SOCIOLOGISK METODIK Mikko Lagerspetz

69 Pages·2012·1.41 MB·Swedish

SOCIOLOGI

SOCIOLOGISK METODIK
Mikko Lagerspetz

Hösten 2007

Föreläsningsanteckningar
(9. 11. 2006)

Bästa sociologistudenter!

De här anteckningarna har som syfte att ge en sammanhängande bild av de
teman som tas upp under kursen 380100.1 Sociologisk metodik:
föreläsningar. Anteckningarna är avsedda för kursdeltagarna och inte för allmän
publicering. Om det är någon annan som ni vet att vill använda dem, fråga då
mig om tillstånd!

Hälsningar Mikko Lagerspetz, [email protected], tel. [phone]
SOCIOLOGISK METODIK
Mikko Lagerspetz

0. Inledning

- syften med denna kurs:

1. att ge en (cid:246)versk(cid:229)dlig presentation av de metoder som vanligtvis anv(cid:228)nds i
samh(cid:228)llsvetenskaplig forskning (n(cid:229)gon g(cid:229)ng anv(cid:228)nds (cid:228)ven ordet beteendevetenskaplig (cid:150)
syftande p(cid:229) pedagogik, vårdvetenskap, psykologi – som (cid:229) andra sidan kan r(cid:228)knas till
samh(cid:228)llsvetenskaperna precis i den m(cid:229)n som de anv(cid:228)nder sig av samma metoder; (cid:229) andra
sidan anv(cid:228)nder de sig av individcentrerade tester osv som inte brukas i
samh(cid:228)llsvetenskaperna i allm(cid:228)nhet)
* sociologin betraktar ju sig som en allm(cid:228)n s/hsvetenskap, vilket betyder att metoderna (cid:228)r
gemensamma med vetenskaper s(cid:229)som t ex statskunskap, socialpolitik, socialpsykologi (cid:229)
ena sidan, och antropologi, etnologi, kulturforskning och historia, dvs en del sas
humanistiska vetenskaper (cid:229) den andra.
# givetvis finns det (cid:228)ven mer specialiserade discipliner som t ex offentlig
f(cid:246)rvaltning, medieforskning, forskning i internationella relationer, kriminologi osv.)
* tyngdpunkten l(cid:228)ggs p(cid:229) metoder f(cid:246)r insamling av empiriskt material (cid:150) dvs inte p(cid:229) hur
man analyserar det material som man samlat.
# MEN: de (cid:228)r ofta sv(cid:229)ra att skiljas (cid:229)t: i och med att man best(cid:228)mmer sig f(cid:246)r viss
typ av material har man redan utstakat vissa gr(cid:228)nser f(cid:246)r vad som (cid:228)r m(cid:246)jligt att analyseras
och hur
# ofta framskrider sida vid sida
* meningen (cid:228)r att visa de styrkor och ber(cid:228)nsningar som varje enskild metod har =>
2. kursen vill peka p(cid:229) sambanden mellan forskningsproblemet och metoderna man
anv(cid:228)nder.
3. att ni blir bekanta med de allm(cid:228)nna regler som karakt(cid:228)riserar vetenskapligt arbete och
det hur man rapporterar om sin forskning. (=> b(cid:228)ttre f(cid:246)rm(cid:229)ga att l(cid:228)sa forskningsrapporter
& artiklar (cid:150) vi (cid:229)terkommer till l(cid:228)sandet under kursen Metodik(cid:246)vningar!)

