Skötseln av vägkanter och dess inverkan på tätheten och artdiversiteten hos dagfjärilsfaunan i sydöstra Skåne

6 Pages·1997·0.61 MB·

by  Gerell, R

Skiitseln av vflgkanter och dess inverkan pfl tiitheten och
artdiversiteten hos dagfjlrilsfaunan i sydiistra Skflne
RUNE GERELL
Gerell, R.: Skdtseln av viigkanter och dess inverkan pA tatheten och artdiversiteten hos
dagfjiirilsfaunan i syd6stra Sk6ne. IManagement of roadside vegetation: Effects on density
andspeciesdiversityof butterfliesinScania,southSweden.l-Ent.Tidskr. ll8 (4):l7l-
176. Uppsala. Sweden 1997.
The effects of management of roadside vegetation on the density and species diversity of
butterflies was examined by comparing cut and uncut road verges. The cutting reduced the
number ofnectar plants and by that also the density of butterflies. There was a highly signi-
ficant correlation between the abundance of nectar plants and the density ofbutterflies. 68 per
cent ofthe butterflies observed on cut roadsides were flying, indicating a lack offood, while
the corresponding figure for uncut roadsides was only l6 per cent. The greatest number of
species was recorded along a road section in a slope facing south and surrounded by a
decidous wood, while the lowest number was found in the intensively cultivated farmland. In
a short-term perspective the ceasing of cutting will favour the butterflies but in order to
maintain a great species diversity of the plants, we must go on cutting. Meeting both demands
we have to rotate between regimes of cutting and no cutting.
R. CerelL, Dept. of Ecology, Unir. of Lund, 5-223 62 Lund, Sweden,
Inledning Undersiikningsomrfl den
Viigverket har uppskattat den totala arealen av Undersrikningsomridena valdes med hlinsyn till
vdgkanter i Sverige till 250 000 ha. Som jiimfci- skcitsel, trafikintensitet och markanviindning i vii-
relse kan nzimnas att den itersttende resten av gens nArmaste omgivning (Tab. l). De underscikta
h2ivdad iing uppgir totalt till 2 500 ha. Viigkant- vAgstrackorna inventerades vid 6 tillfallen utom
erna har saledes en potential fiir att hysa ett stort vzlgstriicka I I (Fig. I ), som inventerades endast 3
antal vrixt- och djurarter och deras betydelse fcir ginger. Strzicka I I utgjordes frin bcirjan av ett
artdiversiteten har <ikat i takt med ett intensivare vhgavsnitt i Fyledalen, som dock utesldts pi grund
utnytdande av de omgivande skogs- ochjordbruks- av att vAgkanten delvis skuggades, vilket omrijlig-
markerna. gjorde jiimfdrelser med andra undersrikningsom-
Pi uppdrag av Vligverket utfcirdes under perio- riden. Slflttern minskar tillgingen pfl nektarvdxter
den 2.1-17.8 1995 en inventering av dagfjiirils- i varierande grad beroende pfl tidpunkten frir
faunan utefter utvalda vdgavsnitt inom ett omride denna itglird. Pfl samtliga slittrade vegstriickor i
srider och sydost om Sjcibo i syddstra Skflne (Fig. underscikningen skedde slflttern strax fcire mid-
1). Syftet med undersrikningen var att utvdrdera sommar. Samtidigheten i slittern medfcir att ni-
den indirekta effekten av slitter pi fjArilstatheten, gon jiimfdrelse mellan effekterna pi vzigkants-
de olika nektarvaxternas betydelse fcir dagfjiirils- floran till fdljd av olika tidpunkter fcir slittern inte
faunan samt omgivningens inverkan pi fjiirils- kan gciras. Jiimfcirelsen omfattar diirf<ir endast hur
faunans artdiversitet. Understikningsresultaten effekten av slitter och utebliven slitter piverkar
skall ligga till grund for utarbetande av rad och an- tillgingen pi nektarvdxter.
visningar vid skritsel av vdgkanter med hlinsyn till Markanvdndningen i vhgens omgivningar an-
bevarandet av mingfalden av flora och fauna. togs ha betydelse fcir fjiirilsfaunans artdiversitet.
