Recensioner/Book reviews: Berglind, S-Å., Enfjäll, K., Mangsbo, D. & Nilsson, T. 2010. Hotade arter i Värmland. – Länsstyrelsen i Värmland

2017·0.7 MB·

by  Eriksson, P

Ent. Tidskr. 138 (2017) Recension
Illustrationer har aldrig varit RES-seriens star- bättre. (Lägg märke till att man i samma England
ka sida. I den här volymen är nycklarna faktiskt producerat en liten fotoguide som låter en känna
rikt illustrerade (och på samma sida, inte längst igen ett urval karakteristiska ichneumonidarter
bak som i de äldre volymerna), med lite skakiga http://www.nhm.ac.uk/content/dam/nhmwww/
men tydliga linjeteckningar, vilket är utmärkt. take-part/identify-nature/british-ichneumonid-
Sedan i slutet tillkommer en handfull artporträtt wasps-id-guide.pdf)
i färg, nämligen 17 stycken (av 138), de flesta Sammanfattningsvis: till synes mycket använd-
i dorsal vy med utspända vingar. Visserligen är bara nycklar, som jag misstänker kommer att ge
det många släkten och artgrupper där habitus är upphov till en del revideringar av den svenska
helt likartat eller knappast bidrar till bestämning, artlistan. Dock är boken mycket bristfällig som
men det är ändå ett påfallande litet urval. Vare sig taxonomisk revision, och ger ett onödigt litet urval
man gillar klassiska nycklar eller ej kan man väl artporträtt. Till plussidan skall räknas den mycket
ändå vara enig att det hör till de stora framste- läsvärda, insiktsrika och klargörande inledande
gen med moderna insektböcker att man relativt diskussionen om kunskapsläget och artbestämning
lätt kan göra snygga och tydliga artporträtt med inom gruppen överhuvudtaget. Man kommer fort-
stackningsteknik. Och även om dessa inte räcker farande snegla på Auberts äldre, preliminära nyck-
till för artbestämningar enligt den s k ”kalle-an- lar för att påminnas om namn på arter som saknas
ka-metoden” så fyller de en funktion som refer- i boken, men väldigt många arter och artgrupper
ens, dubbelkoll, rimlighetsbedömning. Det hade görs igenkännliga här, med bra sammanfattning av
också varit användbart med laterala eller dor- den autekologiska kunskapen.
solaterala vyer där bakkroppens teckning, ägg-
läggningsröret, och mellankroppens plåtar syns Mattias Forshage
Vackert och välskrivet om
Värmland
Berglind, S-Å., Enfjäll, K., Mangsbo, D.
& Nilsson, T. 2010. Hotade arter i Värm-
land. – Länsstyrelsen i Värmland. 228 sidor.
ISBN 91-88844-98-6. Kan köpas med e-
postbeställning från Naturumvarmland@
karlstad.se. Pris ca 80 kr + porto.
Att få uppdraget att skriva en recension på en 7
år gammal bok hade väl knappast varit aktuellt
om det rört dagspressen, men nu är det ju ET:s
läsare. Och vi entomologer kanske inte bryr oss
så mycket om dagsländor (mediala alltså), eller
vad som för tillfället gäller i det stora mediebru-
set. Hur som helst, då det rör sig om en så utmärkt
bok gör jag det gladeligen.
Att åstadkomma ett verk av detta slag är inte
enkelt, det är många människor och finansiella
källor som bidragit, och någon måste hålla ihop
229
Recension Ent. Tidskr. 138 (2017)
det hela – i det här fallet heter hon Karin Enfjäll. hero – en art där Värmland har ett internationellt
Förutom henne har Sven-Åke Berglind, Dan ansvar för dess framtid. Ja faktiskt så är insekter
Mangsbo och Torbjörn Nilsson bidragit med hu- den organismgrupp som beskrivs med störst an-
vuddelen av texter och bilder. tal arter, 18 stycken. Det är ju inte heller mer än
Inledningskapitlet ”Värmland är fantastiskt” rätt då de utgör en så stor andel av vår biologiska
är skrivet med stor kärlek till landskapet – och mångfald.
fattas bara, det är väl få ställen i landet som befol- Urvalet av arter är förstås grannlaga. Vad ska
