Table Of Content

Psychê : själens antropologi i det antika Grekland Törngren, Anna 2008 Link to publication Citation for published version (APA): Törngren, A. (2008). Psychê : själens antropologi i det antika Grekland. [Doctoral Thesis (monograph), Centre for Theology and Religious Studies]. CTR. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Psychê Själens antropologi i det antika Grekland 1 2 Anna Törngren Psychê Själens antropologi i det antika Grekland LUND STUDIES IN HISTORY OF RELIGIONS General Editor Tord Olsson Volume 24 Department of History and Anthropology of Religons Lund University Lund, Sweden 3 COPYRIGHT © Anna Törngren TRYCKNING Media-Tryck, Sociologen Lunds Universitet, Lund 2008 OMSLAG Elisabeth Lindstedt ISBN 978-91-977212-4-0 ISSN 1103-4882 4 Till minnet av min mamma Gunnel Törngren f. Uhr 1899-1994 5 6 Företal Som ung student började jag mina akademiska studier med att läsa filosofi. Jag läste teoretisk och praktisk filosofi, filosofins historia, logik och etik. Efter en tid fann jag att något saknades; jag fann inte det jag sökte. Det var en manlig värld, avskild från vardagliga sammanhang. Och där fanns på något sätt inga människor. Även tingens existens förnekades, eller de var i sig oåtkomliga. Mänskliga möten var en illusion, envar levde i sin ensamhet. Handlingar var omöjliga; vare sig man gjorde si eller så, skulle man komma att ångra sig. Någon berättade för mig om ämnet Religionshistoria – en avsides liten verksamhet. Studier där skulle aldrig kunna ge mig vare sig bröd eller berömmelse, men kanske något av det jag saknade. Så jag sökte mig dit och jag ångrade mig aldrig. Under professor Erland Ehnmarks textanalyser framträdde nämligen människor, långt bortifrån i tid och rum, men djupt mänskliga. De hade något att berätta och Erland Ehnmark kunde konsten att få dem att tala. Det märkliga var att dessa mycket fjärran eller längesedan döda människor tycktes stå mig närmare än de flesta av mina dagliga kontakter i den akademiska världen. Ehnmarks lilla bok Världreligionernas urkunder blev nött och tummad – en valfrändskap bland de lyriker som följt mig genom livet. En scen i de antika texter som vi studerade under Ehnmarks ledning fascinerade mig djupt och kom att dröja sig kvar. Jag citerar den scenen återkommande i min avhandling; det är när den döde Patroklos psychê besöker sin vän och vapenbroder Achilles i Iliadens 23dje sång: 7 Trädde till honom då fram den arme Patroklos vålnad (psychê) alldeles lik honom själv till storlek och strålande ögon och till stämma jämväl och klädd i hans vanliga kläder. Stilla vid huvudgärden den stod och talte till honom: ”Sover du Peleus son, och mig har du redan förgätit? Aldrig du glömde mig under mitt liv, men den döde du glömmer. Skynda att jorda mitt lik, jag vill in genom porten till Hades. Räck mig nu handen jämväl i min jämmer, ty aldrig jag mera kommer från Hades igen, så snart ni förunnat mig bålet. Aldrig mera vi två skola levande sitta och rådslå….. Liksom detta är ett möte mellan Achilles och själen av hans älskade vapenbroder, så blev scenen för mig ett möte med dessa längesedan döda människor, som levde i en mycket annorlunda värld än vår. Jag visste inte då att denna skildring fått sin tyngd av att ha formulerats och slipats från röst till röst under långa tider och det skulle dröja innan jag kunde läsa den grekiska texten. Men dessa mångtusenåriga kondenserade rader förenar det mänskligt lätt igenkännliga vid en närståendes död med uttrycket för det djupt gåtfulla i föreställningen psychê. De blev utgångspunkten för mitt val av forskningsområde. Jag ville veta vad det var för värld som doldes bakom orden. (Inom parentes sagt utgör detta också en förklaring till att jag i min avhandling hållit fast vid Lagerlöfs gamla översättning, trots att mycket talat för ett val av Björkesons). Det skulle emellertid dröja innan jag på allvar kunde ge mig i kast med forskningen. Likt Odysseus hindrades jag på min resa (faktiskt mer än tio år). Skolämnet kristendom blev religionskunskap och blivande lärare strömmade till ämnet. Jag blev universitetslärare på grundnivå, vilket för mig var djupt lärorikt och innebar många berikande kontakter med elever. När jag kunde ta upp min forskningsplan igen väntade två nya uppgifter: Jag skulle läsa in den legendariskt omfattande läskursen för lic-examen och dessutom 3 betyg (60 p) i klassisk grekiska. När allt var klart blev jag tvungen att lämna akademin. Efter 60-talets upproriska och blommande period kom en frostig tid av stridigheter och maktkamp. Jag lämnade Lund och flyttade med mina små barn och deras far likt Almqvist ut i skogen, närmare bestämt Bergslagsskogarna. 8 Det är detta jag i min avhandling refererar till som en erfarenhetsantropologisk lärdom. Då var det för att barnen skulle få leva med djur och natur och få erfara var maten kommer ifrån. Det blev ett långt och ganska arbetsamt äventyr från torp till lantbruk. Efter EU- inträdet blev det svårt att fortsätta med sådan relativt småskalig verksamhet. Att efter mer än 20 år återvända till akademin i Lund var en stor upplevelse. Jag välkomnades tillbaka av Tord Olsson, som just påbörjat sin forskarkarriär när jag lämnade, och som nu till min glädje blivit professor. Jag återsåg gamla vänner och fick nya. Jag lyckades med viss möda rensa bort det ogräs, som övervuxit mina gamla kunskaper i religionshistoria och grekiska. Fantastiskt var att återse mina forna elever – Ylva Vramming och Peter Bryder. Jag minns upplevelsen av intellektuell berusning att komma tillbaka till seminariesalarna och de teoretiska diskussionerna. Den slags diskussioner som jag och mina kamrater i min ungdom fick bedriva utanför lärosalarna, hade nu vunnit insteg. En mycket stor glädje var även att återse min vän Jesper Svenbro, med vilken jag i ungdomen förde många diskussioner om möjligheten av en annan sorts forskning, förankrad i mänsklig verksamhet. Också han hade blivit tvungen att lämna akademin i Lund, men funnit en väg fortsätta sin inriktning. Som etablerad forskare i Paris har han under senare år besökt Lund och hans vänskap och intellektuella stöd har varit av avgörande betydelse för min tilltro till mitt forskningsprojekt. Han uppmuntrade mina trevande försök att tillämpa den moderna mytforskningen för att beskriva psychê och han har genom åren välvilligt ställt material till mitt förfogande. Som framgår av min avhandling har jag också haft stor nytta av hans teoretiska verk (delvis också av de poetiska). Hans på en gång skarpsinniga, humoristiska och fantastiska framställningar är otroligt tankeväckande och stimulerande. Jag vill därför här först vända mig till Jesper med ett mycket varmt tack för allt han betytt för mig. 9

Description:

Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the Just en sådan tro står att finna som - "an essential element of finds the Homeric soul belief mystical, partly because of the absence of a .. Malinowski B 1954 Magic, Science and Religion and other essays.