t7t
Rune Gerell Ent. Tidskr. 118 (1997)
inte rcir sig niimnviirda striickor miste dessa skill-
nader i intilliggande markers markanvdndning tas
i beaktande vid utvarderingen av vdgkantens skrit-
sel.
i Material och metoder
Inventering av dagfjiirilar har hittills vanligtvis
skett genom riikning till fots utefter en bestiimd
slinga (Pollard & Yates 1993). Man har dirigenom
erhflllit ett index pi individtiitheten hos olika
fjiirilsarter i olika naturtyper. I det hiir fallet be-
dcimdes det vara viktigt att infcirskaffa ett stort
material med hiinsyn till de mflnga aspekterna un-
ders<ikningen skulle ftirsoka klargcira. De utvalda
Fig. l. De inventerade vdgavsnitten (streckade linjer) vdgavsnitten inventerades diirfor med hjalp av cy-
scider och sydost om Sjdbo i Skdne med angivande av kel, vilket mrijligglorde att man kunde inventera
strtickans nummer inom undersdkningen. fler och liingre striickor. I de flesta fall var det inte
mrljligt att artbestemma blflvingarna. Likasi
The surveyed road sections (broken lines) localed south
and southeast of Sjt;bo in Scania. The number of the kunde det ibland vara svart att skilja mellan rov-
road section is denoted. fj'riril (Pieris rapae) och rapsfjiiril (P. napi).lnven-
teringarna utfcirdes mellan kl.10-14 i soligt viider
med svaga vindar samt genomgeende vid en tem-
Monokulturer i jordbrukslandskapet (spannmils- peratur civerstigande 20'C. Viigkanternas ldngd
grijdor) producerar fi fjiirilar medan blomsterrika samt liige fcir de enskilda observationerna av fiAri-
naturbetesmarker hyser och producerar ett stort larna inom respektive vdgavsnitt faststiilldes med
antal dagfjiirilsarter. Lttvskog hiller ocksa ett an- hjAlp av en vagmatare med l0 meters noggranhet.
tal arter som till rivervdgande del iir knutna till Vid en observation av en fiiiril noterades om fjiiri-
just den naturtypen. Eftersom minga fjiirilsarter len var flygande, vilande eller nektarsugande. I
Tab. 1. De undersdkta vdgavsnitlens kantzoner med avseende pd vcigtyp, storlek, skdtsel, exponering samt intillig-
gande markanvdndning.
The studied roadsides with regard to type ofroad, size, management (cut/uncut), exposure and adjacent land use.
Stracka Viigtyp Liingd Bredd Yta Skdtsel Exponering Markanviindning
nr (m) (m) (m') kring viigavsnittet
Road Type of Length Width Area Cut/uncut Exposure Adjacent land use
section road (m) (m) (m')
no.
I Riksviig 1910 2,0 3820 Slaget Slutet Lcivskog
2 Riksviig 760 1,0-1,5 1140 Staget Halvrippet Omstiillningsmark
3 Riksviig 1810 1,5 27 15 Slaget Oppet Spannmilsodling
4 Liinsv. 690 1,0 690 Slaget Oppet Vallodling, betesmark
5 Liinsv. 810 2,0 t620 Oslaget Oppet Vallodling, betesmark
6 Liinsv. 700 1,5 1050 Oslaget Halvdppet Vallodling, betesmark
'7 Liinsv. 950 1,5 1425 0slaget Oppet Spannmilsodling
8 Liinsv. 5'70 1,5 855 Oslaget Oppet SpannmAlsodling
9 Liinsv. 760 1,5 1 140 Oslaget Oppet Spannmilsodling
l0 Liinsv. 330 l,0 330 Oslaget HalvOppet Betesmark
1l Liinsv. 570 l,s 855 Oslaget SIutet Ldvskog
172
Ent. Tidskr. I 18 (1997) Vii gkant er oc h da gfi riri lsfau nan
det sistnamnda fallet noterades ocksi nektar- Tab. 2. Fjdrilstdtheten (medelantal individer per 100
vaxtens arttillh<irighet. m') p,i slagna (n=4) resp. oslagna (n:6) vcigkanter
Fcir att undersrika om det fanns ett samband (exkl. strticka nr 1 l) vid olika tidpunkter dr 1995.
