Recension: Nilsson, S .G. & Rundlöv, U. 1997. Natur och kultur i Stenbrohults socken

1 Pages·1997·0.53 MB·

by  Jonsell, M

Recension Ent. Tidskr. 1 18 (1997)
Naturhistoria i Linn6s hemsocken
Nilsson, S.G. & Rundlöf, U. 1991. Natur tillsammans med sin bror Ingvar genomförde på
och kultur i Stenbrohults socken. Natur- 1970-talet. Även på denna korta tid är förändring-
skyddsföreningen i Kronobergs län. Kan arna betydande, främst för slåtterberoende arter.
beställas från författarna under adress: Det entomologiska i boken berör vedlevande
Stockanäs, 34311 Diö. Boken är gratis för insekter, främst skalbaggar. Här finns naturligtvis
ägare av jordbruksfastighet, för övriga dåligt med historiska uppgifter om arters före-
komst (ekoxen undantagen). Däremot finns be-
kostar den 80 kr.
skrivningar av hur skogsbeståndet förändrats,
främst grundade på olika skriftliga källor. Tyngd-
Ett områdes historia betyder oerhört mycket för punkten ligger på hur antalet värdefulla gamla
hur det ser ut och vilka arter som finns i det. Land- Iövträd minskat - ett faktum som Sven G Nilsson
skapet befinner sig dessutom hela tiden i föränd- omskrivit och debatterat livligt under senare år,
ring, idag fiämst styrd av människans aktiviteter. inte minst här i ET. En beskrivning av läget just nu
Det speglas tydligt i denna beskrivning av Sten- finns också med i form av en artlista över intres-
brohults socken. i södra Småland. Boken är till santa vedskalbaggar som hittats i socknen under
viss del en inventering av de växter och djur som de senaste tio åren. Några arter har även kommen-
finns där idag men kanske i ännu högre grad en terats i texten. Tyvärr nämns ett par arter endast
beskrivning av utvecklingen som lett tili dagens med sina, i sen tid konstruerade, svenska namn
Iandskap. De tidigaste källorna utgörs av pollen- vilket lätt resulterar i en gissningstävlan orn vilken
analyser. Även Linn6, som växte upp i Stenbro- art som avses. Latinska namn måste anges (om än
hult, bidrar till kunskapen även om han tydligen i parentes).
publicerade väldigt lite om hur det såg ut i hans För den som är intresserad av ett helhetspers-
barndomstrakt. Andra värdefulla källor är t.ex. pektiv av hur landskapet i en del av södra Sverige
gamla kartor och skogsinventeringar från 1 7- och utvecklats kan boken varmt rekommenderas. De
1800-talet. Trots att Stenbrohults natur ännu är större dragen är förmodiigen generaliserbara på
förhållandevis rik är det tydligt vilken dramatisk stora delar av södra Sverige, varför även den som
förändring som skett de senaste hundra åren. Löv- inte är fanatisk linnean eller smålänning får en gi-
skogen har huggits ner, slåttermarker övergivits vande lässtund.
och våtmarker dikats, främst till förmån för gran-
planteringar. Av tidigare systematiska artinven- Mat,s .Ionsel.l.
teringar finns främst florainventeringar som Sven
170