T U S A V I R K S J E R Å F O M E D ISBN 978-91-980248-5-2 INNEHÅLL 1. INLEDNING ......................................................................3 Tonarter ................................................................................31 Praktisk Musikteori 2 ..................................................................3 Kadens ..................................................................................32 SYSTEM ..........................................................................................4 KVINTCIRKELN ............................................................................32 Stamtoner, ackordlära & kyrkoskalor ...........................4 ANDRA BEGREPP .......................................................................33 Funktioner .............................................................................4 Spänning (tension) ...........................................................33 Stegsystem ............................................................................4 Avspänning .........................................................................33 Berklee-systemet (jazzteori) ...........................................4 Färgning ...............................................................................33 T Testa och tänk själv ............................................................5 Betonade & obetonade taktdelar................................34 KEYBOARD ....................................................................................5 Genomgångstoner (avoid notes) ................................3U4 HUR LÄR MAN SIG? .....................................................................5 17. TONIKA (I) ....................................................................35 2. INTERVALL .......................................................................6 18. DOMINANT | V ................................................... ..........36 Analoga intervall (extended intervals) ........................7 Durackord ............................................................................36 Komplementära intervall .................................................7 S Dominantseptimackord | V7 ..........................................36 ÖVRIGT OM INTERVALL ..............................................................8 Dominantnonackord | V9 ................................................37 3. ACKORD ...........................................................................9 Augumenterat dominantackAord | Vaug .....................37 Dominantens dominant | II7 .........................................37 TREKLANGER ................................................................................9 TVÅFEMETT (IIm–V–I) ..............................................................38 Durackord S3 + L3 ..............................................................9 SKALOR | ACKORD ..................V...................................................39 Mollackord L3 + S3 ...........................................................10 Dur & moll ............................................................................10 19. SUBDOMINANT (IV) ....................................................40 Förminskat ackord L3 + L3.............................................11 I Överstigande ackord S3 + S3 ........................................11 20. ERSÄTTNINGSACKORD substitut ...............................41 FYRKLANGER septackord ........................................................12 GRUNDACKORDERN ....................................................................41 FEM-, SEX- & SJUKLANGER. .....................................................12 Ackordgrupper ..................................................................42 PARALLELLACKORD ..................................................................42 4. ACKORD & BETECKNINGAR ..........................................13 K DUR–MOLL variantackord ......................................................43 Oktavtransponering .........................................................13 FÄRGNINGAR ..............................................................................43 Andra ackordbeteckningar ...........................................14 UTVIDGADE ACKORD ...............................................................15 STRITONUSERSÄTTNING (substitut) ........................................43 ACKORDNÄT ...............................................................................44 Ackordtabell ...............................................................................16 21. TONARTSBYTE modulation ........................................46 5. STEGSYSTEM .................................................................17 TILLFÄLLIGA TONARTSBYTEN .................................................46 J 6. KYRKOSKALOR (modus I–VII) .......................................18 Sekundära dominanter ...................................................47 Tvåfemett (IIm–V–I) ..........................................................47 7. KYRKOSKALOR & ACKORD ..........................................E.19 DIMACKORD ...............................................................................48 8. KYRKOSKALORNAS NAMN ...........................................20 Att notera dimackord ......................................................48 9. KYRKOSKALOR/ACKORD | DUR ....................... .............21 22. STÄMFÖRING | VOICING .............................................49 MODUS I | JONISK (1–2–3–4–5–6–7) ..........R.........................21 Ackordläge ..........................................................................49 Bas- och överstämmor ....................................................49 MODUS IV | LYDISK (1–2–3–#4–5–6–7)...............................22 Sammanträngt läge .........................................................49 MODUS V | MIXOLYDISK (1–2–3–4–5–6–b7) .....................22 Å Spritt läge ............................................................................50 10. KYRKOSKALOR/ACKORD | MOLL ...............................23 Parallella stämmor ............................................................50 Självständiga stämmor ...................................................50 MODUS VI | AEOLISK | REN MOLL (1–2–b3–4–5–b6–b7) 23 F Motrörelse ...........................................................................50 MODUS II | DORISK (1–2–b3–4–5–6–b7) ............................23 MODUS III | FRYGISK (1–b2–b3–4–5–b6–b7) ....................24 23. MMR minsta möjliga rörelse ......................................51 MODUS VII | LOKR ISK (1–b2–b3–4–b5–b6–b7) ................24 KROMATIK ...................................................................................51 O Kromatiska ledtoner & ledackord ...............................52 11. ALTERERADE SKALOR/ACKORD .................................25 ORGELPUNKT .............................................................................52 HARMONISK MOLL (1–2–b3–4–5–b6–7)............................25 MELODISK MOLL modern (1–2–b3–4–5–6–7) ..................25 24. BILAGOR ......................................................................53 M LYDISK DOMINANT (1–2–3–#4–5–6–b7) ............................26 Bilaga 1: ACKORDNÄT...............................................................53 ALTERERAD (JAZZ)SKALA | SUPERLOKRISK .........................26 C ..............................................................................................53 SAMMANFATTNING ..................................................................26 C#/Db ....................................................................................53 E D ..............................................................................................53 12. 5-TONSSKALOR/ACKORD ...........................................27 Eb ............................................................................................53 PENTATONISK DUR (1–2–3–5–6) ...........................................27 E ...............................................................................................54 D PENTATONISK MOLL (1–2–b3–5–b7) ...................................27 F ...............................................................................................54 F#/Gb .....................................................................................54 13. 6-TONSSKALOR/ACKORD ...........................................28 G ..............................................................................................54 BLUESSKALAN (1–b3–4–#4–5–b7) ......................................28 Ab ...........................................................................................55 HELTONSSKALAN (1–2–3–#4–#5–#6) ..................................28 A ..............................................................................................55 Bb ............................................................................................55 14. 