mellan fjiirilst?itheten och tillgingen pi nektar-
Density of butterJlies (mean no. of specimens/100 m2)
vaxter &iordes ett fdrscik att uppskatta tillgflngen on cul (n:4) and uncut (n:6) roadsides (exclusive road
av de sistndmnda efter en lO-gradig skala. Tillvii- section no. I l) at different dates in 1995.
gagingssiittet visade sig dock vara alltfdr subjek-
tivt och det var svirt att detektera ftirhndringar i Datum Fjtirilst?itheten Kvot
tillgingen. Istiillet valde jag ut en 30 m ling Slaget Oslaget Oslaget/slaget
striicka i varje understikt viigavsnitt som bedcim-
des vara representativt ur nektarvdxttillging. Date Density of butterflies Ratio
Inom denna striicka noterade jag om det fanns Cut Uncut Uncut/cut
nektarviixter eller inte inom varje meteravsnitt. 2,18
Indexets maximiv?irde uppgick alltsi till 30. En 2;t 0,02 2,82 r09
svirighet som kvarstod var att beddma nar vaxten 173..'77 00,,ri4l 5,02 4250
ifriga var civerblommad och inte liingre produce- 4,39
26.'t 0,30 15
rade nigon nektar. 3.8 0,19 2,63 t4
Den botaniska nomenklaturen ftiljer Mossberg 17.8 0,20 2,91 14
et al. (1992) medan dagfjiirilarnas ftiljer Svensson
et al. (1994). Den statistiska analysen begrdnsar
sig till en enkel korrelationsanalys (product-mo-
ment correlation coefficient; Sokal & Rohlf tTaabl . in3.d Niveidketar rpinedre x1 0(0r dmn2 , 0s-t3a0n)d, afirddrailwstikriethlseet o(mche dvealraian--
l98l).
tionskoefficient), andelen Jlygande Jjdrilzr sqmt antal
dagfiririlsarter registerade inom de undersdkta vrig-
strtickorna.
Resultat
Slittern strax innan midsommar hade en kraftigt Nectar index (range 0-30), density of butterflies (mean
negativ inverkan pi fj[rilsfdrekomsten att ddma no. ofspecimens/100 m'), slandard deviation and coef-
av de stora skillnader i fjiirilst?ithet som uppstod ficient of variation), proportion Jlying butterflies, and
the number ofspecies observed wilhin the road sections
mellan slagna och oslagna viigkanter (Tab. 2).
surveyed.
Skillnaden var stcirst i inledningen och avtog diir-
efter successivt. Strecka Nektarindex Fjarilstathet Andel (%) Antal
Fjiirilstiitheten p&verkades siledes indirekt av nr i Min-max i SD CV flygande arter
slittern genom att tillgingen pi nektarviixter redu- Rood Nector inde, Densily of bunediles Proporrion
cerades kraftigt eller helt och hillet. En statistisk secilon i Range ; SD cv flYins (Eo) tPectes
analys av sambandet mellan tillgingen pi nektar- no.
