Recension: Appelqvist, T. & Bengtsson, 0. 1995. Brynmiljöer i Bohuslän – insektsliv, biologisk mångfald och synpunkter på övervakning

1 Pages·1996·0.78 MB·

by  Gunnarsson, B

Recension Ent. Tidskr. 117 (t996)
Naturvården och insekterna: Är vi pa rätt spår?
Appelqvist, T. & Bengtsson, O. 1995. Efter dessa genomgångar'lämnar så A & B ett an-
Brynmiliöer i Bohuslän Insektsliv, bio- tal kortfattade förslag på hur naturvården i od-
-
logisk mångfald och synpunkter på över- lingslandskapet skulle kunna förbättras. Speciellt
värnar man naturligtvis om brynen som succes-
vakning. Rapport 1995:6, Länsstyrelsen i
sionssamhäl1en. Här finns flera förslag som är väl
Göteborgs och Bohus Län. 105 sidor, häf- värda att utvärdera på ett vetenskapligt sätt. Nytän-
tad. Beställes från: Miljöenheten, Länssty- kande inom den praktiska naturvården är utan tvivel
relsen i Göteborgs och Bohus Län,403 40 välkommet, men kräver också stora kunskaper om
Göteborg. Pris 50 kr. sådana "svåra" grupper som insekter, spindlar och
landmollusker. Här har vi, alla Sveriges entomo-
loger, ett stort ansvar. Vi måste presentera, förklara,
"Naturvården prioriteral orörda skogsekosystem popularisera och visa på mångfalden inom våra
som lämnas till fri utveckling eller traditionellt grupper så att naturvården upptäcker dem!
skötta odlingslandskap". Denna, inledande mening i Så dyker då själva inventeringen upp på sidan 43:
Appelqvist och Bengtssons (A & B) rapport om skalbaggsfaunan inom några bohuslänska reservat,
brynmiljöer i Bohuslän, bildar upptakten till en kraf nämligen Trossö - Kalvö - Lindö. Älgön och
tig salva, avlossad mot slentrianmässig naturvård. Brattön. Ett antal nya fynd för Bohuslän dyker natur-
Födattarna argumenterar istället för en naturvård ligtvis upp, bl.a. ett antal Apion-arter, liksom flera
som ser naturen som dynamisk. Är det verkligen så arter inom hotkategorierna 2 ("sårbar"), 3 ("säll-
illa beställt med dagens naturvård? Är man i dag hu- synt") och 4 ("hänsynskrävande"). Mssa arter i kate-
vudsakligen inriktad mot två, eller ett fåtal, skötsel- gori 4 anses dock ibland som karaktärsarter för spe-
alternativ? Om så är fallet, vad beror det på? A & B ciella miljöer, t.ex. Acalles ptinoides för ljunghedar.
berör under alla omständigheter mycket viktiga pro- Det rör sig inte om heltäckande inventeringar, i stä1-
blem som snarast måste lösas om vi skall behålla en let betonas att insamlingar skett med tanke på even-
artrik och variabel "vild" natur i landet. tuella förändringar av skötseln i reservaten. Detta är
Föreliggande rapport är alltså ingen "normal" ett lovvärt syfte. Det borde vara en självklarhet att
inventeringsredovisning. I stället startar författarna ständigt utvärdera skötselåtgärder.
med att redovisa en mängd publicerad information. A & B lämnar avslutningsvis flera synpunkter på
Första kapitlet handlar om hagmarker och s.k. bryn- skötselplanerna för de undersökta reservaten. Det
skogar. Man konstaterar att en mängd växter och som betonas är bl.a. skapandet av brynmiljöer. Vik-
djur är beroende av tidiga och intermediära stadier i tigt för dessa miljöer är att de har en flikig och om-
en igenväxningssuccession. I detta sammanhang växlande struktur. På så vis skapas miljöer med
spelar flera buskarter en viktig ro11 eftersom de är varmt mikroklimat. Likaså framhålles att röjning,
karakteristiska ijust den kantzon som skogsbryn bil- slåtter och liknande åtgärder sker successivt, ibland
dar. Nyponrosor, slån, brakved och benved, oxel och med ett tidsperspektiv på ett kvarts sekel för genom-
oxbär, är några viktiga exempel. Utifrån dessa bus- gallring av ett helt område. Syftet med detta är natur-
kar utgår artrika och komplicerade näringsvävar där ligtvis att se til1 att olika successionsstadier ständigt
insekter på flera trofiska nivåer ingår. finns tillgängliga.
Det andra av de två inledande, "teoretiska" kapit- Sammanfattningvis: Är naturvården i dag inriktad
len behandlar de populära begreppen signaiart, på ett fåta1 skötselalternativ? Förmodligen skulle na-
nyckelart och indikatorart. Det fu tyvärr lätt att turvårdare i våra län och kommuner inte hålla med
blanda bort korten i denna lek med ord. A & B pekar om detta. Däremot skulle nog många erkänna att
på att det finns en hel del kritik mot ett reservations- skötselföreskrifterna huvudsakligen är utformade på
1öst användande av dessa begrepp. Dessutom är basis av information angående ryggradsdjur, gärna
definitionerna ibland svävande och motsägelsefulla. fåglar, och / eller kärlväxter. De sparsamma kunska-
Personligen tror jag att detta fu ett nytt exempel på perna om övriga organismers respons på reservats-
en djupt mänsklig önskan att klassificera naturen. En skötsel vilar delvis på oss entomologer (och kanske
sådan indelning är dock sällan ekologiskt motiverad. kryptogambotanister). Vi måste engagera oss än mer
Det är därför synd att A & B i viss mån faller i i naturvården!
samma fälla genom att lämna en lång rad förslag ti1l
signal-, nyckel-, intresse- och indikatorarter för Bengt Gunnnrsson
hagmarksskogar och skogsbryn.
58