Sjuksköterskor inom barnhälsovårdens upplevelser av mötet med familjer från annan kulturell PDF
Preview Sjuksköterskor inom barnhälsovårdens upplevelser av mötet med familjer från annan kulturell
EXAMENSARBETE Sjuksköterskor inom barnhälsovårdens upplevelser av mötet med familjer från annan kulturell bakgrund Johanna Oinonen Linda Svensson 2015 Specialistsjuksköterskeexamen Distriktssköterska Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Sjuksköterskor inom barnhälsovårdens upplevelser av mötet med familjer från annan kulturell bakgrund Child health nurses’ experiences in meeting families of different cultural background Johanna Oinonen Linda Svensson Kurs: O7036H, Examensarbete inom distriktssjukvård 15 hp Vårterminen 2014. Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning distriktssköterska 75 hp Handledare: Inger Lindberg. Sjuksköterskor inom barnhälsovårdens upplevelser av mötet med familjer från annan kulturell bakgrund Johanna Oinonen Linda Svensson Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Abstrakt Under den senare delen av 1900-talet samt början av 2000-talet har det skett en ökning av andelen i befolkningen som kommer från andra kulturer. Forskning finns om hur personer och familjer med annan kulturell bakgrund upplever vården, men lite forskning finns om vårdgivarnas upplevelser av att möta och stödja personer med en annan kulturell bakgrund. Inom ramen för barnhälsovårdens verksamhet ingår att stödja familjer och stärka deras egen förmåga inom föräldraskapet. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskor inom barnhälsovårdens upplevelser av mötet med familjer från annan kulturell bakgrund. Åtta intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som arbetar inom barnhälsovården. Intervjuerna analyserades med tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna det utvecklande, att synsättet på barn och familjeliv skiljer, att bristande språkkunskaper påverkar kommunikationen samt kräver anpassning, att behöva andra resurser i det stödjande arbetet. Detta har tolkats till ett övergripande tema, interkulturellt utvecklingsbehov. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever svårigheter, framförallt kommunikativa men även en känsla av avsaknaden av rätt resurser. Även positiva upplevelser såsom upplevelsen av ett givande arbete, personlig utveckling samt tacksamhet framkom i studien. Denna studie visar på vikten av att sjuksköterskor får stöd i sin yrkesroll, utbildning, samt rätt resurser för att de skall kunna tillhandahålla en god och likvärdig vård för alla. Nyckelord: kulturell kompetens, familjer, barnhälsovård, sjuksköterskor, upplevelser, tematisk innehållsanalys Metod ......................................................................................................................................................... 3 Procedur .............................................................................................................................................................. 3 Deltagare ............................................................................................................................................................. 4 Datainsamling ................................................................................................................................................... 4 Dataanalys .......................................................................................................................................................... 5 Etiska överväganden ............................................................................................................................ 5 Resultat ..................................................................................................................................................... 6 Att känna det utvecklande ............................................................................................................................ 7 Att synsättet på barn och familjeliv skiljer ............................................................................................. 8 Att bristande språkkunskaper påverkar kommunikationen samt kräver anpassning ........... 9 Att behöva andra resurser i det stödjande arbetet ........................................................................... 10 Diskussion ............................................................................................................................................. 11 Metoddiskussion ................................................................................................................................. 15 Konklusion ............................................................................................................................................ 16 Referenser ............................................................................................................................................. 18 Bilaga 1. .................................................................................................................................................. 