8-TONSSKALOR/ACKORD ...........................................29 B...............................................................................................55 DIMSKALOR ................................................................................29 Bilaga 2: INTERVALL & ACKORDBETECKNINGAR ................56 BEBOP-SKALOR ..........................................................................29 Bilaga 3: AVOID NOTES & ROCKSKALAN ..............................57 Bilaga 4: BLUESSKALOR ...........................................................58 15. TONFÖRRÅD | sammanfattning ................................30 Bilaga 5: BERKLEE-SYSTEMET begrepp ................................59 Testa och tänk själv ..........................................................30 Bilaga 6: 1700-TALET – PARTIMENTO ...................................60 16. FUNKTIONER ...............................................................31 Bilaga 7: MUSIKPROGRAM ......................................................61 GRUNDBEGREPP ........................................................................31 Bilaga 8: KÄLLOR urval .............................................................62 I = tonika, IV = subdominant, V = dominant ...........31 PRAKTISK MUSIKTEORI 2 3 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 T 1. INLEDNING U Syftet med Praktisk Musikteori är att förklara grunderna för hur vårt euro-amerikanska musikspråk fungerar och att underlätta för den som vill göra egen musik och improvisera. S Praktisk Musikteori består av flera delar: — Del 1: Musiklära. A — Del 2: Harmonilära. — Del 3: Egen musik. V — Del 4: Blues-metoden I Praktisk Musikteori 2 R Praktisk Musikteori 2 (PM2) är fristående, men kräver viss kunskap i bl.a. Ordet ”harmonilära” har ingen fastlagd be- musiklära och notskrift, motsvarKande innehållet i Praktik Musikteori 1 tydelse, utan innebär olika saker i olika sam- (PM1). manhang. S Ordet ”harmoni” betyder ungefär samklang, och vår harmonilära handlar om hur toner Avsnitt 2–5: Intervall | Ackord/ackordbeteckningar | Stegsystem klingar tillsammans i euro-amerikansk musik. Förklaringar av grundläggande begrepp och verktyg. J Avsnitt 7–15: Tonförråd | Skalor | Ackord Handlar omE tonförråd, skalor och ackordbygge. De 7 kyrkoskalorna (modus I–VII); mollskalor; lydisk dominant; superlokrisk; pentatonisk dur/m oll; heltonsskalan; blueskalan; dimskalor & bebopskalor. R Avsnitt 16–19: Funktioner Hur olika ackordtyper fungerar i olika sammanhang. Avsnitten visar Å olika sätt att använda ackord, eftersom syftet är att göra egen musik, inte musikanalys (även om man naturligtvis kan lära sig mycket den F vägen). Avsnitt 20–21: Ersättningsackord | Tonartsbyten (modulationer) O Hur man kan ersätta ackord och byta tonart. Avsnitt 22–23: Stämföring M Här innebär stämföring i första hand hur man tar sig från ackord till ackord. E Avsnitt 24: Bilagor Ackordnät; musikprogram; Berklee-systemet; källor/litteratur. D MATERIAL Häfte med kompletterande material. ARBETSBOK Övningsuppgifter till PM2. PRAKTISK MUSIKTEORI 2 4 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 SYSTEM Det finns många system för harmonilära. Alla har sina för- och nack- T delar. I Praktisk Musikteori används en kombination av olika system. U Stamtoner, ackordlära & kyrkoskalor Utgångspunkt är det urgamla systemet med stamtoner och kyrk oska- lor, kompletterat med ackordlära. S Det är genre-oberoende och allmängiltiga system. A Funktioner V 1726 skapade fransmannen Jean-Philippe Rameau begreppen tonika, Den funktionslära som skapades av Hugo Rie- dominant och subdominant, för att förklara hur ackord fungerar i mann vid 1800-talets slut och som ofta an- I olika sammanhang. Rameaus begrepp används idag i alla system, även vänds vid musikhögskolor, var tänkt för analys R av noterad klassisk musik. Här är syftet att gö- i Praktisk Musikteori. ra egen musik; därför används inte Riemanns Systemet är genre-oberoende. system här. K Stegsystem S Stegsystem har använts åtminstone sedan medeltiden. Grunden för moderna stegsystem skapades av Gottfried Weber vid 1800-talets början. Syftet var att ersätta generalbasläran, 16/1700-talens system J för praktisk harmonilära. Men med tiden har stegsystem blivit allt mer teoretiska. IE