dvieix otelrik (ain vdieigxa evsnnligittte onv a(nT)a bo.c h3 )f j?viirsilasrti iothcektesni piAno emtt 0|1 ,.1.35 000-- -422 000,,,220224 000,,,120404 699436 548884,,,034 933
ds7at,a7sr4t k,dt eds .sifg lf.nl=tti fria5kd8ae, n pty <tpo o0rn,s0ait0)iv 1vt) i.ss aVadmiiegb ksaaingnd td e(inirr se= m b0or,et7 d1ind3t e,( e th n=a- 67 114f36.,58,,11 202t--- -24t't93 0251,.,,2t952259 031l,,,,19l42478 6'61to3'tt 822t3423,;,,6l82 t12582
n6gUotne fteefrf edket splai gfjn[ari lvs?tlitghkeantetenr n(aT uatbg.j oIr doecsh 638)V.o av 89l0 1497,.,808 1024-- 8r-71 9 551,,,089658 35t,,,420226 1@826 21'1t9,.65,1 l041
de observerade dagfjiirilarna av flygande individ il r8.3 10-25 2t,63 14,94 69 5,0 t4
medan motsvarande andel utefter de oslagna
vdgkanterna uppgick till l6Vo. En stiirre andel fly- spannmilsproducerande landskapet (strAckorna
gande fjiirilar inom ett omride indikerar att det nr. 3 och 8) medan stdrst antal erh<ills utefter en
finns liten tillgflng pA fdda. viigstriickning i en sydsluttning, omgiven av lciv-
Antalet arter som registrerades inom de olika skog (strAcka nr. ll). Ett relativt stort antal arter
vdgavsnitten varierade kraftigt (Tab. 3). Minst an- registrerades dven utefter strdckor med niira an-
tal arter noterades utefter viigstriickor i'det <ippna, knytning till naturbetesmarker (striickorna 5, 6
173
Rune Gerell Ent. Tidskr. I l8 (1997)
der frirsta hiilften av juli minad (Fig. 2). Dessa ar-
ter ersattes efter att ha blommat ut av viiddklint
s ! Atertistet och lusern. Under augusti var lusernen tillsam-
,80 ! Krakuicte, mans med ikervindan de mest prefererade nektar-
ioeo I AkeryEdd vdxterna. En art som hade stor betydelse som
o Z veooniot
?,qo E Luem nektarviixt under hela perioden var ikervlidd. En
J!o Z Akerylnoa fullstlindig lista <iver vAxtarter som utnyttjades
f;20 E Ovriga som nektarvaxter av dagfjiirilarna i omrfldet ges i
0 Appendix l.
27 77 157 267 38
17.A Antalet observerade dagfjiirilar var stdrst under
I)atum den senare hiilften av juli mflnad, totalt ca 330 per
Fig. 2. Besdksfrekvens av dagfitirilar pd olika nektar- inventering av alla viigstriickor. Vanligaste arten
vrixter under undersdkningsperioden 2.7- I 7.8 I 995. var niisselfjiiril (Aglais urticae), som dominerade
Visiting frequency of butterJlies on dilferent nectar under den fcirsta delen av undersrikningsperioden
plants during the study period 2.7-17.8 1995. (Fig. 3). De tvi topparna indikerar mcijligen fcire-
komsten av tvi generationer (se Henriksen &
Kreutzer 1982). Under den andra hAlften var vit-
fj ?irilarna (Pieridae), huvudsakligen rapsfj iiri I och
rovfjiiril, vanligast (Fig. 3). En fullstiindig lista
tjver de dagfjiirilsarter som observerades ges i Ap-
pendix 2.
€
:€
E- 2oo
Diskussion
t
6I Underscikningen visar med all tydlighet att till-
gingen pi nektarv?ixter i hrig grad bestAmmer tat-
!o 'l00 heten och artantalet av dagfjiirilar utefter viigkant-
erna. Den genomfdrda slittern strax fcire midsom-
mar eliminerade merparten av nektarvdxterna och
dven om en eteruppvaxt skedde successivt under
sommaren uppniddes ingen stcirre tiithet av
,,,:n,i)u,.r::*",,:::",;':*:;,,,*),,,,,,)),,,, nektarvdxter och dArmed inte heller av dagfjiirilar.
En engelsk undersdkning (Sparks & Parish 1995)
och vitfidrilar (streckad stapel) under unders6kningspe- har visat att anviindningen av herbicider har en
rioden 2.7-17.8 1995.
liknande reducerande inverkan pa fjiirilstatheten.