- metod (av grekiska methodos (cid:150) f(cid:246)rfaringss(cid:228)tt) pekar h(cid:228)r p(cid:229) de sätt, på vilka vi gör
olika egenskaper hos (fr.a den empiriska, eller med sinnen gripbara) verkligheten
möjliga att analyseras på vetenskaplig väg. Ordet metodologi syftar (cid:229) sin tur p(cid:229)
p(cid:229)st(cid:229)enden r(cid:246)rande det som man kr(cid:228)ver av vetenskaplig metod och v(cid:228)rdet av den
kunskap som man n(cid:229)tt genom dem.
- nya idØer, nya forskningsr(cid:246)n & metoder (samt variationer p(cid:229) gamla) dyker upp hela
tiden inom soc & andra vetenskap => om(cid:246)jligt att ge en fullst(cid:228)ndig framst(cid:228)llning.
* ett exempel: intresset f(cid:246)r textanalys har lett till, at sociologerna l(cid:229)nar metoder fr(cid:229)n
lingvistik och litteraturvetenskap
* man misstar sig storligen om man tror att alla metoder redan (cid:148)finns till(cid:148). Det finns alltid
nya s(cid:228)tt att f(cid:246)rv(cid:228)rva sig vetenskaplig (dvs sociologisk) kunskap
2
- varken denna kurs eller (cid:246)vningsdelen kommer att ge er allting som beh(cid:246)vs f(cid:246)r att
sj(cid:228)lvst(cid:228)ndigt kunna bedriva sociologisk forskning/dra igenom ett eget forskningsprojekt.
Man (cid:246)var sig, fr(cid:229)gar om r(cid:229)d, f(cid:229)r handledning. MEN utan att ha en (cid:246)versikt p(cid:229) (ett urval
av) de m(cid:246)jliga metoderna kan man (cid:246)ver huvudtaget inte b(cid:246)rja med att planera egen
forskning
* (cid:246)versikten beh(cid:246)vs (cid:228)ven f(cid:246)r att kunna f(cid:246)rst(cid:229) och v(cid:228)rdera andras forskningsresultat. En
stor del av resultaten st(cid:229)r i interpretationen av empiriska data (cid:150) hur man tolkar dem.
Dessutom (cid:228)r det ofta som man kan och b(cid:246)r ifr(cid:229)gas(cid:228)tta den tolkning av data som
framst(cid:228)lls; dvs att slutsatserna inte baserar sig p(cid:229) data, eller att (cid:228)ven slutsatser av annat
slag kan dras p(cid:229) basen av samma data.
# ett hypotetiskt exempel: man har vid olika tidpunkter gjort tv(cid:229)
enk(cid:228)tunders(cid:246)kningar om familjev(cid:229)ld. I den senare unders(cid:246)kningen (cid:228)r det en st(cid:246)rre andel
respondenter (svarare) som s(cid:228)ger sig ha upplevt familjev(cid:229)ld. Tre m(cid:246)jliga slutsatser:
(a) det finns mer familjev(cid:229)ld (cid:150) situationen har blivit sas v(cid:228)rre
(b) man kan ocks(cid:229) t(cid:228)nka sig, att den faktiska situationen kanske inte alls
f(cid:246)r(cid:228)ndrats, men att det d(cid:228)remot finns fler m(cid:228)nniskor (cid:228)n tidigare som
v(cid:229)gar tala om s(cid:229)dana erfarenheter (=> (cid:148)b(cid:228)ttre(cid:148))
(c) att man inom samh(cid:228)llet har mera (cid:246)ppet b(cid:246)rjat tala om v(cid:229)ld inom
familjen, och som f(cid:246)ljd har folk (cid:228)ndrat p(cid:229) sitt s(cid:228)tt att definiera vissa
situationer. Man talar om (cid:148)familjev(cid:229)ld(cid:148) i st(cid:228)llet f(cid:246)r (cid:148)barnuppfostran(cid:148),
(cid:148)gr(cid:228)l(cid:148), (cid:148)uppfyllandet av (cid:228)ktenskapliga plikter(cid:148).
