Recension/Book review: Ehnström, B., Gärdenfors, U. & Lindelöw, Å. 1993. Rödlistade evertebrater i Sverige1993

4 Pages·1993·0.44 MB·

by  Hydén, N

Ent. Tidskr. I 14 (1993) Recension
Ny rtidlista tiver Sveriges evertebrater klarar vi att
-
siikerstiilla den biologiska mflngfalden i landet?
Ehnstrdm, 8., G?irdenfors, U. & Linde- gen att de hiinsynskriivande arterna tagits med, lik-
l6w, A. 1993. Rddlistade evertebrater i som de limniska grupperna. De marina grupperna
iir dock fortfarande inte upptagna i hotlistan, ar-
Sverige 1993. Databanken fdr hotade ar- betet med dem liir pAgA. Jiimfdrt med 1987 Ars lista
ter, Uppsala. 69 sid. 24 x 17 cm, hlftad. har 29 arter utgAtt, varav 2l fjtirilsarter och fem
skalbaggar.
ISBN 9l-88506-02-9. Distribueras av Alla nytillkomna arter och sAdana som fitt And-
SLU Info/Ftirsiljning, Sveriges Lant- rad hotstatus jiimfdrt med 1987 flrs lista har fcir-
bruksuniversitet, Box 7075, 5-750 07 setts med en asterisk i fcirteckningen och en genom-
ll liisning visar att den nya rcidlistan innehfller mlnga
Uppsala, tel.[phone]. Pris SEK 75,-. fciriindringar. Vid en genomgAng av hotorsakerna
framgAr tydligt att det iir de areella niiringarna,
friimst skogs- och jordbruk, som utgdr de avgjort
Den fdrsta svenska fiirteckningen 6ver rddlistade stcirsta hotorsakerna. Skogsbruket genom <iverdri-
ryggradsliisa djur publicerades i Entomologisk Tid- ven rationalisering inriktad pA ftirenklad produk-
skrift 1987 och blev officiell ett llr senare i och tion och jordbruket huvudsakligen genom upphcird
med att Naturv6rdsverket antog den. Databanken hiivd (med slAtter eller bete) av iings- och hag-
f6r hotade arter vid Sveriges Lantbruksuniversitet marker. Hela det svenska landskapet har de senaste
i Uppsala har ansvaret fdr att ta fram och med ca 30-40 iren genomgAtt en omfattande trivialisering.
fem Ars mellanrum revidera listor fcir samtliga SmAbrutenheten i kulturlandskapet fdrsvinner och
organismgrupper med hotade arter. FaunavArds- gammelskogarna stddas undan. Variationen i vlra
kommitt6n f6r ryggradsldsa djur saknade resurser marker minskar diirfiir i mycket rask takt.
att i den ftirsta listan ta med alla beriirda grupper. Andra hotorsaker som drabbar mlnga everte-
NAgra blev diirmed underrepresenterade eller liim- brater som iir knutna till cippna sandmarker iir de
nades helt utanftir. Inte heller var det dl genom- iinnu idag vanligt anv6nda och alltfcir schablonmiis-
fcirbart fcir kommitt6n att ta med samtliga arter som siga efterbehandlingsmetodema av sand- och grus-
kunde bediimas som hiinsynskriivande (hotkategori tiikter (friimst sllntning och igenplantering), som
4). till riga pA allt ofta iir genomdrivna av bertirda
I och med 1987 lrs rrjdlista bdrjade ett pAtag- naturvArdsmyndigheter.
ligt mer intensivt naturvArdsarbete hos landets Urvalskriterierna vid behandlingen av nAgra
entomologer och entomologiska f6reningar. Dess- grupper har i viss mAn varit olika. Detta har gjort
utom bdrjade samhtillet i Ovrigt mer och mer ef- att en efterstriivansviird kongruens i synsettet mel-
terfrAga uppgifter om ryggradsldsa djur. Idag be- lan olika grupper delvis saknas. Till exempel giil-
handlas de vid diskussioner om naturvArd mAnga ler detta skalbaggar och smifjiirilarna. Flera smA-
ginger niistan lika respektfullt som t ex diiggdjur fjiirilsarter som lever t ex av vedsvamp eller i civ-
och orkid6er. De senaste fA Aren har sAledes en rigt iir vedassocierade, finns inte representerade.