En annan faktor som piverkar bide t[thet och
Number ofobserved small tortoiseshell (Aglais urticae)
ftlack bars) and pierids (hatched bars) during the study artantal iir tillgingen pi viirdviixter inom omridet.
period 2.7-1 7.8 1995. Minga fjlirilsarter flyger siillan eller aldrig utanfcir
sina "hemomriden" och fcirblir diirfcir mycket lo-
kala. Bl5vingar och guldvingar (fam. Lycaenidae)
och l0). En analys av frirhillandet mellan artantal fcirekom i strirre utstriickning utefter vagstrAckor
och tillging pA nektarviixter visade pa ett starkt som 169 i anslutning till naturbetesmarker. Andra
positivt samband (r = 0,85 l, t = 4,87 , d.f. = 9, p< arter som nlisselfjiiril, kilfjAril (Pieris brassicae),
0,001). rapsfiiiril, rovfjiiril och tistelfjiiril (Vanessa car-
De viktigaste nektarvdxterna utefter viigkant- dai) sigs d[remot rcira sig i landskapet <iver
erna inom omridet var ikertistel (Circium arv- mycket cippna omriden. De sistniimnda arterna
ense), kritkvicker (Vicia c racca), ikerviidd (Knau- var ocksi de dominerande utefter viigkanterna i de
tia arvensis), viiddklint (Centaurea scabiosa), spannmilsproducerande omrfldena. Hiigsta anta-
mellanlucern (Medicago x varia) och ikervinda let fjiirilsarter noterades utefter en viigslinga i en
(Convolvulus arvensis). Akertisteln tillsammans sydsluttning, omg?irdad av bryn och kivskog. Tack
med kr5kvicker prefererades av dagfj[rilarna un- vare lii och solinstrilning uppstod diir ett gynn-
174
Ent. Tidskr. 118 (1997) Vr)g ka n I e r o c h d agfi dril sfaunan
samt mikroklimat som troligen bidrog till det hciga
antalet arter.
Kantzonerna i det intensivt uppodlade landska-
pet utgdrs idag huvudsakligen av vagkanter. Fdre-
komsten av dagfjiirilar i dessa omrflden stflr och
faller siledes med tillgingen pfl nektar- och vdrd-
vdxter i viigkanten. Ett relativt litet antal vaxtarter,
de flesta av dem karaktdriserade som "ogrds", stir
frir huvuddelen av dagfjiirilarnas behov av nektar i
denna studie. Till stor del samma nektarvdxter har
tidigare visats vara de viktigaste fcir sydsvenska
dagfj2irilar (Douwes 1975, Jennersten 1984). Mer-
parten av dem dr fleririga och har god konkur- Fig. 4. Vcigkant med en rikflora, inkluderande ett stort
rensf<irmiga men missgynnas troligen av alltfcir qntal neklarviDcter Lyckds, Skdne. Foto: Rune Gerell
stora kvavemiingder. I en engelsk undersdkning
(Munguira & Thomas 1992) fcireslis att man hyv- Roadside with a rich flora including a great number of
lar av det dversta madordslagret utefter vligkan- nectar plants. Lyckds, Scania.
terna fcir att dlrigenom minska gcidningseffekten.
Denna itgiird gynnar de mer konkurrenssvaga 6r-
terna och reducerar dominansen av olika griisarter.
Som en fi;ljd av brist pi nektarvzixter i landska-
pet tvingas fjiirilarna flyga civer stcirre omriden
fcir att finna fcida. Detta pistiende verifieras av
den hciga andelen flygande fjiirilar utefter de
slSttrade vdgkanterna. Liknande resultat har erhil-
lits vid jiimf<irelse mellan besprutade och icke
besprutade omriden (Dover l99l).
Nigon jzimfcirelse mellan vdgar med olika tra-
fikintensitet med avseende pi fjlirilstiitheten kan
inte griras eftersom det inte f<irekom nigon riks-
vflg med oslittrade vligkanter i underscikningen.
Mitt intryck dr annars att trafiktatheten har liten
betydelse fcir fcirekomsten av dagfj?irilar. Turbu-
lenser i luften orsakade av bilarnas vinddrag hade Fig. 5. Vid brist pd nektarvdxter kan det bli trdngt om
dock en pfltagligt negativ effekt pi fjiirilarnas utrymmet pd de kvarvarande vdxterna. Hdr har liten
flykt nlirmast vdgbanan. En del trafikdridade fjiiri- tdtelsmygare (Thymelicus lineola) ansamlats pd en
vriddklint (Centaurea scabiosa). Foto: Rune Gerell.