22 Intervjuguide .................................................................................................................................................. 22 Bilaga 2. .................................................................................................................................................. 23 Brev till studiedeltagare ............................................................................................................................. 23 Bilaga 3. .................................................................................................................................................. 25 Brev till verksamhetschefer ...................................................................................................................... 25 Sverige har genom åren allt mer utvecklats till ett mångkulturellt samhälle. Under 2013 skedde den största folkökningen på 70 år och mycket beror på invandringen. Antalet invandrare under samma år var rekordhögt med 115 845 nyanlända personer. Under 2012 uppskattades det att ca 15 % av befolkningen hade utländsk härkomst och 7 % hade år 2011 utländskt medborgarskap (Statistiska centralbyrån, 2013). Kulturell bakgrund baseras på en samling inlärda beteenden som delas av en grupp människor över tid. Det kulturellt rotade beteendena grundar gruppers sociala koder, dess beslutsfattande och kommunikationsmönster. Kultur kan även vara både formellt och informellt förmedlad mellan människor inom olika grupper (Goody & Drago, 2009). I takt med att samhället blir mer mångkulturellt förändras kraven på hälso- och sjukvården. Forskning har studerat på vilket sätt förändringen påverkar sjukvården och huruvida detta kan leda till brister i vårdkvalitén. Då vårdtagaren och vårdgivaren kommer från olika kulturella bakgrunder, riskerar vården att bli lidande. Detta sker främst genom en brist i kommunikationen (Ingram, 2012). Framförallt är det den verbala samt ickeverbala kommunikationen samt oförståelsen för den andre partens kultur som riskerar att leda till svårigheter, det vill säga en brist på kulturell kompetens hos personalen (Campinha-Bacote, 2002). Andra identifierade problem som skapar barriärer i den mångkulturella vården är bristande compliance det vill säga avvisande av medicinsk behandling, missförstånd och felaktiga diagnoser (Ozolins & Hjelm, 2003). Sammantaget leder detta till en försämrad vårdkvalité, ojämlik vård samt riskerar dessutom att försvåra arbetet för hälso- och sjukvårdspersonal (Ingram, 2012). Barnhälsovård i Sverige är en samhällsbaserad hälsofrämjande stödjande funktion. Vilken erbjuds kostnadsfritt och frivilligt enligt basprogrammet till alla familjer bosatta i Sverige, inklusive asylsökande, med barn mellan 0-6 år. Barnhälsovård har en lång tradition i Sverige och anses ha hög trovärdighet. Näst intill 100 % av familjerna väljer att delta i barnhälsovårdens verksamhet. Basprogrammet som används i Sverige ska verka för en god och hälsofrämjande vård för alla. I basprogrammet ingår att erbjuda hälsoövervakning, hälsofrämjande stöd, grundläggande hälsobedömningar, ansvara för allmänna vaccinationer samt verka för ett samarbete och kunskap gällande lokala aktörer såsom mödravård och öppen förskola 1 (Socialstyrelsen, 2014). Förutom basprogrammet finns även barnhälsovården som en stödjande funktion som föräldrar kan söka för råd och stöd fram till skolåldern. Utbudet ska enligt styrande dokument (Hälso- och sjukvårdslagen [HSL], SFS 1982:763, 2 a-h§) erbjuda en högkvalitativ samt likvärdig vård för alla berörda. I en studie visade Berlin, Hylander och Törnkvist (2008) på att det svenska basprogrammet inom barnhälsovården är utformat för att passa den svenska kulturen och etnografin. Detta, menar de, kan leda till att personer från en annan kultur inte känner sig hemma i det preventiva arbetet som pågår och därigenom riskerar att bli alienerade. I en studie gjord av Lagerberg, Magnusson och Sundelin (2005) gällande efternamn som en riskfaktor och diskrimineringsfaktor, framkom det samband mellan ett eventuellt undvikande beteende från barnhälsovården sida och deltagandet av familjer från en annan kulturell bakgrund inom barnhälsovården verksamhet. Detta trodde författarna eventuell berodde på språkliga hinder där viss verksamhet inte erbjöds till samtliga föräldrar. Ett exempel var föräldragrupper, där information och diskussioner om bland annat kost samt barnsäkerhet ofta tas upp. Vidare menar de att mer forskning behövs inom området för att studera hur sjuksköterskor inom barnhälsovården agerar och känner inför mötet med familjer från en annan kultur. I en enkätstudie av Berlin, Johansson och Törnkvist (2006) undersöktes sjuksköterskor inom barnhälsovårdens tankar och synsätt gällande deras arbetsförhållanden i den mångkulturella vården. Resultatet visade att de upplever sig ha dålig kulturell kompetens och kunskap gällande familjernas religioner, traditioner samt seder. Vidare visade studien på en bristande