# de tv(cid:229) senare tolkningarna (b och c) skulle peka p(cid:229) att situationen (cid:228)r (cid:148)b(cid:228)ttre(cid:148)!
(# samtidigt betyder de ocks(cid:229), att man inte pga resultaten kan s(cid:228)ga n(cid:229)gonting
(cid:148)objektivt(cid:148) om de (cid:148)verkliga(cid:148) f(cid:246)r(cid:228)ndringar som g(cid:228)ller fenomenet familjev(cid:229)ld)
(# OBS: en observation som vi (cid:229)terkommer till: materialet kan t(cid:228)nkas ber(cid:228)tta oss
1) n(cid:229)gonting om verkliga sakf(cid:246)rh(cid:229)llanden, men det kan ocks(cid:229) t(cid:228)nkas ge
information om 2) v(cid:229)ra respondenters upplevelse av situationen (som (cid:229) sin tur
(cid:246)verensst(cid:228)mma med sas objektiv verklighet eller inte), eller 3) om vad som (cid:228)r
diskursivt m(cid:246)jligt eller p(cid:229)bjudet att s(cid:228)ga om verkligheten. Allts(cid:229) mer d(cid:228)rom
senare).
* f(cid:246)r att kunna se de olika tolkningsm(cid:246)jligheter som materialet ger, m(cid:229)ste vi f(cid:246)rst(cid:229) hur
det har uppst(cid:229)tt, varifr(cid:229)n data kommer.
* exemplet ovan underr(cid:228)ttar oss (cid:228)ven om, att vi inte f(cid:229)r ta det f(cid:246)r givet att de data som vi
f(cid:229)r genom att anv(cid:228)nda en forskningsmetod (cid:228)r den (cid:148)objektiva sanningen(cid:148): materialet
samlas p(cid:229) ett visst s(cid:228)tt f(cid:246)r att man beh(cid:246)ver det f(cid:246)r ett visst (cid:228)ndam(cid:229)l. (cid:148)S(cid:229)som man ropar
f(cid:229)r man svar(cid:148) (cid:150) n(cid:228)r man analyserar b(cid:246)r man h(cid:229)lla i minnet hur materialet har samlats in.
# aktas f(cid:246)r det man kunde kalla metodfetischering (cid:150) att tro att det kunde finnas
recept som man f(cid:246)ljer och som som resultat ger (cid:148)sanningen(cid:148). Man m(cid:229)ste sj(cid:228)lv t(cid:228)nka
igenom vad det (cid:228)r f(cid:246)r slags information man vill ha och v(cid:228)lja/utarbeta metoden d(cid:228)refter.
* det betyder ocks(cid:229) att det inte finns (cid:148)fel(cid:148) metoder. Inom sociologin finns en massa olika
(FR¯GA: HURDANA?)
enk(cid:228)tunders(cid:246)kningar
intervjuer
gruppsamtal (eller (cid:150)intervjuer)
(deltagar)observation
experiment (laboratoriee.; aktionsforskning)
3
textanalys (t ex medierna, pol. dokument, privata dokument)
konstanalys (sk(cid:246)nlitteratur, konst, musik)
analys av historiska/arkivdokument
analys av statistiska data
vardagserfarenheter, introspektion
(teoretisk analys (cid:150) sociologin (cid:228)r inte endast en empirisk vetenskap, den
sk samtidskritiken s(cid:246)ker nya s(cid:228)tt att sammanf(cid:246)ra redan
existerande kunskap med samh(cid:228)llsteoretiska och politiska
vyer (cid:150) jf globaliseringsdiskussionerna osv. )
* all data ber(cid:228)ttar om N¯GONTING; problemet (cid:228)r att f(cid:246)rst(cid:229), VAD detta n(cid:229)gonting (cid:228)r.
Den estniska diktaren och politikern Paul-Eerik Rummo ((cid:148)Jag (cid:228)r lycklig. Jag uppf(cid:246)der
s(cid:228)llsynta fiskar(cid:148)): (cid:148)Allting (cid:228)r ett svar. Om man bara visste fr(cid:229)gan.(cid:148)