lar, frdmst niisselfjlirilar och pifflgelcigon (lnachis
io), noterades utefter riksviigen men inga pi de Essex skipper (Thymelicus lineola) crowding on
mindre vdgarna. En engelsk underscikning visar Greater knapweed (Cenlaurea scabiosa).
att trafikdcidligheten hos fjiirilsarter med rcirliga
populationer uppgick som mest till 7 7o, vilket i
jiimfcirelse med annan d<idlighet var en tdmligen visat att upphrirande av hiivd, t.ex. slitter, pi sikt
ringa andel (Munguira & Thomas 1992). leder till en minskad mingfald i floran. Detta giil-
ler ocksi vdgkanter. I en 4-flrig studie deir man
upprepat slittrade vdgkanterna under vdxtsd-
Skiitselrid songen (2-3 ggr) samt tog bort vdxtmaterialet och
Resultaten av den hdr underscikningen visar allts6 pi si s?itt minskade niiringstillfiirseln, erhrill man
att man brir avsti frfln slitter om man vill gynna en tikad artdiversitet i viigkantens flora (Persson
dagfjiirilarna. Detta giiller dock endast i ett kort- 1995). I en l8-5rig engelsk underscikning av
siktigt perspektiv. Underscikningar vid bl.a. Sve- slitterns betydelse frir vligkantsfloran (Parr &
riges Lantbruksuniversitet (Fogelfors 1982), har Way 1988) fann man att artdiversiteten var st<irst i
175
Ent. Tidskr. 118 (1997)
Rune Gerell
ytor som slflttrades tvi ginger per ir och liigst i Munguira, M.L. & Thomas, J.A. 1992. Use of road verges
oslittrade ytor. by butterfly and burnet populations, and the effect of
roads on adult dispersal and mortality. - J. Appl. Ecol.
Fijr att tillgodose bide dagfjiirilarnas behov av
29:316-329.
nektar under hela sdsongen och pi sikt siikerstiilla Parr, T.W. & Way, J.M. 1988. Management of roadside ve-
en hcig floradiversitet och diirmed en god tillging getation: The long-term effects of cutting. - J. Appl.
pi nektar- och vdrdviixter miste man finna en Ecol.25: 1073-1087.
kompromiss i slitterfrekvensen av viigkanterna. Pertsastoionn, Tch.Sa.n 1g9e9s5 a. nMda snpaegceiemse ndti voefr sroitayd. -s iTdhe evseisrg, eSs:v evreiggees-
Enklaste sAttet att tillgodose de tvi motsatta kra- Lantbruksuniversitet, Institutionen fiir ekologi och mil-
ven dr att infdra en rotation i slittrandet genom att jtivird, Rapport 82.
viixla mellan vdgens bida sidor vartannat ir. Vid Pollard. E. & Yates, T.J. 1993. Monitoring Butterflies for
Ecology and Conservation. London (Chapman & Hall).
slitter mflste det avslagna vdxtmaterialet tas bort. Sokal, R.R. & Rohlf, F.J. 1981. Biometry. The Principles
I annat fall uppnir man inte nigon 6kad artdiv- and Practise of Statistics in Biological Research. 2nd ed.
ersitet i vdgkantsfl oran p.g.a. gtidslingseffekten. San Francisco (W.H. Freeman and Company).
Om man av trafiksiikerhetsskiil eller av andra Spadrakns,c eT .oHf. b&u Pttaerrifslihe, sT i.n 1 9f9ie5l.d F abcotuonrsd aarfiefesc tiinng Sthwea vaebsueny-
orsaker miste irligen slAttra vissa viigkanter bdr Fens, Cambridgeshire, UK. - Biol Cons. '73:221-227.
man gcira det tidigt pi siisongen, i s<idra och mel- Svensson, I., Elmquist, H., Gustafsson, B., Hellberg' H.'
lersta Sverige fcire midsommar. Dlirigenom fir Imby, L. & Palmqvist, G. 1994. Catalogus Lepidoptero-
vdgkantsfloran tid att vdxa upp igen och miijlighet rum Sueciae. Stock}olm (Naturhistoriska riksmuseet &
att utveckla nya blommor. De sent flygande Entomologiska f<ireningen i Stockholm).