tydlig attitydfiiriindring gliidjande nog skett. Bland skalbaggarna har diiremot niira hiilften av
alla vedlevande arter tagits med. En viktig utgAngs-
Nya riidlistan punkt vid urvalet av skalbaggsarterna har varit hot-
Den nya officiella hotlistan kom ut viren 1993. I faktorn brist pA substrat i dagens skogar, alltst ett
listan har som i den tidigare upptagits arter som mer systemorienterat synsiitt istiillet fcir en renodlat
klassas som fcirsvunna, akut hotade, sArbara, siill- artinriktad behandling art ftir art. Utifrln en sA-
synta eller hiinsynskriivande. Totalt finns I 876 dan utglngspunkt biir fler vedassocierade smA-
arter ftirtecknade, vilket iir mer iin en fcirdubbling fjiirilar tas med. Aven evertebrater knutna till ho-
av antalet arter jiimfcirt med 1987 6rs lista. Fcir- tade vdxter bcir tas med i rcidlistan eftersom dessa
klaringen till det dkade artantalet iir huvudsakli- rimligen iir minst lika hotade som sina viirdar, av
177
Recension Ent.Tidskr. I14(1993)
populationsdynamiska orsaker kanske ibland be- komna kan det alltid finnas synpunkter pi artur-
tydligt mer hotade. I rcidlistesammanhang kan dtir- valet och pA hotkategoriseringarna. Kunskapsl2iget
fdr systemorienterade synsett mlnga gAnger <iver- fdr det dvervAgande antalet arter er de facto be-
brygga vlra ofta bristftilliga kunskaper om enskilda sviirande dAligt, blde vad giiller ekologiska krav
arter och d[rmed iika anvAndbarheten av rcidlis- och aktuella utbredningar. En stor brist er iiven att
torna i det praktiska naturvlrdsarbetet. de statusbedcimningar som idag gcirs ftir de olika
Bengt Ehnstrcim, ansvarig fd,r faunavArds- arterna mAnga gAnger sliipar efter flera decennier
kommittdns grupp fiir evertebrater, har varit och pga att sA fA civervakningar gcirs i landet. Endast
iir motom i rcidlistearbetet och ska siirskilt omniim- en handfull hotade insektsarter studeras i st6rre
nas. Flera entomologer - de allra flesta amatdrer omfattning idag. Listorna kan under civerskAdlig
har bidragit med synpunkter och kommentarer tid fcir de flesta arter slledes inte bli annat iin be-
-
pi arturval och hotstatus. Amatcirernas betydelse diimningar.
i detta arbete dr i sjiilva verket av avgiirande be- Allvarligt iir ocksA den bristande kunskapen om
tydelse och diirfcir vtisentligt att peka pA. Utan med- hur fciroreningar i form av t ex surt atmosf?iriskt
verkan och beredvillighet frAn amatiirema att ge- nedfall kan tiinkas pAverka den terrestra faunan,
nom ideellt arbete ta fram uppgifter och iakttagel- pflverkan pA limniska arter iir ju redan kiind. Fcir-
ser kommer kunskapsinsamlingen och diirmed d,k- surning som hotorsak er i stort sett inte alls redo-
ningen av kunskapsnivAn i vArt land praktiskt ta- visad fcir de terrestra arterna och hotbilden kan idag
get helt att upphaira. Fcirhlllandena iir liknande i endast anas i generella drag. Botanisterna kan nu
de flesta andra liinder. se negativa effekter av fdrsurningen, bl a i form
Det iir pl sin plats att gtira ett litet pipekande av att vissa cirter i stidra Sveriges iidellOvskogar
till omniimnandet av deltagare i arbetet med rcid- minskar till ft ljd av markfdrsurning och Okat
listan. Inom den grupp som arbetat med fj?irilar kviivenedfall. Aven biirriset i vlra vanliga barr-
har fler personer lin de som upptagits deltagit i skogar i de siidra delarna av landet har konstate-
arbetet: Clas Kdllander och Gciran Palmqvist ska rats bdrja gl tillbaka av fcir stort kviivenedfall och
ddrvid siirskilt omnamnas. griis gynnas istallet.