- Jag b(cid:246)rjar kursen med att tala om sociologin som en vetenskap som till teori och metod
(cid:228)r pluralistisk. D(cid:228)refter tar vi en titt p(cid:229) olika vetenskapsideal och syn p(cid:229) de syften som
samh(cid:228)llsvetenskaplig forskning kan t(cid:228)nkas ha.
* Vi utreder f(cid:246)rh(cid:229)llandet mellan teori och hypotes, samt det som har att g(cid:246)ra med
forskningsproblemet och forskningsstrategi.
* Vi bekantar oss med de vanligaste metoderna som anv(cid:228)nds i samh(cid:228)llsforskning och
med de m(cid:246)jligheter de bjuder.
* Vi tar upp begrepp som har att g(cid:246)ra med m(cid:228)tning. Det blir tal om statistisk presentation
och analys av resultaten.
* I november b(cid:246)rjar metodik(cid:246)vningarna, d(cid:229) kan vi s(cid:228)tta oss lite djupare in i n(cid:229)gra
empiriska metoder samt ta en snabb titt p(cid:229) vad en forskningsrapport (cid:228)r f(cid:246)r n(cid:229)gonting!

1. Om sociologins teoretiska och metodologiska pluralism

- Ordet sociologi f(cid:246)rekommer ffg 1838 (Auguste Comte 1798-1857): socius + logos.
Socius = kumpan, kamrat, medlem av ett kollektiv
* man forskar allts(cid:229) i m(cid:228)nniskan som medlem av ett kollektiv
* man kan fokusera sig antingen p(cid:229) m(cid:228)nniskan eller p(cid:229) samh(cid:228)llet (cid:150) subjekt/struktur
# man forskar i samh(cid:228)llet, men g(cid:246)r det genom att studera m(cid:228)nniskor. Samtidigt (cid:228)r
samh(cid:228)llet mer (cid:228)n summan av sina medlemmar (t ex spr(cid:229)k, seder, institutioner,
musikk(cid:229)rar...)
- def. 1 (Max Weber 1864-1920: Wirtschaft und Gesellschaft): (cid:147)historia och sociologi har
som uppgift att förstå och tolka m(cid:228)nniskornas sociala handlande(cid:148)
=> allm(cid:228)n samh(cid:228)llsvetenskap (jf statskunskap, nationalekonomi)
=> man fokuserar sig p(cid:229) den medvetet handlande individen
- def. 2 (Emile Durkheim 1856-1918: Les règles de la méthode sociologique): (cid:147)den f(cid:246)rsta
och allra viktigaste regeln (cid:228)r: betrakta sociala fakta som ting. (choses)(cid:148)
=> man fokuserar sig p(cid:229) kollektivet som riktar individernas uppf(cid:246)rande

- varf(cid:246)r definierar man s(cid:229) olika, beh(cid:246)vs det?
4
* vetenskap betyder inte, att man s(cid:246)ker kunskap i allm(cid:228)nhet, i abstrakt mening, utan att
man söker svar på konkreta frågor. I den meningen finns det ingen skillnad mellan
vetenskap och andra sätt att uppfatta världen; att behandla den kognitivt.
- exempel: hur en och samma gata ses av en gatsopare, en fastighetsf(cid:246)rmedlare och en
(cid:132)modekvinna(cid:147) (fi. muotinainen):
(Richard M(cid:252)ller-Freienfels 1945: Ihmistuntemus ja ihmisten käsittely ((cid:246)vers. Arvo
Lehtovaara och Erik Ahlman, orig. Menschenkenntnis und Menschenbehandlung),
Porvoo & Helsinki: WSOY: lk.302)

* var och en ser v(cid:228)rlden i enlighet med sitt (cid:132)projekt(cid:147)
- varseblivningen (cid:228)r en aktiv handling. Ulrich Neisser 1976: Cognition and Reality: bild
4, s. 112: scheman som best(cid:229)ndsdelar av kognitiva kartor ((cid:246)vers. ML):

