SVA – 100 år av kunskap 1911–2011 Foto: Elina Elisseeva | Dreamstime.com Avsnittsbilder Inledning Fyra kvinnor på uppfartsväg Bilden är troligen tagen i slutet av 1950-talet eller början av 1960-talet, när SVA hade sina lokaler vid Experimentalfältet i Stockholm. Bilden användes som omslagsillustration till jubileumsboken som gavs ut i samband med SVA:s 50-års jubileum, med byrådirektör Richard Jobson som redaktör. Foto: SVA:s bildarkiv, fotograf okänd. 1920-tal Ligghallarna vid Svenshögens sanatorium. Under första halvan av 1900-talet byggdes många sanatorier för vård av tuberkulossmittade människor. Denna bild kommer från Svenshögens sanatorium i Bohuslän. Sanatoriet öppnade 1911 och hade då plats för 72 patienter. Som mest fanns 276 platser på sanatoriet (1938). En viktig del i behandlingen var utomhusvistelse. Ligghallarna byggdes med detta syfte och användes året runt, oavsett väderlek. Foto: Bohusläns museums bildarkiv, fotograf okänd. 1940-tal Bonde som lastar av betat utsäde I början av 1900-talet upptäckte man att kvicksilver hade mycket god effekt mot skadesvampar. Det resulterade i att man började behandla utsäde med metylkvicksilver. De första varningssignalerna kom redan på 1940-talet. Först på 1960-talet togs varningssignalerna på allvar. Kvicksilverbetningen av utsäde blev en av de första symbolfrågorna för den nyvaknade miljörörelsen. Foto: Jan Rietz. Bilden kommer från Naturskyddsföreningens bildarkiv. 1950-tal Tidningsklipp från Kronobergaren 4 juli 1953 Salmonellautbrottet sommaren 1953 fyllde dagstidningarnas löpsedlar och förstasidor med stoff. Tonläget var upphetsat. Det här tidningsklippet kommer från tidningen Kronobergaren den 4 juli 1953. Då rapporteras att 25 personer dittills avlidit i salmonellaepidemin i Kronobergs län. Foto: Stig Unge. 1960-tal Lantbrukarpar framför ladugård Tempot i rationaliseringen av jordbruket skruvades upp under 1960-talet. Då infördes en ny form av rationalisering, kallad koncentrerad rationalisering, KR. Stöd betalades ut om yttre och inre rationaliseringar samordnades. På bilden lantbrukarparet Ola och Britt Bergman framför en nybyggd så kallad KR- ladugård. Den hade plats för 70 kor i varm lösdrift. Foto: Nordiska museet, fotograf okänd. 1990-tal Fotomontage Antibiotikaresistens har utvecklats till en global smitta. Resistensen gäller flera olika preparat och kan komma till uttryck på olika sätt, vilket symboliseras av bokstavskombinationerna i bildens gula bollar. MSRA står för meticillinresistenta Staphylococcus aureus, MRSI för multiresistenta Staphylococcus intermedius och VRE för vankomycinresistenta enterokocker. ESBL är en förkortning av ”extended spectrum betalactamase” och avser en resistensmekanism där bakterierna kan bilda ett enzym som bryter ner penicilliner och cefalosporiner. Fotomontage: Selander Production AB, originalfoto © Hililo | Dreamstime.com 2000-tal Tät ansamling av sjöfåglar Vild sjöfågel bär ofta på milda varianter av det virus som kan förändras till den aggressiva form av fågelinfluensa som spreds över världen under 2000-talet. De första fallen av den aggressiva virustypen påträffades i Sverige bland viggar år 2006. Detta år utvidgades övervakningsprogrammet för fågelinfluensa bland vilda fåglar. Foto: Bengt Ekberg, SVA SVA 100 år Personalsamling SVA genomför årligen så kallade Må bra-dagar för sin personal. Denna bild är tagen en av dessa dagar. Foto: Bengt Ekberg, SVA. Upphovsrätt övriga övriga bilder och illustrationer se sid 78. Innehåll Inledning SVA 100 år 4 1920-tal Kampen mot lungsoten – en framgångssaga 6 1940-tal Tystnaden som blev en väckarklocka 16 1950-tal Strejk och värmebölja med långsiktiga effekter 26 1960-tal SVA motar Olle i grind 34 1990-tal Smittsam resistens 42 2000-tal När aggressiva virus fick vingar 50 SVA 1911–2011 60 Personalen 62 Lokalerna 66 Organisationen 72 GD 76 300 250 200 150 100 50 0 1911� 1940� 1950� 1960� 1980� 1990� 2000� 2010 Foto: SVA arkiv 300 250 200 150 100 50 0 1911� 1940� 1950� 1960� 1980� 1990� 2000� 2010 ” Det intressanta med historien och dess gåtfulla lärdom består i att, från år till år förändras ingenting, men ändå är allt helt annorlunda.” Aldous Huxley SVA 100 år Starka band och täta kopplingar. Sådan var, och är, relationen mellan djur och människor. Då, när SVA grundades och nu när SVA firar 100 år. Berättelsen om 100-åringen pekar framåt. Nöt- kreaturstuberkulos var ett svårt gissel bland svenska kor när SVA grundades. Smittan kom till Sverige genom import av avelsdjur på 1800-talet. Sen begrep vi hur smittor kan spridas. Under ett knappt halvsekel, från 1940-talet och F fram till Sveriges EU-inträde, hade vi en period oto när gränserna var mer slutna. Det fanns många : M y restriktioner kring import och export av djur och La u livsmedel. rell Anders Engvall. globalt flöde av smittor Nu pågår gränspassager i en aldrig tidigare skådad omfattning. Varje minut rör sig tusentals männis- Här finns kärnan i SVA:s devis för 2000-talet: kor, djur och varor mellan olika länder och världs- Friska djur – trygga människor. delar. Baksidan är alla fripassagerare som kan