Mer spektakuliira storskaliga fciriindringars in-
Kunskapsliige och scenarier verkan, som en allmiin uttunning av stratosferiskt
Flera grupper, diiribland de allra stdrsta, iir knap- ozon genom utsliipp av stabila klororganiska ftire-
past representerade i riidlistan pA det sdtt som kan ningar (sk "freoner") har knappast nAgon btirjat
antas vara motiverat. Kunskapsldget om insekterna tenka pe iinnu. Betydligt mer patagliga hot som
[r s[ otillfredsstiillande att det inte ens Ar kiint pl dnnu inte tas med i faunavArdsgruppens aktuella
tusentalet niir hur m6nga arter som existerar i lan- hotbilder utgcir effektema av fcir hdgt renbetestryck
det. Detta gdller t ex tvlvingarna (Diptera) med i fjiillen samt minskande bete pA Olands alvar. Tids
troligen niirmare 6 000 arter, och steklar (Hymen- nog kommer arter knutna till iiven dessa omrAden
optera) med minst 9 000 arter i Sverige efter vad tyvarr att behciva tas med i kommande rcidlistor.
som kan uppskattas idag (Lars Hedstrtim, pers. Biotopfragmentering och fd,rsiimring av habitat-
medd.). PA dessa beriikningsgrunder har idag diir- kvalitet blir resultatet av dagens storskaliga ratio-
med 1,8 respektive l,3%o av arterna tagits upp pl nella markanviindningsformer. Detta kan leda till
riidlistan. Som jiimfdrelse iir ftir de tvA biist kiinda en betydande piverkan av populationer pA siviil
gruppema, skalbaggar och fjiirilar, drygt 24 res- lokal som regional nivi av arter med siirskilda krav
pektive lzEo lpptagna i r6dlistan. En internatio- pA sina livsmiljder. Sverige har naturligt ett labilt
nell jiimfdrelse visar att ca lo-l1Vo av arterna be- viider med oregelbundna men Aterkommande
dcims hotade pA flera hAll. Sveriges evertebrater "viiderkatastrofer" i stcirre eller mindre skala. I
tycks i sA fall vara lika hotade som faunan i t ex kombination med extrema viidersituationer eller
tropiska liinder. Ett grovt fdrstik till extrapolering andra miljcimiissiga fdriindringar kan man miss-
ger vid handen att totalt 3 000, kanske upp emot tenka att den pAgAende fragmenteringen innebiir
5 000, ryggradsliisa djur i Sverige kan, med en en cikning av lokala populationers utddenden.
oftiriindrad hotbild, bedtimas som ntidviindiga att Overlevande populationer kan genom minskade
ta upp i rddlistor i takt med cikade kunskaper. mdjligheter till spridningsviigar diirigenom fA det
I en s[ pass omfattande rridlista som den nu ut- allt svlrare att nykolonisera habitat och den ne-
178
Ent. Tidskr. ll4(1993) Recension
gativa spiralen blir diirvid sjiilvgenererande. Kan-
ske Sverige av dessa orsaker i sjiilva verket skulle
behciva en hcigre ambitionsnivi fcir att klara sii-
kerstiillandet av den biologiska mAngfalden iin llin-
der med mer fdrutsAgbart viider?
Lagstiftning och samhiillsinsatser
Det iir givetvis en viss tillfredsstiillelse att nu kunna
skcinja det samlade hotliiget fcir landets ryggrads-
lcisa djur. Det iir diiremot nedslAende att tvingas
inse att liiget i Sverige inte Ar pAtagligt biittre iin i
betydligt mer kritiserade liinder. Tyviirr mcijliggiir
inte den svenska miljcilagstiftningen nAgot som
helst skydd mot bokstavlig utrotning av arter ur
landet pi annat sett iin genom fridlysning mot jakt,
insamling eller plockning. Dessa faktorer dr
mycket blygsamma hotorsaker i evertebratsam-
manhang, vilket tydligt framgir av rcidlistan. N6-
gon svensk motsvarighet till den mycket kraftfulla
amerikanska "Endangered Species Act" finns civer-
huvudtaget inte i vlr lagstiftning. Mot bakgrund
av bl a detta och dagens kunskap om det samlade
hotldget fiir faunan och floran ?ir det hiigst anmiirk-
ningsviirt att det nyligen framlagda betiinkandet
till en samlad miljcibalk Overhuvudtaget inte fci-
reslir nAgon iindring i detta avseende niir nu hela
lagstiftningen pA omr6det ses civer. Den enda iind-
rininsgt itsuotmet fscair eastltA dse dt rp eln e uttt veidngkenlitn gs iitatv i ifvreidnl yksanni nogms-- Rmdodrglisotna niss olaerrtaedre: iid raegs egrlveastt? uFtsoptori:d dBae ngget nOomld hlaamndmeet,r .i
fafta arter som landet i intemationella <iverenskom-
melser fdrbundit sig att skydda, t ex i Bernkon-
ventionen. Bland annat vattenlagen fcireslis iiven som har med art- och ekosystembevarande att gcira.