5
- den inre ringen beskriver varseblivningen och handlandet i den nuvarande omgivningen,
de delar som faller utanf(cid:246)r beskriver hela v(cid:228)rlden och hur man uppfattar den.
- v(cid:228)rlden inneh(cid:229)ller mer information (cid:228)n m(cid:228)nniskan med sina sinnen f(cid:246)rm(cid:229)r uppfatta.
Varseblivningen styrs av kognitiva scheman, informationen samlas p(cid:229) basen av (cid:229)t vilket
h(cid:229)ll s(cid:246)kningen riktas, och som resultat f(cid:246)r(cid:228)ndras det kognitiva schemat.
* exempel: schackspelarna (Neisser 1976: 180-2). M(cid:228)staren beh(cid:246)ver 5 sekunder f(cid:246)r att
uppfatta situationen och kommer ih(cid:229)g pj(cid:228)sernas st(cid:228)llning. Andra har det sv(cid:229)rare. (Men
om pj(cid:228)serna inte finns p(cid:229) logiskt m(cid:246)jliga st(cid:228)llen, g(cid:246)r m(cid:228)staren fler fel (cid:228)n den som bara
k(cid:228)nde igen pj(cid:228)serna.)
# schemat fungerar bra d(cid:228)rf(cid:246)r, att det riktar uppmärksamheten på det som är
väsentligt.
# Men vad (cid:228)r (cid:132)v(cid:228)sentligt(cid:147), vad inte? Vi kan t(cid:228)nka vidare (inte hos Neisser): om
fr(cid:229)gan inte skulle ha g(cid:228)llt i vilka rutor schackpj(cid:228)serna var, utan t ex av hurdant material
och i hurdan stil pj(cid:228)serna och schackbr(cid:228)dan var tillverkade, d(cid:229) skulle de b(cid:228)sta svaren ha
givits av n(cid:229)gon som (cid:228)r en k(cid:228)nnare av olika tr(cid:228)slag, hantverk, stilar osv => det som är
väsentligt beror på sammanhanget, på de frågor som man söker besvara.

6
- jf med vetenskaplig forskning (min variation av Neissers bild):

- p(cid:229) samma s(cid:228)tt som de scheman som varseblivningen baserar sig p(cid:229), kan inte heller en
vetenskaplig teori vara n(cid:229)gon EXAKT KOPIA av verkligheten, utan den m(cid:229)ste
F(cid:214)RENKLA och selektera informationen i enlighet med det, som man behöver veta.

(- vits: de mexikanska geograferna h(cid:246)ll f(cid:246)redrag p(cid:229) en konferens. De hade ett nytt projekt
p(cid:229) g(cid:229)ng (cid:150) de skulle frasmst(cid:228)lla en karta som var mer exakt (cid:228)n n(cid:229)gon som helst tidigare
karta. Den nya kartan skulle bli lika stor som sj(cid:228)lva ytan av Mexiko.)

- Vetenskapen utg(cid:229)r ifr(cid:229)n konkreta behov av att veta n(cid:229)gonting, och olika uppfattningar
om vetenskapens natur och uppgift f(cid:246)ljer fr(cid:229)n dessa.
- den tyske filosofen & samh(cid:228)llsteoretikern J(cid:252)rgen Habermas (f. 1929): Erkenntnis und
Interesse (1968 (cid:150) kunskap och intresse) skriver om olika kunskapsintressen och
vetenskapsideal
* skiljer mellan tre sf(cid:228)rer i livet, av vilka tre typer av uppdrag, kunskapsintressen och
vetenskapsideal f(cid:246)ds:
7
tre livssfärer arbete kommunikation makt
uppdrag att f(cid:246)rutsp(cid:229) och att f(cid:246)rst(cid:229) att frig(cid:246)ra sig
kontrollera
kunskapsintressen tekniskt praktiskt emancipatoriskt
vetenskapsideal naturvetenskapen de humanistiska den kritiska
vetenskaperna samh(cid:228)lls-
vetenskapen