direktkommunikation mellan barnen och föräldrarna. Vid rådgivningssituationer upplevde -sjuksköterskor stor osäkerhet i huruvida familjerna förstått och tagit till sig den givna informationen. En teoretisk förståelse för de omständigheter som påverkar mötet och vårdkvalitén är av största vikt för att kunna erbjuda en likvärdig högkvalitativ vård till alla familjer, oavsett bakgrund. För att få en mer ingående förståelse för eventuella behov och stöd som sjuksköterskor kan behöva i mötet med familjer som har en annan kulturell bakgrund kommer en kvalitativ studie att genomföras. Detta för att mer ingående få en förståelse för de upplevelser som de har i dessa möten. Forskning har tidigare skett på hur familjer från en annan kulturell bakgrund upplever mötet med den svenska sjukvården (Berlin et al., 2006), men i dessa studier finns inte 2 sjuksköterskorna inom barnhälsovårdens perspektiv representerade. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskor inom barnhälsovårdens upplevelser av mötet med familjer från annan kulturell bakgrund. Metod Författarna till denna studie har valt att använda en kvalitativ ansats, då det som ska studeras är upplevelser. Den kvalitativa forskningen ger forskaren en möjlighet att få en förståelse för en enskild individ, alternativt en grupp, och i den ligger alltid en strävan att förstå helheten i sammanhanget (Polit & Beck, 2012, s. 487-489). Procedur För genomförandet av studien skickade författarna ut två informationsbrev via mail till verksamhetschefer inom barnhälsovården, i norra Sverige samt södra Sverige. Ena informationsbrevet var riktat till verksamhetscheferna (bilaga 2) med information om studien samt förfrågan att göra denna på arbetstid samt det andra var riktat till studiedeltagarna (bilaga 3) med förfrågan att delta i studien samt information om studiens syfte. Områdena som valdes i dessa regioner var de som ansågs av författarna som invandrartäta områden. Författarna var välbekanta med de städer där förfrågan initialt ställdes och kunde därför bedöma vilka områden som kunde vara lämpliga i för studien. Förfrågan mailades ut till 25 hälsocentraler med tillhörande barnhälsovård-verksamhet. Av dessa svarade 8 verksamhetschefer positivt. Många verksamheter var positivt inställda till studien, men kunde inte delta då denna tidsmässigt bedrevs under en högintensiv period i verksamheten. Verksamhetschefen fick i uppdrag att i sin tur vidarebefordra mailet till de sjuksköterskor som ansåg motsvara inklusionskriterier för studien. Inklusionskriterier för sjuksköterskorna var att de hade erfarenhet av att arbeta med familjer från andra kulturer inom barnhälsovården och hade en arbetslivserfarenhet inom barnhälsovård på minst två år. Författarna kom i kontakt med studiedeltagarna genom att de intresserade deltagarna mailade tillbaka till författarna att de var intresserade av att delta i studien, via den skriftliga svarstalongen som medföljde informationsbrevet. Efter det kontaktades de av författarna via telefon där tid och plats för intervju ägde rum samt återigen delgavs samtliga deltagarna information om syfte med studien, ungefärlig intervjulängd samt att de skulle spelas in digitalt 3 samt att allt material kommer att förstöras när studien är färdigt bearbetad. Vidare informerades de om att allt som sagts kommer att presenteras anonymt i den slutliga studien. Samtliga åtta som ringdes upp valde att delta i studien. Deltagare I studien deltog åtta sjuksköterskor inom barnhälsovården med specialistutbildning distriktssjukvård, två av deltagarna var även specialistsjuksköterskor inom barnhälsovård. Då verksamhetschefer på respektive arbetsplats själv fick vidarebefordra mejlet med forskningsförfrågan, var det inte möjligt att procentuellt ange andel som valde att delta. Samtliga deltagare var kvinnor och verksamma vid inom barnhälsovård i Västerbottens län samt Skånes län. Då endast åtta personer tackade ja till att delta i studien intervjuades samtliga. De intervjuade hade alla erfarenhet av att arbeta inom barnhälsovård, 2-30 år. Datainsamling I kvalitativ forskning används ofta intervjuer för att samla in data. Den vanligaste formen av intervjumetodik är semistrukturerade intervjuer vilket ofta görs med individuella intervjuer. Det som främst kännetecknar semistrukturerade intervjuer är att forskaren utgår från frågeområden istället för exakta detaljerade frågor (jfr. Polit & Beck, 2012, s. 537). Intervjuerna bokades in efter vad som passade deltagarna och de utfördes på deltagarnas arbetsplats samt tog mellan 25- 65 minuter. Samtliga intervjuer spelades in med hjälp av elektronisk inspelningsutrustning och författarna följde en intervjuguide (Bilaga 1). Intervjuerna transkriberades sedan ordagrant. Frågeområdena till intervjuerna syftade till att fånga upp olika aspekter av sjuksköterskornas upplevelser av mötet och arbetet med mångkulturella familjer. Vidare berörde frågorna områden gällande deras känslor, tankar, hanteringsstrategier samt upplevelser. Under intervjuerna lyssnade författarna aktivt och ställde uppföljningsfrågor för att få en djupare information. Uppföljningsfrågorna var exempelvis; kan du utveckla det? Du sa att...... är viktigt, kan du utveckla det? Kan du förtydliga hur du menar? Kan du ge exempel? 4 Dataanalys Data analyserades med kvalitativ tematisk innehållsanalys. Detta för att objektivt och systematiskt analysera data som framkommit. Vidare är analysarbetet en process där forskaren ser till materialets helhet samt de olika delarna. Analysen kan fokusera på både det latenta och/eller det manifesta innehållet vilket måste beslutas av forskaren. I denna studie skedde initialt analys av det manifesta innehållet där de framkomna kategorierna sedan tolkades utifrån dess latenta betydelse. Det manifesta innehållet syftar på vad texten säger och forskaren fokuserar på det självklara medan det latenta innebär en tolkning av den underliggande betydelsen. Det latenta innehållet försöker ge forskarna en djupare förståelse av innehållet (Graneheim & Lundman, 2004). Analysen började med att hela texten lästes igenom det flera gånger för att uppnå en förståelse av helheten. Sedan delades texten in i mindre meningsenheter som identifierats och svarade till studiens syfte. Nästa steg var att kondensera de identifierade meningsenheterna utan att förlora innehållets kärna. De kondenserade meningsenheterna sammanfördes till kategorier utifrån likheter och skillnader i innehåll. Kategorisering utfördes i flera steg till dess att ytterligare kategorisering ej sågs möjlig. Analysen resulterade i fyra kategorier samt ett övergripande tema. Temat tolkades utifrån de slutgiltiga kategoriernas innehåll. (jfr. Graneheim & Lundman, 2004). Etiska överväganden Alla studier som utförs på djur eller människor ska innan studien påbörjats genomgå en etisk prövning där risken för att deltagarna utsätts för skada skall värderas. Skadan kan vara av materiell, fysisk, psykisk eller social art. I förhållande till detta värderas även nyttan av studien (Polit & Beck. 2012, s. 150-151). De finns fyra huvudprinciper som bör användas vid forskning. Den första är att alla studier skall minimera risken för att skada deltagarna samt maximera nyttan av. I denna studie garanteras deltagarna konfidentiellitet, vilket minimerar risken för att deras uttalanden påverkar deras arbetssituation, kontakten med familjerna eller privatlivet negativt. Den andra principen bygger på respekten för människan. Detta innebär att deltagarna skall känna att de kan avbryta studien när de vill utan att utan att behöva förklara sig. Detta bör anges tydligt i informationen som deltagarna får initialt men även finnas som en outtalad tråd genom hela studien (Polit & Beck, 2012, s. 154-155). I denna studies inbjudan till deltagande fanns detta 5 tydligt angivet och ytterligare information om detta gavs muntligt vid intervjutillfället där även det informerade samtycket skrevs på. Detta gav deltagaren en period mellan inbjudan till godkännandet av att delta, då denne kunde reflektera samt ha möjlighet att ändra sig innan intervjutillfället. Alla studier skall även utgå från rättviseprincipen, där deltagarnas rätt till privatliv samt en rättvis behandling (Polit & Beck, 2012, s.155-156). Då intervjuerna i denna studie utgår från en tidigare skapad intervjuguide svarade alla deltagare i stort på samma frågor. Den sista principen som ligger till grund för om en studie kan anses etiskt korrekt är att innan studien påbörjats genomföra en konsekvensanalys där risker och vinster med studien analyseras (Polit & Beck, 2012, s. 156). Deltagarna garanterades full konfidentiellitet. Svaren och resultaten behandlades så att inga obehöriga kan ta del av dem. Endast intervjuaren vet vem den intervjuade är, dock har materialet behandlats av författarna samt handledaren i studien. Denna studie har genomgått en etisk granskning vid Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet, av en till detta utsedd lektor. Allt material kommer att förstöras efter publicering av studien. De etiska övervägandena som reflekterades över innan samt under och efter intervjuerna handlade främst om att bevara de intervjuades anonymitet. Genom att intervjuerna utfördes på arbetsplatsen fanns risken att de intervjuade senare kunde bli igenkända. Då de intervjuade arbetade inom samma bransch som forskarna fanns risken att sjuksköterskorna samt intervjuarna började diskutera på ett mer kollegialt sätt och att därigenom författarna tappade sin roll. Detta var dock något som författarna i studien gav akt på och därigenom minskade risken för detta. Resultat Analysen resulterade i fyra kategorier med ett övergripande tema (tabell 2), som presenteras med beskrivande text och exemplifierades med citat från intervjuerna. Tabell 2. Översikt av tema (n=1) och kategorier (n=4) Tema Kategorier Interkulturellt utvecklingsbehov Att känna det utvecklande Att synsättet på barn och familjeliv skiljer Att bristande språkkunskaper påverkar kommunikationen samt kräver anpassning Att behöva andra resurser i det stödjande arbetet 6
Description:The list of books you might like