fortsiittningsvis stl utanfijr miljcibalken vilket kom- Dock kan konstateras att verkligt konkreta resul-
mer att konservera denna lag till att fortsatt vara tat annu lyser med sin frAnvaro.
primiirt en exploateringslag, sannolikt med nega- Vi fAr hoppas att de naturvArdsintentioner som
tiva effekter fiir alla vattenlevande arter som miss- exempelvis skogsniiringen nu ger klart uttryck fcir
gynnas av stdrre eller mindre vattenfdretag. Ge- verkligen ge nomfcirs. Siikerstiillandet av art-
nom att hotliiget inte minskar utan tviirtom kvar- mAngfald och diversifierade ekosystem krever
stAr eller t o m tikar iir det naturligt att betrakta emellertid llngsiktig varaktighet. Tidsperspektivet
vira beslutsfattares hiigtidliga deklarationer i olika iir h2ir 100-tals eller 1000-tals Ar och stir ddrfcir
ofhciella sammanhang om ett siikerstiillande av den <iver b&de politiska mandatperioder liksom varia-
biologiska mflngfalden mest som tom retorik. tioner i konjunkturer och marknadspriser. Beva-
Det finns emellertid n6gra fA positiva tecken till rande av kulturmarker i jordbrukslandskapet krii-
en fciriindring. En ny skogsv6rdslag Ar tagen av ver helt andra insatser. Det iir oklart om den fria
riksdagen diir det i de inledande bestiimmelserna marknaden kan klara detta utan samhtillelig med-
sags att miljci- och produktionsmllen ska viiga lika verkan.
tungt. Den befarade snabba minskningen av hiiv-
dade kulturmarker har hittills inte visat sig bli sA Fortsatt riidlistearbete - regionala listor
dramatisk som de mest pessimistiska prognoserna Den nya nationella rcidlistan kan i praktiskt
antytt. Politiker och myndigheter har iiven i hti- naturvArdsarbete ibland vara ett trubbigt natur-
gre grad fAtt upp cigonen fcir de fr&gestiillningar virdsargument eftersom hotsituationen f6r olika
179
Recension Ent. Tidskr. l14 (1993)
arter kan variera h<igst betydligt i olika delar av radsldsa djur i allt stcine miingd efterfrAgas frfln
landet. Regionala listor kan ge de riitta pro- olika hAll i samhiillet. Ett dkat antal inventeringar
portionerna pA sfldana fiirhAllanden under fcirut- gcirs och ett 6kat antal projekt kring olika arters
siittning att de flr rdtt utformning. Behovet av re- biologi och ekologi startas. Det finns dock ett stort
gionala (liinsvisa) rcidlistor iir helt klart mycket behov av ny kunskap. Diirfcir iir det viktigt att ta
stort. Arbetet med aft f?irdigstiilla sedana iir diir- vara pA m<ijligheten att fortsatta 6ka kunskapen
fcir nigot som bdr prioriteras. om de ryggradskisa djuren i vArt land. Det iir fram-
Den nya rcidlistan dver Sveriges evertebrater er fcir allt genom <ikad kiinnedom och insikt som
redan idag ett betydelsefullt arbetsinstrument fcir mdjligheterna cippnar sig fd,r beslutsfattare och
sAviil den ideella naturvArden som fcir alla natur- andra att viinda utvecklingen. Bland annat detta
vlrdsmyndigheter. Den iir ocksA ett mycket vik- kan gcira alla arbetsinsatser, stora som smA, oviir-
tigt hjiilpmedel fcir alla entomologer med intresse derliga. Det finns inte heller nAgot motsatsfcirh&l-
f6r naturvflrdsfrflgor. Studier utifrin listan kan ge- lande mellan omdcimesfullt insamlande och natur-
nerera ny viisentlig information om arters ftirekom- vArdsarbete, eventuella sldana tankesAtt iir mer or-
ster eller andra fcirhAllanden som kan leda till fdr- sakade av bristande ekologisk kunskap hos bl a
battringar i kommande listor. Liimna diirfcir all yt- en och annan naturvArdstjiinsteman.
terligare information och synpunkter till data- LAt dina insamlade data eller studier komma till
banken f6r hotade arter. anviindning. Har du inga idag, bd,rja arbeta med
att ta fram dem. Uppgifter och kunskaper inom
Slutord entomologins omrAde finns det oiindliga behov av.