fjiirilsarterna samt 2:a generationen av vira vanli- ing dver besdkla av
gaste dagfjlirilar kan di utnyttja denna nektar- ndersdkta i sYddstra
2.7-17.8 are nektar-
ks2yi1n1 at, ivlli svsdegrlkigaennts asrtaeraklet nre deunc ebreadty dmeelsne fmuell df thiddon-- vtixter Nomenklatur enligt Mossberg et al. ( 1992).
tillging. List of nectar planls visited by butterflies within the road
sections suneyed in south-east Scania during the period
2.7-17.8 1995. * lmportant neclar plants.
Tack Rosaceae: Rubus caesius, Potentilla reptans, Fabaceae:
Vicia cracca*, Lathyrus pratensis, Medicago lupulina, M.
JRaegg vioinll Sfdkrisnte t,a cftkiar aMtta hrtainn Lorjudnnagdsetr demn fvinida nVsiiigevrienrgk eat,v xG ve ar arinai*a,c eTarifeo: I Giuem ra rne ipu em n sp, yT r. epn raaitc eu nm.te, , ALpoti au cse ca oe r :n iA ceu glaot puo s-,
studien. Eftersom pengarna togs fren ett redan pigiende dium podagraria, Torilis japonica. Convolvulaceaet Con-
projekt vill jag ocksi tacka dess projektledare, Mirten volvulus arvensis*, Boraginaceae: Echium vulgare,
Hammer vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, fdr Anchusa officinalis, Dipsacaceae: Knautia arvensis*,
att han delade med sig av sitt anslag. fAoslituermac, eMaea: trEicuapraitao rpiuemrf ocraantnaa, bAinrucmti,u mAc hloiLmleean tomsiullme-,
Carduus crispus, Cirsium arvensex, C. vulgare' C-
oleraceum, Centaurea scabiosax, Htpochoeris radicala,
Referenser Leontodon hispidus, Sonchus arvensis, Hieracium
Douwes, P 1975. Distribution of a population of the butter- umbellatum.
fly Heodes virgaureae. - Oikos 26: 332-340.
Dover, J.W. 1991. The Conservation of Insects on Arable Appendix 2. Fdrteckning dver dagfitirilar observerade
Farmland. - 1n: N.M. Collins & J.A.Thomas (eds.). The utefter de undersdkta vdgkanlerna i syddstra Skdne under
Conservation of Insects and their Habitats: 294-318. perioden 2.7-17.8 1995.* Allmrint farekommande arter
London (Academic Press). Nomenklatur enligt Svensson et al. ( 1994).
Fogelfors, H. 1982. Det marginella odlingslandskapets <ip-
pethillande. Del l. Resultat och utviirdering av ling- List of butterflies obsen,ed wilhin lhe road sections
variga ftirs<ik med olika sktitselmetoder. - Sveriges surveyed in south-east Scania during the period 2.7-17.8
Lantbruksuniversitet, Institutionen fdr ekologi och mil- 1995. * Common species.
jdvird, Rapport ll.
Henriksen, H.J. & Kreutzer, Ib. 1982. The butterflies of Hesperiidae: Thymelicus lineola+, Ochlodes venatus*,
Scandinavia in nature. Odense (Skandinavisk Bogfor- Pieridae: Pieris brassicae*, P. rapae*, P. napi*,
lag)' Gonept e ryx rhamn i, Ny mphalidaez Ny mp ha lis ant iopa,
Jennersten, O. 1984. Flower visitation and pollination Aglais urticae*, Cynthia cardui, Inachis io, Argynnis
efficiency of some North European butterflies. - Oeco- paphia, Issoria lathonia, Maniola iurtina*, Aphantopus
logia 63: 80-89. hy p e rantu sx, Coe nony mpha pamp hil us, Lycaenidae: Lyc-
Mossberg, B., Stenberg, L. & Ericsson, S. 1992. Den nord- aena phlaeas, L. virgaureae, Plebeius argus, P. idas, Poly-
iska floran. Stockholm (Wahlstrdm & Widstrand). ommatus amanda, P. icarus.
176