* skiljer mellan tekniskt, praktiskt och emancipatoriskt (dvs frig(cid:246)rande)
kunskapsintresse, som motsvaras av det naturvetenskapliga, det humanvetenskapliga och
det kritiska samh(cid:228)llsvetenskapliga vetenskapsidealet.
# det f(cid:246)rsta har sitt ursprung i behovet av att f(cid:246)rutse och kontrollera, det andra i
behovet av att f(cid:246)rst(cid:229), och det tredje i behovet av att befria sig fr(cid:229)n maktens
f(cid:246)rmynderskap
* polemiserar med positivismen, som d(cid:229) var stark inom samh(cid:228)llsvetenskaperna och som
framst(cid:228)llde naturvetenskapen som enda vetenskapsideal.
- enligt positivismen b(cid:246)r vetenskapen syssla med endast s(cid:229)dana p(cid:229)st(cid:229)enden, som kan
empiriskt verifieras (bestyrkas) eller falsifieras (vederl(cid:228)ggas). P(cid:229)st(cid:229)enden av annat slag (t
ex om m(cid:228)nniskans eller samh(cid:228)llets v(cid:228)sen) h(cid:246)r metafysiken till och har ingen plats i
vetenskapen
- men i sj(cid:228)lva verket har sociologin sysslat med ett stort antal s(cid:229)dana (cid:132)metafysiska(cid:147)
fr(cid:229)gor:
* (cid:228)r m(cid:228)nniskan rationell (homo oeconomicus) eller irrationell (som styrs av k(cid:228)nslor,
andras bed(cid:246)mningar, tradition, vana osv.)?
* (cid:228)r m(cid:228)nniskan social (Aristoteles: Zoon politikon) eller asocial (Freud: Lustprinzip och
Realitätsprinzip)?
* (cid:228)r samh(cid:228)llet harmoniskt (Parsons och funktionalisterna) eller konfliktfyllt (Marx)?
* (cid:228)r det subjektet eller strukturen som (cid:228)r viktigare? Vilkendera ska man fokusera sin
forskning p(cid:229)? (jf de tv(cid:229) definitionerna ovan (cid:150) en stor del av meningsskiljaktigheterna
mellan sociologiska riktningar har att g(cid:246)ra med denna fr(cid:229)ga)
* och vetenskapens uppgift (cid:150) dvs kunskapsintresset: f(cid:246)rutsp(cid:229)else och kontroll/
f(cid:246)rst(cid:229)else/frig(cid:246)rande?
- s(cid:229)dana fr(cid:229)gor g(cid:229)r det inte att svara p(cid:229) med hj(cid:228)lp av empirisk forskning
=> teoretisk pluralism (cid:228)r ofr(cid:229)nkomlig
- valet av metod och forskningsmaterial beror p(cid:229) bakgrundsteorin
=> metodologisk pluralism (cid:228)r lika ofr(cid:229)nkomlig.

2. Sociologiska vetenskapsideal

Habermas skiljde mellan tre olika vetenskapsideal (naturvetenskapens,
humanvetenskapens, den kritiska samh(cid:228)llsvetenskapens). De motsvarades av tre olika
slags kunskapsintressen (tekniskt, praktiskt (= fırst(cid:229)ende), emancipatoriskt). Den
8
sistn(cid:228)mnda var allts(cid:229) f(cid:246)rknippat med uppdraget att befria sig fr(cid:229)n maktens
f(cid:246)rmynderskap
* om vi ser p(cid:229) de traditioner som (cid:229)tagit sig den uppgiften (marxism, feminism) s(cid:229)
k(cid:228)nnetecknas de inte av egen metodologisk riktning, utan av sitt speciella syn p(cid:229)
samh(cid:228)llet och p(cid:229) vetenskapens uppgift i det.
# Marx: Filosofin har hittills f(cid:246)rs(cid:246)kt f(cid:246)rklara v(cid:228)rlden men uppgiften (cid:228)r att
f(cid:246)r(cid:228)ndra den!
* OBS: (cid:228)ven det tekniska vetenskapsintresset utg(cid:229)r ifr(cid:229)n syftet att (cid:132)f(cid:246)r(cid:228)ndra v(cid:228)rlden(cid:147).
(Men: kan vi f(cid:246)r(cid:228)ndra en v(cid:228)rld som vi inte f(cid:246)rst(cid:229)r?)
- d(cid:228)remot ger tekniskt och praktiskt vetenskapsintresse upphov till olika syn p(cid:229)
metodologin
* samma tudelning (cid:229)terspeglas av de tv(cid:229) definitionerna av sociologin av Weber och
Durkheim: att f(cid:246)rst(cid:229) handlandets subjektiva motiv (cid:132)inifr(cid:229)n(cid:147) <=> att analysera objektiva
fakta (cid:132)utifr(cid:229)n(cid:147).