Det iir en ganska dyster bild som hiir mAlats upp.
Samtidigt bcirjar kunskap och uppgifter om rygg- Nils Hydin
Fiireningsmeddelanden
Frfln Entomologiska ftireningen i Stockholms fdrhandlingar fuet 1992
27.01 Framlidne prof Viktor Butovitsch's minne hedra- 27.04 Stanislav Sniill rapporterade lAnghoming-
des med en tyst minut. Stanislav Sn?ill informerade om skalbaggen Chlorophorus varius frln en blomsterafftir i
en ny entomologisk fOrening i Ungem. Verksamhetsbe- Nb. Nils Linnman och fem andra entomologerredogjorde
rettelsen l99l behandlades. Michael Fibiger redovisade f<ir en inventering av Karins Mosse pA Liding6.
de senaste Arens nytillskott i Danmark av storfjtirilar samt 28.09 Framlidna entomologema Bo Tjeder, Kjell Ander
zoogeografi.
om v?istpalearktisk och Mauritz Carlberg hedrades med en tyst minut. Nils
24.02 Framtidne Anders H Trimvalls minne hedrades Linnman rapporterade skalbaggen Cyptophagus
med en tyst minut. Verksamhet och budget I 992 behand- lycoperdi som ny fdr Up. Karl-Johan Hedqvist visade
lades. Henrik Waldenstr6m. Gunnar Sjiidin och Lars-Ake blomflugan Callicera spinola, ny fdr landet, ocksA frAn
Janzon informerade om Naturens Hus och Ekoparken med Up.Urban Wahlstedt visade getingen Dolicfutvespula
viidjan om inventering av den sistniimnda. loekenae, nyfynd i Jii. Han visade ?iven Per Brostrtims i
30.3 Kjell Antonsson berettade om skalbaggar och de- Vika fynd av ett getingbo med arbetare av D. saxonica,
ras miljti i <istgritsk kivskog. Resultat och balansriikning drottning av D. adulterina och dessutom do av Vespula
godkiindes. Val: HAkan Elmquist v. ordf. 2 Ar, Per Lind- ausriaca (!). Gtjran Palmqvist hade lyckats kliicka
skog och Stanislav Sniill biigge ledam. 2 Ac Julio Fener igelkottspinnaren Ace rb ia al p i na. Klas Kiillander rappor-
suppl. 2 Ar, Gciran Hagerum och Hans Karlsson, bZigge terade fjiirilen Agephilo latistrata frAn Maglehem i Sk
rev. I Ar, Ove Altin och Erik v Mentzer, biigge rev. suppl. som ny fdr landet.
I Ar. Nils Linnman. Edvard Sylv6n, Gtiran Palmqvist och 26.10 Hans Bartsch rapporterade 2 flugfynd frAn Han-
Hans Bartsch till valber. I [r med Hans Bartsch som sam- sta, nAmligen Leiops vittata, ny ftir Up och Criorhina
mankallande. Tor-Erik Leiler riverliimnade brevviixling ranwtcli, som ansetts vara utdrid i Sverige. Ctiran Sjd-
kring skalbaggsetiketter, och rapporterade om skalbag- berg visade och hrill friredrag om regnskogens utrotnings-
gen Aphtona pallida abb geranii friln Olffastldsa, hotade j iittefj Ziri 1ar.
62.06.17 = ny art fiir Norden. Torbjdrn Ramkvist skal- 30.11 Hans Bartsch rapporterade 2 ftir landet nya
baggama Philonthus sp (ny art), juli 91 och Clambus flugarter, niimligen Cheilosia uvifurmis, 10 juni 9l och
nigrellus Reill, biigge frln Sri/SO Berga. 3O maj 92, Up/Simpniis, och C.latifascies, 21 juni 90,
180