kas av människor med sådan känsla för de land- man välja? När det gäller det vedlevande insek-
skap de bor i. terna, här enbart representerade av skalbaggar,
I nästa kapitel frågar man sig; ”Varför bryr finns flera ”tall-arter” men inga som lever i ”triv-
sig så många om hotade arter?”. Jag vet inte – är iala” lövträd som asp, sälg, björk, vilket känns
det så? Själv gör jag det och även några i min som en liten brist.
bekantskapskrets, men i det stora hela? Och fram Man slås av likheterna när det gäller hotbilder
för allt, när det rör situationen i vår näromgivning. och problematik när det rör många fjärilar som
Vi matas ständigt med information och upprörs beskrivs. Brun gräsfjäril exempelvis flyger på
över omvandlingen, ”skövlingen” av naturen ”skogsängar”, igenväxande åkrar, skogsväg-
i tropiska länder, men ser kanske inte alltid när kanter, hyggen och ledningsgator med hundkex
det sker i vårt egna jord- och skogbrukslandskap. och midsommarblomster. Den födosöker mest
Problemställningen blir alltid av någon anledning på smörblommor och larven lever på olika gräs.
mer otydlig och svår, ju närmare man kommer En röjning av ängen vart 10:e år skulle sannolikt
den. I det sammanhanget blir en bok av detta vara en optimal skötsel. Detta tema upprepas för
slag en verkligen en väckarklocka, som både kan en rad andra fjärilsarter. Men vem ska ta ansvar
väcka lust att utforska den natur vi har i vår egen för att göra det? Våra miljöstöd till jordbruket
omgivning och kanske till och med att engagera ger inga som helst utrymmen till något sådant –
oss för att bevara den, så gott det nu går. inte ens i närheten. Intressant är också att notera
Saker förändras som bekant och utvecklingen att samtliga bin och humlor som presenteras har
brakar på, men det leder inte alltid till det sämre. åkervädd som viktig näringskälla, knappast en art
Sven-Åke Berglinds bild av ett skogslandskap, som ger några högre pluspoäng för miljöstöd.
dominerat av kalhyggen – och då menar jag Några av våra mest exklusiva jordlöpare vi
verkligen kala hyggen, utan minsta hänsynsytor har i landet finns i Värmland, längs Klarälvens
eller sparade träd – är snart 30 år gammal och sandmiljöer; silverlöpare Bembidion argen-
man påminns om hur det vanligen såg ut då. Lite teolum, brokstrandlöpare B. semipunctatum och
bättre har det i alla fall blivit med hänsynen i strandsandjägaren Cicindela maritima. De två
skogsbruket, det måste sägas. förstnämnda står i hotkategori NT (nära hotad)
Bilderna i boken är för övrigt av högsta kvalité trots deras mycket små och isolerade förekom-
– det är inte klokt vad många bra naturfotografer ster. Då jag ibland irriterats över hotklassningen
det finns i landet! Sotnätfjärilen med torpet i bak- mellan olika organismgrupper – där insekter-
grunden, lavskrikan i torrträdet, sandödlehannen nas status i jämförelse med andra ibland är väl
i sin prakt och skogsfrun i dunklet av den mos- optimistisk – gör jag kontroll av den aktuella
siga granskogen. Ja det är en fröjd att bara sitta rödlistan. – Jomenvisst, de båda arterna har förts
och bläddra bland alla läckra foton. till VU (sårbar) vilket känns helt rimligt.
Så till bokens själva tema – de hotade arterna Slutligen vill jag bara säga att man mycket
i Värmland, över 500 stycken enligt boken. Att gärna kan köpa denna bok, även om man inte
däggdjur och vissa fåglar, såsom vitryggig hack- är Värmlänning, och jag tror och hoppas att fler
spett, avhandlas grundligt är ju inte oväntat. likande arbeten görs i andra delar av landet.
Desto roligare att även en hel del insekter får stort
utrymme, såsom brun gräsfjäril Choenonympha Pär Eriksson
230