Praktisk Musikteori används stegsystem parallellt med ack- ordbeteckningar. Stegsystem är genre-oberoende. R Berklee-systemet (jazzteori) Å Med jazzteori avses varianter av det teorisystem för jazz som skapats vid Berklee College of Music under 1900-talets andra hälft. I jazzteori F används en mix av kyrkoskalor, ackordbeteckningar, funktioner och stegsystem samt systemegna begrepp och beteckningar. Att systemet alltid varit omstritt beror på att det bygger på ukrainaren Berklee College of Music i BosOton var den för- Joseph Schillingers (1895–1943) spekulativa och normativa teorisystem sta amerikanska utbildningen som utgick från (Berklee College of Music hette från början Schillinger House). jazz. Skolan grundades 1945 och har idag över 4.000 elever från hela världen. Idag menar många att Berklee-systemet kan fungera bra för jazzmusi- M ker. Men för den som vill hålla på med annan (och modernare) musik är det ofta överteoretiskt och får enkla saker att framstå som svårare E än vad de är. Det är naturligt: systemet utgår ifrån jazzmusikens värde- ringar och behov. D Berklee-systemet ligger alltså inte till grund för Praktisk Musikteori. Men eftersom många utbildningar kräver att eleverna använder varianter av systemet, förklaras vissa begrepp. PRAKTISK MUSIKTEORI 2 5 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 Testa och tänk själv Det finns antagligen lika många sätt att tänka om ackord och ackord- T följder som det finns musikmakare. Många av världens bästa musiker har inte hört talas om vare sig Berklee-systemet eller något annat U teoretiskt system. Det avgörande är att man hittar sätt att tänka på som fungerar för en själv. Och det gör man genom att hålla på med musik så my cket som möjligt. S Låter någonting bra är det rätt, oberoende av vad det ena eller andra systemet säger. A V KEYBOARD I Gitarr i all ära – men keyboard är det bästa hjälpmedlet när man lär sig R harmonilära. Det är konsekvent uppbyggt och man ser vad man gör. Det är enkelt att testa olika ackordlägen och stämföring och att bygga ackord på olika sätt. K Även om Du är gitarrist – använd keyboard så mycket som möjligt. Det lönar sig. S HUR LÄR MAJN SIG? FörutsättninEgen för att man ska bli bra på att göra musik är att man spelar, sjunger och testar. Det finns inga genvägar – man lär sig genom att hålla på med musik så mycket man kan. Och naturligtvis genom att lyssna på musik. R Musik är en färdighet: ju mer man håller på, desto bättre blir man. För den som vill göra egen musik finns ingen ände på vad man kan lära Å sig. Det finns alltid nya saker att upptäcka. Man blir aldrig fullärd. F O M E D PRAKTISK MUSIKTEORI 2 6 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 2. INTERVALL Harmonilära handlar ytterst om avstånd mellan tonhöjder. Avståndet mel- lan två tonhöjder kallas intervall. I Ex. 1 visas stamtonernas intervall från grundtonen. Det är grundintervallen. T U S Ex.1 A V I R K S J E Grundintervallen finns i olika varianter (Ex. 2). Förkortningarna betyder: Dubbla förtecken innebär att en not sänks eller höjs 2 halva tonsteg ( 2 x ½). — L/S = liten/stor; intervallen 2–3–6–7. R — R = ren; intervallen 1–4–5–8. Vad gäller intervall placeras förtecken före inter- — F = förminskad; ett litet eller rent intervall förminskas en halvton (-½). vallnamnet (t. ex. #4). Men i tonnamn och ackord skrivs förtecken efter tonnamnet (t. ex. Bb). Å— Ö = överstigande; ett stort eller rent intervall förstoras en halvton (+½). F O Ex.2 M E D Principen för intervallnamn: +1 Dubbelt överstigande +1 +½ Överstigande +½ ±0 Stor 2–3–6–7 Ren 1–4–5–8 ±0 -½ Liten 2–3–6–7 Förminskad 1–4–5–8 -½ -1 Förminskad 2–3–6–7 Dubbelt förminskad 1–4–5–8 -1 PRAKTISK MUSIKTEORI 2 7 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 Analoga intervall (extended intervals) I jazzteori kallas analoga intervall ofta utvid- gade intervall (extended intervals). Även ”sam- För att förstå harmonilära måste man även ha koll på intervallen 9–13. T mansatta intervall” används i jazzteori; då De kallas analoga (= motsvarande) intervall, eftersom de motsvarar kallas intervallen 1-8 ”enkla intervall”. intervallen 1–6 + 1 oktav. Så en stor nia/nona (S9) = en stor sekund U Analoga intervall är dock det vedertagna nam- (S2) + 1 oktav (R8) o.s.v. net. Begreppet är bra eftersom det förklarar När man adderar en oktav med ett annat intervall, räknas oktaven som att det rör sig om oktavtransponerade grund- intervall. 