- h(cid:228)r har vi att g(cid:246)ra med den viktigaste tvistesfr(cid:229)gan inom m(cid:228)nniskovetenskaperna: finns
det en principiell skillnad mellan naturvetenskaperna och de vetenskaper som handlar om
m(cid:228)nniskans verksamhet?
* den sk aritoteliska vetenskapsidealen utgick ifr(cid:229)n att vetenskapen (cid:228)r en, det finns ingen
principiell skillnad mellan olika vetenskapsgrenar => samma idØ har anammats av den
vetenskapsfilosofiska inriktning som kallas f(cid:246)r positivism
# har (cid:228)ven anv(cid:228)nts som sk(cid:228)llsord
* under ren(cid:228)ssansens tid (cid:229)terupplivades den empiriska naturvetenskapen i Europa.
Francis Bacon (1561-1626) framh(cid:228)vde, att vetenskapen m(cid:229)ste basera sig p(cid:229) induktion,
dvs p(cid:229) basen av enskilda empiriska observationer drar man slutsatser som g(cid:228)ller
naturlagar och andra generella p(cid:229)st(cid:229)enden
(# numera menar man, att induktionen i sig inte r(cid:228)cker till f(cid:246)r att stadf(cid:228)sta
allm(cid:228)nna lagbundenheter (cid:150) den kompletteras av deduktion, dvs logik, definiering av
begreppen)
(# jf exempel: man unders(cid:246)ker en miljon kr(cid:229)kor och varenda av dem (cid:228)r gr(cid:229). Men
vad g(cid:246)r man n(cid:228)r man hittar den en miljon och f(cid:246)rsta kr(cid:229)kan, som (cid:228)r gul? => man (cid:228)ndrar
inte p(cid:229) artens definition, utan definierar exemplaret som mutant eller som representerande
en annan f(cid:229)gelart. Deduktiv, inte induktiv handling.
# exempel 2: vi vet att solen stiger i morgon. Men INTE d(cid:228)rf(cid:246)r, att den alltid gjort
det, utan f(cid:246)r att vi (cid:228)r i besittning av en modell, som beskriver hur solens st(cid:228)llning
f(cid:246)r(cid:228)ndrar sig i f(cid:246)rh(cid:229)llande till jorden. Den baserar sig p(cid:229) andra lagbundenheter s(cid:229)som
gravitationslagen samt kunskapen om att ljuset i rymden r(cid:246)r sig rakt (???))
- Sociologin f(cid:246)ddes utav f(cid:246)rhoppningen, att naturvetenskapens metoder kunde anv(cid:228)ndas
f(cid:246)r att studera samh(cid:228)llet. Comte myntade (cid:228)ven ordet positivism (s(cid:229)som ocks(cid:229) t ex orden
institution och altruism); (cid:132)positiv(cid:147) h(cid:228)r = s(cid:228)ker. Han menade att vetenskaperna utvecklar
sig fr(cid:229)n en teologisk till en metafysisk och slutligen till en positiv fas, b(cid:246)rjande fr(cid:229)n dem
som syssels(cid:228)tter sig med enklare forskningsobjekt och slutande med samh(cid:228)llsvetenskapen

- vetenskapsfilosofisk positivism i samtiden:
* man b(cid:246)r endast befatta sig med fenomen som kan studeras empiriskt;
9
* en str(cid:228)van efter generella lagar och teorier, som f(cid:246)rklarar de relationer som
forskningsobjekten har med varandra (framf(cid:246)r allt de kausala relationerna);
* observationer, experiment och andra empiriska metoder anv(cid:228)nds f(cid:246)r att testa hypoteser
som man h(cid:228)rlett ur teorierna;
* att f(cid:246)rklara ett fenomen betyder att man visar, att det (cid:228)r i motsvarighet med vissa
generella lagbundenheter
} => dvs man str(cid:228)var efter kausala, inte teleologiska f(cid:246)rklaringar (mer d(cid:228)rom snart)

