sve\ ska landsmål

160 Pages·2016·24.04 MB·Swedish

Swedish Dialects and Folk Traditions, 1977
Archives des traditions populai res suidoises, 1977
SVE\ SKA
LANDSMÅL
OCH
SVENSKT FOLKLIV
Tidskrift utgiven av
Dialekt- och folluninnesarkivet i Uppsala
genom FOLKE HEDBLOM
under medverkan av
Erik Olof Bergfors, Dag Strömbäck och Bo Wickman, Uppsala,
Hugo Karlsson, Göteborg, Bengt Pamp, Lund, Lennart Elrnevik,
Stockholm, Åke Hansson, Umeå
1977 • 100:e årgången
H. 302 från början
AB Lundequistska Bokhandeln, Uppsala, i distribution
'
—
—1 —
.= •
9L.4,
4:11-7:j
-
>741k:::L.n
SVENSKA LANDSMÅL 1977
SWEDISH DIALECTS
AND
FOLK TRADITIONS
Periodical founded in 1878 by J. A. Lundell
Published by
THE INSTITUTE OF DIALECT AND FOLKLORE RESEARCH, UPPSALA
Editor:
FOLKE HEDBLOM
in collaboration with Erik Olof Bergfors, Dag Strömbäck, and
Bo Wickman, Uppsala, Hugo Karlsson, Göteborg, Bengt Pamp, Lund,
Lennart Elmevik, Stockholm, Åke Hansson, Umeå
1977
The hundredth annual volume
Distributed by AB Lundequistska Bokhandeln, Uppsala, Sweden
SVE SKA LANDSMÅL
OCH
SVENSKT FOLKLIV
Tidskrift grundad 1878 av J. A. Lundell
Utgiven av
DIALEKT- OCH FOLKMINNESARKIVET I UPPSALA
genom
FOLKE HEDBLOM
under medverkan av Erik Olof Bergfors, Dag Strömbäck och
Bo Wickman, Uppsala, Hugo Karlsson, Göteborg, Bengt Pamp, Lund,
Lennart Elmevik, Stockholm, Åke Hansson, Umeå
1977
Etthundrade årgången
AB Lundequistska Bokhandeln, Uppsala, i distribution
Tryckt med bidrag från
Statens Humanistiska Forskningsråd
ISSN 0347-1837
Printed in Sweden by Almqvist & Wiksell, Uppsala 1978
Innehåll/Contents
FOLDVIK, ARNE KJELL, Realisasjonen av r i norsk 110
Summary: The realization of r in Norwegian 118
FRANZÉN, GÖSTA, OM h- och t-bortfall i Östergötlands skärgård . . 119
Summary: Syncope of prevocalic h and final t in the Östergötland
archipelago 120
HEDBLOM, FOLKE, Amerikasvenska texter i fonogram. 2. Hälsingland
Ilanebomål från Bishop Hill, Illinois 7
Summary: American Swedish phonogram texts. Transcription,
translation into standard Swedish, and commentaries by F. H. . . 79
INGERS, INGEMAR, Reliktområdet för främre r i Sydsverige 94
Summary: The relict area of front (rolled) r in southern Sweden 108
WrrTING, CLAES, Har svensk accent II entoppig kontur? 122
Summary: Does the contour of Swedish accent II possess one
peak only? 132
Meddelanden och Aktstycken/Notes and Documents
HEDBLOM, FOLKE, Kensingtonstenens gåta äntligen löst 133
Summary: The riddle of the Kensington stone solved finally . . 134
Om jordkulor som bostäder 135
Summary: On earth caves as dwellings 136
Litteratur/Reviews
ABinicK, 0., Ordbok över Finlands svenska folkmål. Häfte 1. Helsing-
fors 1976. Anm. av VIDAR REINHAMMAR 140
Summary: Dictionary of the Swedish dialects of Finland. Reviewed
by V. R 144
DesEN, G. VON, Om Lappland och lapparne, företrädesvis de svenske
2:a utg. under redaktion av J. Garnert. Stockholm 1977. Anm. av
PHEBE FJELLSTRÖM 138
Summary: Lappland and the lapps. 2:nd edition. Reviewed by Ph. F 139
LÖFGREN, 0., Fångstmän i industrisamhället. En halländsk kustbygds
omvandling 1800-1970. Lund 1977. Anm. av MARGARETA ROSÉN. 148
Summary: Maritime hunters in industrial society—the transforma-
tion of a Swedish fishing community 1800-1970. Reviewed by M. R. 151
PETTERSSON, G. och PLATZAK, CHR., översikt över svenska dialektkar-
tor. Lund 1976. Anm. av FOLKE HEDBLOM 151
Summary: Survey of Swedish dialect maps. Reviewed by F. H. 152
RUNBLOM, H. and NORMAN, H., From Sweden to America. A history of
the migration. A colleetive work of the Uppsala migration research
project. Uppsala 1976. Anm. av/Reviewed by FOLKE HEDBLOM . 144
Summary 147
Från arkivens verksamhet 1975-1977 153
Summary: From the annual reports of the institutes of dialect and
folklore research 1975-1977 154
Amerikasvenska texter i fonogram
2. Hälsingland. Hanebomål från Bishop Hill, Illinois
Utskrift, översättning och kommentar av Folke Hedblom
Den amerikasvenska text på hälsingemål som publicerades i årshäfte 1969
av Svenska Landsmål representerar landskapets norra dialektområde. Den
text som nedan framlägges företräder målen i landskapets sydsocknar,
invid gränsen till Gästrikland. Skillnaderna mellan dessa två språkområden
är så avsevärda att man ofta ansett, att det är dem emellan som man bör
dra gränsen mellan norrländska mål och sveamål.'