7 tonsteg, eftersom man utgår från en 7-tonsskala. Så en oktav + en S stor ters = 7 + 3 = 10. Även de analoga intervallen har latinska/italienska namn, men man A brukar säga namnet (= numret) på svenska. I Ex. 3 visas de vanligaste analoga intervallen (övre raden), och vilka V intervall de är analoga med (undre raden). I R K Ex.3 S J E R Å F O M Komplementära intervall Komplementära intervall innehåller samma toner som ett annat E intervall. Skillnaden mellan två komplementära intervall är att tonerna bytt plats (omvändning). Ex. 4 visar komplementära intervall. D Ö4 och F5 är samma intervall på keyboard. Båda brukar kallas trito- nus (som betyder ”3 (hela) toner/tonsteg”). Ex.4 PRAKTISK MUSIKTEORI 2 8 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 ÖVRIGT OM INTERVALL — När tonerna i ett intervall spelas efter varandra kallas de melodiska T intervall. — När tonerna i ett intervall spelas samtidigt kallas de harmoniska U intervall (harmoni betyder ungefär samklang). I musikteori skiljer man ofta på konsonanta (väl- eller medkSlingande) och dissonanta (illa- eller särklingande) intervall. Det finns olika synsätt vad gäller vilka intervall som ska kallas konsonAanta, men idag räknas i allmänhet följande intervall som konsonanta i alla system: — R1 V — L/S3 — R4 I — R5 R — L/S6 — R8. K Övriga intervall kallas dissonanta (se vidare avsnitt 16). S Olika intervall som låter lika på keyboard kallas enharmoniska inter- vall (Ex. 5). Men de t är alltid viktigt att intervallen skrivs korrekt: annars blir noterna ologJiska och svårlästa (med undantag för dim7-ackord; se vidare avsnitt 21). E R Ex.5 Å F I bilagorna finns en tabell som klargör samband mellan intervall och O ackordbeteckningar. M E D PRAKTISK MUSIKTEORI 2 9 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 3. ACKORD T Ackord betyder samklang. Ett ackord består av minst två toner Arpeggio: när tonerna i ett ackord spelas som klingar samtidigt. Man bygger ackord genom att stapla U snabbt efter varandra. terser på varandra (tersharmonik). S TREKLANGER A Durackord S3 + L3 Så här byggs ett C-durackord (Ex. 6). Man utgår fVrån C-durskalan (stam- tonerna), men spelar bara varannan ton. De tre första tonerna bildar ackordet C-dur. I Ackordet kallas treklang eftersom det Rbestår av tre toner. K S Ex.6 J E Durt reklanger/durackord består av durskalans 1:a, 3:e och 5:e skalton, R d.v.s. av intervallen stor ters (S3) + liten ters (L3) = två staplade terser. Å F Ex.7 O M E Ackordens toner beskrivs nedifrån och upp. Den lägsta tonen kallas grundton (rot) och ger ackordet dess namn, i det här fallet C-dur. D SKALSTEG NAMN INTERVALL INTERVALL FR. GRUNDTON HALVTONER 5 G Liten ters (L3) Ren kvint (R5) 7 * ½ över grundtonen 3 E Stor ters (S3) Stor ters (S3) 4 * ½ över grundtonen 1 C PRAKTISK MUSIKTEORI 2 10 © Gunno Klingfors & Kulturkapital AB 2011/2012 Mollackord L3 + S3 Ett C-mollackord byggs så här (Ex. 8). Man utgår från C-mollskalan, men spelar bara varannan ton. De tre första tonerna bildar ackordet C- T moll. Ackordet kallas treklang eftersom det består av tre toner. U S Ex.8 A V I Mollackord består av mollskalans 1:a, 3:e och 5:e skalton, d.v.s. av R intervallen liten ters (L3) + stor ters (S3) = två staplade terser. K S Ex.9 J E R Ackordens toner beskrivs nedifrån och upp. Den lägsta tonen kallas Å grundton och ger ackordet dess namn, i det här fallet C-moll. F SKALSTEG NAMN INTERVALL INTERVALL FR. GRUNDTON HALVTONER 5 G Stor ters (S3) Ren kvint (R5) 7 * ½ över grundtonen O b3 Ess Liten ters (L3) Liten ters (L3)) 3 * ½ över grundtonen 1 C M E Dur & moll Dur = förkortning av latinets ”durum” som betyder hårt. Skillnaden mellan dur och moll är alltså att: — durackord har en stor ters (S3) som första intervall D Moll = förkortning av latinets ”mollis” som betyder mjukt. — mollackord har en liten ters (L3) som första intervall Orden kommer från hexakordläran, ett peda- I klassisk musikteori är skillnaden mellan dur och moll central: en del gogiskt system från medeltiden. tror att den som inte hör skillnaden är omusikalisk. Men det finns Orden beskriver inte karaktären hos dur/ många euro-amerikanska musikstilar där dur/moll-indelningen är min- moll, utan de tecken som användes i hex- dre viktig eller ointressant. akordläran. En del förknippar dur med glädje och moll med sorg. Det finns dock inget som talar för att sådana egenskaper skulle vara ”inbyggda”.
Description: