Risk och bejakande PDF
Preview Risk och bejakande
Linköping Studies in Pedagogic Practices No. 9 Linköping Studies in Behavioural Science No. 141 Risk och bejakande Sexualitet och genus i sexualupplysning och sexualundervisning i TV Eva Bolander Department of Behavioural Sciences and Learning 1 Pedagogiskt arbete (Pedagogic Practices) är ett tvärv etenskapligt fält inom det utbildningsvetenskapliga området, som integrerar olika discipliner för att ge ett nytt perspektiv på olika aspekter av pedagogers arbete och institutioners roll i samhället, i första han d skola och undervisning. Fältet är knutet till lärarutbildningens och skolans verksamhet. Forskarskolan Pedagogiskt arbete är ett led i ett långsiktigt arbete vid Linköpings universitet med att byg ga upp en ny forskningsorganisation och samtidigt förändra och forskningsanknyta lärarutbildningarna. Det som vi idag ser som Pedagogiskt arbete, och den forskningsverksamhet som det förknippas med, initierades 1995 inom den dåvarande filosofiska fakulteten, och syftade bland annat till att stärka verksamheten inom lärarutbildningen. Forskningen och forskarutbildningen inom det utbildningsvetenskapliga området kännetecknas av koncentration på samhällsrelevanta fors kningsprogram som kräver samarbete över ämnes- och fakultetsgränser. Forskarutbildningen orga niseras oftast i forskarskolor. http://www.ibl.liu.se/dipa/forskarutbildning Eva Bolander Risk och bejakande Sexualitet och genus i sexualupplysning och sexualundervisning i TV Copyright © Eva Bolander Omslag: Mårten Mellberg och Martin Pettersson Tryck: UniTryck, Linköping, 2009 Linköping Studies in Pedagogic Practices No. 9 ISBN 978-91-7393-685-9 ISSN 1653-0101 Linköping Studies in Behavioural Science No. 141 ISSN 1654-2029 Distribueras av: Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet S-581 83 Sweden 2 Förord Åren på forskarutbildningen har varit intressanta, lärorika och roliga men också påfrestande. Att skriva avhandling visade sig vara svårare än vad jag hade trott. Nu är arbetet klart och för det jag har många att tacka. När jag började forskarutbildningen var det med ambitionen att skriva en avhandling om sex- och samlevnadsundervisning. Jag var intresserad av hur sådan undervisning organiseras, dess status, läromedel och elevers uppfattningar om undervisningen, för att nämna några aspekter. Eftersom ett forskningspro- jekt måste avgränsas väl för att kunna genomföras (inom något sånär rimlig tid) blev jag snart varse om att det inte gick att undersöka allt som föreföll relevant. I arbetet med att välja inriktning och avgränsa studien på ett lämpligt sätt fick jag mycket betydelsefull hjälp av min handledare Bengt- Göran Martinsson. Tack B-G, inte minst för att du har orkat läsa, kommentera och diskutera alla utkast och ”embryon” till kapitel som producerats under dessa år. Dina synpunkter har varit till mycket stor hjälp. En annan person som varit helt avgörande för att avhandlingen nu är färdig är min biträdande handledare Eva Reimers. Tack Eva för att du med skarp blick och ett intresse för teoretiska frågor har läst, kommenterat och diskuterat mina texter. Under forskarutbildningen har avhandlingsmanuset granskats vid ett antal seminarier. Vid två av dessa tillfällen, 60 %- och 90 %-seminariet, bidrog granskarna Christian Svensson Limsjö respektive Anna Sparrman med värdefulla synpunkter som hjälpte mig att ge studien en tydligare riktning. För detta ska ni ha ett stort tack. Jag önskar förstås också tacka alla före detta och nuvarande kollegor vid forskarskolan Pedagogiskt arbete i Linköping. Tack för alla synpunkter vid seminarier, alla trevliga fikastunder och roliga fester! Här vill jag särskilt tacka Ronny Högberg, Anna Johnsson Harrie och Pär Widén. Vi började forskarutbildningen samtidigt och har följts åt genom kurser och avhandlingsskrivande samt i olika omgångar delat en rad olika kontor. Det har blivit en hel del samtal, arbetsrelaterade och inte, genom åren. Tack för att ni har gjort arbetet roligare. Tack också Susanna och Katarina Ayton för att ni språkgranskade den engelska sammanfattningen. Många vänner och kollegor utöver de hittills nämnda har diskuterat avhandlingen med mig och många vänner har hjälpt till att påminna om att det finns andra saker i livet förutom avhandlingsskrivandet. För det vill jag till er rikta ett kollektivt tack. Två vänner som på ett påtagligt sätt inverkat positivt på min skrivprocess är Anna Bredström och Sofia Wistus. Tack Anna 3 för alla intressanta och roliga samtal och för att du tagit dig tid att läsa och kommentera mina texter. Dina synpunkter och ditt stöd är mycket uppskattat. Tack Sofia för vårt ständigt pågående samtal om alla aspekter av forskarutbildning och avhandlingsskrivande, men förstås också om livet utanför universitetet. Nu är det äntligen slutpratat om mitt avhandlingsskri- vande. Tack för all uppmuntran och all hjälp. Jag önskar också särskilt tacka Janicke Andersson, Jenny Bengtsson, Peo Hansen och Magnus Nilsson, som alla bidragit med viktiga synpunkter och glada tillrop. Avslutningsvis önskar jag tacka mina föräldrar Maria och Lennart Bolander och min syster Anna Strömberg med familj. Ni har lyssnat och uppmuntrat och aldrig uttryckt några tvivel om att jag skulle lyckas avsluta detta projekt. Nu lovar jag att komma och hälsa på er oftare. Sist men inte minst riktar jag mitt hjärtligaste tack till Mårten Mellberg. Tack Mårten för att du på alla sätt har varit ett fantastiskt stöd. Eva Bolander, februari 2009. 