Texten är inspelad av utgivaren under en vistelse i Bishop Hill i sep-
tember 1973. Den utgör en del av en längre, sammanhängande upptagning.
Den här återgivna talaren inspelades vid många tillfällen, oftast i spontana
samtal med andra, äldre Bishop Hill- bor. Inspelningar av henne och hen-
nes syster hade även gjorts 1962 och 1964 av de från Landsmåls- och folk-
minnesarkivet utsända bandinspelningsexpeditionerna.2
Bishop Hill-svenskans historiska bakgrund
Den bekanta utvandringen till Bishop Hill 1846 och de närmast följande
åren brukar betecknas som den svenska emigrationshistoriens största, och
nära nog äldsta, utvandring i samlad grupp.3 Det var inte mindre än ca
1 000 personer som redan första året följde den religiöse sektledaren Erik
Jansson på segelskepp över Atlanten och ytterligare ca 500 beräknas ha
följt efter intill mitten av 1850-talet. De flesta kom från Hälsingland och
huvudparten av de övriga från grannlandskapen Dalarna, Gästrikland och
Uppland. Det samhälle man grundade på några kullar ute på prärien i
Illinois var en religiöst-kollektivistisk gudsstat, där all egendom var gemen-
sam och alla arbetade tillsammans under Erik Janssons ledning. Efter hans
död 1850 måste dock den utopiska samhällsformen uppges, och omkring
1 Se bl. a. Hedblom 1948: 38 och Dahlstedt-Ågren 1954: 283 f. (med kartor).
Se SvLm 1982s. 124 ff. och 19858. 21.
2
Endast den av Peter Cassel ledda gruppen till Iowa 1845, blott 25 personer, kom
3
tidigare. Se Nelson 1943: 249 ff. och Carlsson 1976: 116, med litt.
8 Folke Hedblom
WISCONSIN
0
ROCKFORD
I OWA
ROCK ISLAND
MOLI N E
Cambridge
Andover • • Kewanee I
Alpha • Bi:hop Hill N
Alfana • 4-6j:17va G
Viktoria I
GALESBURG ILLINOIS V
N
V
1860 delade kolonins medlemmar upp den stora jordegendomen i enskilda
farmer.
Många familjer hade efter denna tid sin bostad både på farmen ute på
landet och i hus eller i lägenheter i något av de stora tegelhus man byggt
upp på kolonins boplats, »stan» som man alltjämt säger. Dess invånar-
antal torde, när den var som störst, ha uppgått till minst ett tusen, men
många flyttade bort vid kolonins upplösning. Numera bor omkring 200
personer i »the town of Bishop Hill». Blott en del av dessa härstammar från
de ursprungliga kolonistfamiljerna. Nya immigranter har kommit från
Sverige under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet; några
av dem som nu bor där är av icke-svensk nationalitet. Detta gäller både
stadssamhället och farmerna utanför staden. Åtskilliga familjer som flyttat
ut från Bishop Hill finner man i grannsamhällena, såsom Galva, Kewanee,
Cambridge, Andover, Altona, Galesburg m. fl.
Bland dessa människor är det — bortsett från i Sverige födda och upp-
vuxna immigranter — endast ett mindre antal som ännu på 1960- och 70-
talen talar och förstår svenska. Deras, andra- och tredjegenerationarnas,
behärskning av språket varierar dock betydligt, från dem som obehindrat
och självfallet kan föra ett samtal och till dem som hjälpligt förstår, men
som knappast kan säga en mening på svenska. Som dagligt kommunika-
tionsmedel utanför familjerna har svenskan i dessa samhällen inte nyttjats
på årtionden. De som nu talar svenska är i samtliga fall människor i pen-
sionsåldern. I fjärde generationen har jag inte funnit någon svensktalande.
De flesta nyttjar språket endast undantagsvis, t. ex. när man talar om