- en annan st(cid:229)ndpunkt: den hermeneutiska vetenskapsfilosofin
* man str(cid:228)var efter att f(cid:246)rst(cid:229) de studerade fenomenen (cid:132)inifr(cid:229)n(cid:147)
# (jf att n(cid:229)gonting, t ex luckan av en u-b(cid:229)t (cid:228)r hermetiskt sluten)
(* hermeneutike = f(cid:246)rklaringskonsten; under medeltiden och ren(cid:228)ssansen syftade ordet p(cid:229)
tolkning och f(cid:246)rst(cid:229)else av antikens och Bibelns texter)
* den tyske historikern Wilhem v Dilthey (1833-1911): h(cid:228)vdade, att
m(cid:228)nniskovetenskaperna (Geisteswissenschaften = (cid:132)andevetenskaperna(cid:147) (eg.
kulturvetenskaperna; ordet (cid:132)ande(cid:147) gav inte vika f(cid:246)r ordet (cid:132)kultur(cid:147) f(cid:246)rr(cid:228)n den andra
h(cid:228)lften av 1800-talet => (cid:132)Geist(cid:147) kan i m(cid:229)nga fall, t ex hos Hegel, direkt (cid:246)vers(cid:228)ttas till
(cid:132)kultur(cid:147))) inte kan f(cid:246)rklara sitt forskningsobjekt genom att blottl(cid:228)gga kausala
lagbundenheter, utan f(cid:246)rm(cid:229)r endast f(cid:246)rst(cid:229) det inifr(cid:229)n. M(cid:228)nniskan (cid:228)ger en fri vilja, och
ingenting s(cid:228)ger att hon beh(cid:246)ver handla p(cid:229) samma s(cid:228)tt som f(cid:246)rr, dvs enligt reglerna som
hittills har g(cid:228)llt
=> Wilhelm Windelband (1848-1915) skilde mellan nomotetiska och idiografiska
vetenskaper
1) nomos + thetikos (lag + givning) => man s(cid:246)ker efter allm(cid:228)ngiltiga
lagbundenheter
2) idio + grapho (ensam + skriver) => man beskriver fenomen som (cid:228)r enast(cid:229)ende,
enskilda i sitt slag
- W & W r(cid:228)knas till representanter av den sk klassiska hermeneutiken. P(cid:229) senare tid har
den sk analytiska hermeneutiken uppst(cid:229)tt: G H v Wright (1916-2004); Peter Winch
(1926-).

- P(cid:229) motsvarande s(cid:228)tt kan man inom sociologin skilja mellan tv(cid:229) huvudsakliga
vetenskapsfilosofiska och metodologiska st(cid:229)ndpunkter
1) positivismen
2) hermeneutiken (eller (cid:132)den f(cid:246)rst(cid:229)ende sociologin(cid:147))
* OBS!!! I praktiskt arbete blandas de olika syns(cid:228)tten. T ex n(cid:228)r Durkheim forskade i
sj(cid:228)lvmordsstatistiken gjorde han (cid:228)nd(cid:229) antaganden om deras m(cid:246)jliga motiv; han beh(cid:246)ver
ha f(cid:246)rst(cid:229)tt dem (cid:132)inifr(cid:229)n(cid:147) f(cid:246)r att kunna skilja mellan t ex anomiska och egoistiska
sj(cid:228)lvmord. N(cid:228)r Weber skriver om den rationaliseringstendens som k(cid:228)nnetecknar den
v(cid:228)sterl(cid:228)ndska civilisationen formulerar han ju en allm(cid:228)n historisk lag! (Han (cid:228)r m(cid:229)n om
att p(cid:229)peka, att hans analys g(cid:228)ller en viss historisk situation, men i praktiken leder ju hans
beskrivning till f(cid:246)ruts(cid:228)gelser av samma typ som postulerandet av en universiell
lagbundenhet.)
# man kan kanske s(cid:228)ga, att f(cid:246)rklarande och f(cid:246)rst(cid:229)else f(cid:246)ruts(cid:228)tter varandra (cid:150) man
kan inte f(cid:246)rklara (& f(cid:246)rutsp(cid:229)?) utan att f(cid:246)rst(cid:229), och likaledes kan man inte f(cid:246)rst(cid:229) utan att
k(cid:228)nna till de lagbundenheter som existerar oberoende av den handlande m(cid:228)nniskans vilja
10