4 Innehåll: 1. INLEDNING..........................................................................................................9 UPPLYSNING OCH UNDERVISNING OM SEXUALITET...............................................11 Skolans sex- och samlevnadsundervisning......................................................13 Tidig upplysning och undervisning i radio och TV.........................................14 Kritik mot dagens samlevnadsundervisning och media som hot.....................16 SEXUALUPPLYSNING I TV – EN BROKIG GENRE.....................................................19 EDUTAINMENT......................................................................................................22 RISK OCH BEJAKANDE...........................................................................................23 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR...........................................................................26 Disposition.......................................................................................................27 2. STUDIER OM LÄROMEDEL I SEX OCH SAMLEVNAD..........................29 TV OCH LÄRANDE OM SEX OCH SAMLEVNAD........................................................31 TV-program med en didaktisk ambition..........................................................35 Utbildningsprogram som Utbildningsradion och motsvarande.......................38 3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER, MATERIAL OCH METOD..........41 DISKURSTEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER.............................................................41 GENUS OCH DEN HETEROSEXUELLA MATRISEN.....................................................45 Heteronormativitet...........................................................................................49 Rangordning av sexuella identiteter och praktiker..........................................49 MATERIAL.............................................................................................................52 Stop! om sex....................................................................................................53 Stop!................................................................................................................54 Ramp – om kropp, själ och hälsa....................................................................55 Fråga Olle........................................................................................................55 METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT........................58 Inledande sondering.........................................................................................60 Korpustematisk analys.....................................................................................61 Innehållsanalys................................................................................................62 Näranalys av teman.........................................................................................65 Transkription och deskription..........................................................................66 4. SEXUELLT ÖVERFÖRBARA INFEKTIONER – EN HETEROSEXUELL ANGELÄGENHET.................................................................................................68 5 STI OCH FOLKHÄLSOUPPLYSNING.........................................................................70 ”Målgruppen ungdomar” och kondomanvändade...........................................72 FAKTA OCH SKRÄMSEL.........................................................................................73 SMITTAN FINNS NÅGON ANNANSTANS?.................................................................77 KONDOMEN SOM EN BESVÄRLIG SJÄLVKLARHET..................................................81 Öppet motstånd mot kondomen.......................................................................83 INFORMATION PÅ OLIKA NIVÅER...........................................................................89 KONDOMEN SOM SJÄLVKLARHET?........................................................................90 DISKUSSION..........................................................................................................94 Sexuella praktiker och samlaget som norm.....................................................95 5. PORNOGRAFI SOM GRÄNSMARKÖR........................................................99 BEGREPPET PORNOGRAFI....................................................................................101 RADIKALFEMINISM OCH PORNOGRAFI.................................................................102 KRITIK MOT DEN RADIKALFEMINISTISKA POSITIONEN.........................................103 Pornografi och sexradikal feminism..............................................................104 DEBATTEN ISCENSATT........................................................................................105 PORNOGRAFI SOM RISK.......................................................................................111 Pornografi och sexuella praktiker..................................................................120 OLIKA SLAGS PORNOGRAFI?................................................................................133 Pornografi som medel för bejakande av sexualiteten....................................133 DISKUSSION........................................................................................................138 Könade gränser..............................................................................................139 6. HOMOSEXUALITET OCH SÄRSKILJANDETS LOGIK.........................141 GARDEROBEN SOM METAFOR..............................................................................145 Inifrån-utifrån, olika-lika...............................................................................149 SMÅSTAD-STORSTAD..........................................................................................156 Undersökande journalistik och en medveten hållning...................................163 OMVÄND UTPEKNING?........................................................................................169 UTAN UTPEKNING...............................................................................................172 DISKUSSION........................................................................................................175 7. AVSLUTANDE DISKUSSION........................................................................180 