kliva Då, när SVA grundades, hade flertalet svenskar av och på efter eget gottfinnande – virus, bakterier, direktkontakt med djur, framförallt djur som hölls parasiter och amöbor. för matens skull. Nu, när SVA firar 100 år, finns Globaliseringen av världen har medfört en glo- fortfarande täta relationer. Skillnaden är att säll- baliserad spridning av smittor. Det är mindre roligt skapsdjuren står för den vardagliga kontakten mel- att framhålla. Därför vill vi berätta vad SVA under lan djur och människor. SVA:s uppdrag har vidgats sina 100 år har gjort, och gör, för att förebygga och till att gälla fler och nya djurslag. begränsa riskerna för smittspridning. Av smittor som kan överföras mellan djur, både allvarliga och framgångar måste försvaras mer vardagliga. Av smittor som kan spridas från Men maten kommer fortfarande från lantbruket djur till människa – och vice versa. Precis som nöt- eller naturen. Här kommer fripassagerarna in i kreaturstuberkulosen vid förra seklets början. bilden. 4 Berättelsen om 100-åringen SVA visar att svens- ka aktörer gemensamt och framgångsrikt satsat på att bekämpa eller begränsa förekomsten av ett antal allvarliga och mycket smittsamma sjukdomar bland husdjuren. Med öppnare gränser och import av livsmedel räcker inte historiskt lyckade insatser. Fripassagerarna kliver av och på utan pass. Trenden just nu är en minskad svensk produk- tion av kött och mjölk. Ekonomin är pressad och gårdar försvinner. I gengäld ökar importen. Vi måste på nytt hålla utkik efter smittor som bekäm- pats i Sverige, och dessutom spana efter nya smittor som kan leta sig hit. Förutsättningarna kan ändras: de beror av hur världen hanterar sina relationer och hur behoven av livsmedel utvecklas. Vi blir allt fler på klotet. Men oavsett vilken riktning de globala livs- medelsflödena har kan nya smittor nå Sverige. Fågelinfluensa utbrottet 2006 illustrerar problemet. Att hålla både gamla och nya smittor stången är därför SVA:s stora utmaning under 2000-talet. En utmaning vi tacklar på bred front. Anders Engvall, GD 5 1920-tal Foto: Bohusläns museums bildarkiv, fotograf okänd ” H immel, du dör, din hosta mig förskräcker tomhet och klang, inälvorna ge ljud; tungan är vit, det rädda hjärtat kläcker, mjuk som en svamp är sena, märg och hud. Andas! – Fy tusan, vad dunst ur din aska! Län mig din flaska! Movitz, gutår! Skål! Sjung om vinets gud!” Carl Michael Bellman: Ur Till fader Movitz, under dess sjukdom lungsoten 7 Kampen mot lungsoten – en framgångssaga Redan på Bellmans tid skördar lungsoten nötkreaturen i de mer djurtäta länen tuberkulos. Uppskattningsvis 10–15 procent av de tuberkulos- många offer. 1911, när SVA grundas, härjar sjuka svenskarna, framförallt barn, blev smittade nötkreaturens egen tuberkulosvariant i allt via opastöriserad mjölk. fler svenska ladugårdar. Här finns stoff till besvärliga kunskapsluckor en framgångssaga: Sverige kunde 1958 Hur kunde det bli så här tokigt? förklaras fritt från nöttuberkulos. Nobelpristagaren Robert Koch som hittade tuberkelbakterierna missade en viktig poäng: att Vi startar från grunden och tittar på ett viktigt även nöttuberkulos kunde göra människor allvar- motiv för att etablera SVBA, Statens veterinär- ligt sjuka. bakteriologiska anstalt, sedermera SVA och vår Veterinärbakteriologen Bernhard Bang som 100-åring. En 100-åring som under sin levnads- designade de första bekämpningsprogrammen bana varit med och lagt det pussel som lett till allt trodde att diagnostiken (tuberkulinundersöknin- djupare kunskap om smittspridning, smittspår- gar) gav tillförlitliga svar. ning, sjukdomsbekämpning och förebyggande Mjölk hade blivit ett allt viktigare livsmedel, och djurhälsoarbete. vid denna tid etablerades många mejerier. Retur av Då, 1911, var pusselbitarna ganska få. Nyss hade obehandlad kärnmjölk och skummjölk från andels- vetenskapen fått syn på bakterierna och nya möj- mejerier till bönder bidrog till snabb spridning av ligheter att hitta, bota och bekämpa sjukdom. På smitta. SVBA fanns en ytterst liten personalstab, men här Tuberkuloskontroll blev i slutet av 1920-talet skulle tuberkulin för nödvändiga tuberkulosunder- det stora samtalsämnet bland dem som bevittnade sökningar framställas. eländesutvecklingen: veterinärerna som arbetade i fält. tandlös start Nu vaknar myndigheterna till liv. Ett antal Frivillig kontroll och ett mycket begränsat be- viktiga beslut fattas. Här föds ett angreppssätt kämpningsprogram mot nöttuberkulos hade star- som blir stilbildande för framtiden. Den svenska tats under 1800-talets sista år. Men programmet modellen ser dagens ljus: med metodik byggd var tandlöst. Det byggde på felaktiga föreställnin- på vetenskap, piska och morot för berörda, och gar om hur tuberkulos smittar. Smittspridningen med samverkan mellan myndigheter och viktiga kunde fortsätta under nästan tre årtionden – med bransch- och intresseorganisationer. förskräckande resultat för både djur och människor. Kontrollprogram upprättas i samverkan med I början av 1930-talet hade nästan hälften av näringen. Staten subventionerar undersöknings- 8
Description: