag tackar dem kollektivt men för den sakens skull inte mindre varmt.
Ett sarskilt tack riktas givetvis till Lisbeth, Abel, Leif och Claes Olof.
Goteborg 5 maj 1974 Åke Magnusson
Undersökningens uppläggning
Studiens syfte
Debatten kring de utländska företagens roll i Sydafrika har fortgått alltsedan borjan
av 1960-talet. I hög grad var och är denna debatt liktydig med ett starkt ifrågasät-
tande av lampligheten i att europeiska och nordamerikanska företag bedriver till-
verkning och forsaljning i landet. Utländska investeringar, hävdar motståndarna till
foretagsetableringar i Sydafrika, understödjer apartheidpolitiken. De utländska före-
tagen tillfor landet friskt kapital, teknologiskt kunnande och marknadskontakter i
omvarlden. Darigenom starks den sydafrikanska ekonomin och detta möjliggör regi-
mens fortbestånd.
Under de senaste åren har från en del håll framhållits, att apartheidpolitiken kan
uppluckras genom en snabb ekonomisk tillväxt. Bristen på vit arbetskraft leder, en-
ligt foretradarna for detta synsatt, till att icke-vita i växande utstrackning erhåller
mer kvalificerade anstallningar. På sikt kommer darigenom apartheidpolitiken att bli
en otidsenlig foreteelse.
I USA och Storbritannien pågår en tamligen intensiv debatt om respektive landers
investeringar i Sydafrika. Det fortgående diskussionen karaktäriseras emellertid inte
enbart av dess intensitet. Den är också mycket konkret. Man har tillgång till ganska
precis data om enskilda företag och deras verksamhet. Troligtvis har denna konkre-
tion medverkat till den många gånger konstruktiva inriktning som debatten tycks ha.
Handfasta aktionsplaner upprättas i syfte att förändra och förbättra förhållandena
vid berorda foretag. Åtgärder vidtas for att förmå enskilda företag att på allvar over-
vaga det vidare engagemanget i Sydafrika. Ett totalt tillbakadragande av investe-
ringarna i Sydafrika förordas på många håll. Också i Sverige finns idag tecken på en
fornyad debatt om svenska foretags roll i Sydafrika.
Vad betraffar svenska investeringar i Sydafrika ar emellertid förhållandevis lite in-
formation tillganglig. Aven till synes elementara sakuppgifter lyser ofta med sin
frånvaro. Nordiska afrikainstitutet, Uppsala, samarbetar for närvarande i ett interna-
tionellt projekt med forskningsinstitutioner i några andra länder i syfte att kartlagga
respektive lands relationer till Sydafrika. I denna kartläggning står investeringssidan
i centrum. Det overgripande syftet bakom studien "Sverige och Sydafrika" är såle-
des att soka presentera en grov bild av förbindelserna mellan de två landerna. Beto-