TEMATISERING REPRODUCERAR SÄRSKILJANDE..................................................182 DUBBELTYDIGHET..............................................................................................183 FÖRESTÄLLNINGAR OM ”KILLAR” OCH ”TJEJER” OCH SEXUELL LUST..................184 NORMALT OCH MER NORMALT ÄN ANNAT..........................................................188 6 SAMLAGSNORMEN..............................................................................................189 VISUALISERING AV DET ”ANNORLUNDA”: FÖRÄNDRING, STAGNATION ELLER FÖRSTÄRKNING AV NORMEN?..............................................................................190 SKOLAN SOM REFERENSPUNKT...........................................................................194 EDUTAINMENT – MÖJLIGHETER OCH BEGRÄNSNINGAR.......................................196 Avslutande reflektioner.................................................................................197 REFERENSER:....................................................................................................201 SUMMARY...........................................................................................................217 7 8 KAPITEL ETT Inledning Vem minns inte sexualundervisningen i skolan? Tjejernas ändlösa fnissande, killarnas gutturala hojtanden och en åldrande biologilärarinna som tyckte det var lika pinsamt att trä en kondom över en plastpenis som eleverna. Sexualiteten reducerad till en genant oundviklighet som leder till oönskade graviditeter och läskiga sjukdomar. I dag är behovet av bra sexualundervisning större än någonsin. Löpsedlarna skriker om större bröst, bästa ställningarna, otrohetens lockelse. Porrfilmer visas dagligen på tv och ger fjortonåringarna en mycket märklig bild av vad ett samlag är. Den som nån gång läser frågespalterna i ungdomstidningarna vet att många tjejer i dag känner press på sig att ställa upp på allt i alla lägen, medan killarna tror sig vara för små, för snabba, för spinkiga, för sneda (Svenska Dagbladet, 2002-04-15). Sexundervisningen får underkänt. Elever lär sig mest från tv-serier, tidningars rådgivningsspalter och porr enligt BO:s enkät (Svenska Dagbladet, 2004-03-31). Under arbetet med föreliggande avhandling har jag, såväl privat som genom dagspress och andra medier, stött på många berättelser om skolans sex- och samlevnadsundervisning. Inte sällan har berättelserna liknat den beskrivning som ges i det första ovanstående citatet. Skolans sex- och samlevnadsunder- visning är ett område som med jämna mellanrum genererar debatt eller är föremål för politisk intervention. Undervisningen eller i vissa fall bristen på undervisning problematiseras från en rad olika håll, från intresseorganisatio- ner som Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) och Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter (RFSL), från statliga instanser som Skolverket, politiker från både höger och vänster, läromedelsförfattare och debattörer. Det är emellertid inte enbart skolans undervisning som problematiseras. Kritiken mot skolans undervisning paras ofta med en oro över att ungdomar ”lär” sig om sex även från andra håll. Det är då i huvudsak olika medier som 9 pekas ut som problematiska informationskällor. I det andra citatet ovan kommenteras en undersökning om ungdomars informationskällor i sex- och samlevnadsfrågor i början av 2000-talet. I citaten framkommer två föreställningar, för det första att skolan tappat mark mot andra informations- källor och för det andra att detta utgör ett problem. Inte minst aktualiseras dessa föreställningar i relation till pornografins inverkan på ungdomar, där det framhålls att skolan misslyckats med att ge ”motbilder” till denna (t. ex. i Aftonbladet, 2002-03-18; Svenska Dagbladet, 2000-04-04). Formuleringar av detta slag kan sägas ge uttryck för en oro för att informell undervisning, i betydelsen kunskap hämtad från olika medier, syskon och kompisar (Holland et al, 1998/2004:51; Buckingham & Bragg, 2004:53) tar över ansvaret för sexualupplysning från den formella, i betydelsen den undervisning som skolan tillhandahåller. De brittiska forskarna David Buckingham och Sara Bragg (2004:61) betraktar ungdomars kunskap (eller okunskap) om sexualitet som ett bricolage, där förståelse sätts samman genom budskap från en rad olika håll, som skola, medier, föräldrar och kamrater. I den svenska debatten är det i huvudsak skolans undervisning som lyfts fram som önskvärd arena för sexualupplysning, medan informella kanaler problematiseras. Emellertid bortser man då vanligtvis ifrån att den informella undervisningen även existerar i form av medier som har en uttalad ambition att upplysa om sexualitet. I föreliggande studie handlar det därför om att delvis flytta blicken mot en annan del av det som kan ingå i bricolaget, från skolans undervisning till upplysning och undervisning om sexualitet i TV, för att studera vad informell sexualundervisning kan bestå av. Här undersöks olika typer av TV- program om sexualitet som på olika sätt tangerar gränserna mellan informellt och formellt. Närmare bestämt handlar det om Utbildningsradion, som har en fot i det formella genom att programmen ska fungera som kompletterande läromedel i skolan och en fot i det informella genom att de sänds i public service och till sin form och innehåll uppvisar stora likheter med andra ungdomsprogram (Wallengren, 2005). Det handlar också om sexualupplys- ning i kommersiell television, som genom den uppdelning som presenterats ovan placerar sig i det informella. Konkret undersöks serierna Stop! om sex (1998), Stop! (2001) och Ramp (2003) producerade av Utbildningsradion samt Fråga Olle (2003-2004), som sänds i Kanal 5. Studiens övergripande syfte är att undersöka hur sexualupplysning och sexualundervisning i public service och kommersiell TV utformas och vad den innehåller. Ett mer specifikt syfte presenteras i slutet av detta kapitel. 10
Description:The list of books you might like
