Realistisk fantasy: Förklaringsramen i Andrzej Sapkowskis The Last Wish

29 Pages·2017·0.69 MB·Swedish

Kandidatuppsats
Realistisk fantasy
Förklaringsramen i Andzrej Sapkowskis The
Last Wish

Författare: David Gånge
Handledare: Niklas Schiöler
Examinator: Peter Forsgren
Termin: HT17
Ämne: Litteraturvetenskap
Nivå: Kandidat
Kurskod: 2LI10E
Abstrakt
Denna studie har utgått från Wayne A Chandlers och Carrol L Frys teori kring så kallade
”frames of explicability” (förklaringsramar) inom fantasygenren och applicerat denna på
novellsamlingen The Last Wish av Andrzej Sapkowski. Syftet var att precisera Sap-
kowskis förklaringsram, det vill säga hur han förmedlar en illusion av sanning trots no-
vellernas övernaturliga element, med fokus på den fiktiva värld som byggs upp i novel-
lerna. Genom en närläsning av The Last Wish med Wolfgang Iser, Kathleen McCormick
och Jonathan Cullers teorier om repertoarer och litterär kompetens i åtanke visade studien
att Sapkowskis förklaringsram till största del består av intertextuella referenser men även
en paradoxal realistisk framställning av övernaturliga fenomen. Det senare attribueras till
framställningar som går att härleda till den verkliga världen, dess historia och moraliska
tvetydighet.

i
Innehåll
1 Inledning _______________________________________________________ 1
1.1 Syfte och frågeställning_______________________________________ 2
1.2 Tidigare forskning ___________________________________________ 2
1.3 Metod och material __________________________________________ 3
1.3.1 Primärlitteratur __________________________________________ 4
2 Teoretiska utgångspunkter ________________________________________ 5
2.1 Textens repertoar ___________________________________________ 5
2.2 Förklaringsram _____________________________________________ 7
2.3 Paratext ___________________________________________________ 8
3 Analys _________________________________________________________ 9
3.1 Paratext ___________________________________________________ 9
3.1.1 Illustrationer ____________________________________________ 9
3.1.2 Recension ______________________________________________ 10
3.1.3 Baksidestext ____________________________________________ 10
3.2 Den fiktiva världen _________________________________________ 11
3.3 Människan och det övernaturliga _____________________________ 14
3.4 Intertextualitet _____________________________________________ 18
4 Diskussion & sammanfattning ____________________________________ 22
Referenser ______________________________________________________ 24

ii
1 Inledning
Den fantastiska litteraturen kan spåras tillbaka till antikens myter och exempelvis Home-
ros berättelser som innehåller åtskilliga fantastiska element. Med moderna titlar som
Harry Potter och Sagan om is och eld i åtanke tycks fascinationen kring litterär framställ-
ning av det fantastiska knappast ha avtagit under de tusentals år som passerat sedan dess.
Philip Martin försöker i A Guide to Fantasy Literature: Thoughts on Stories of Wonder
& Enchantment förklara begreppet fantasy i den genrebenämning det kommit att åsyfta
genom att ställa det gentemot en annan typ av spekulativ fiktion, nämligen science fiction.
Martin menar att de båda genrernas utmärkande drag är just de fantastiska elementen,
men science fiction är bundet till en viss ”realism” då dess fantastiska element måste
förklaras enligt vår världs möjligheter och begränsningar. Fantasygenren, däremot, tar
inte hänsyn till detta och därmed krävs inga belägg för vad som sker av författaren, utan
endast tro och godkännande från läsarens sida.1
Med detta i åtanke kan det anses vara intressant att undersöka fantasyförfattarnas
strävan att skapa denna tro och godkännande hos läsaren. Detta är något två litteraturfors-
kare vid namn Wayne A Chandler och Carrol L Fry gjort i artikeln ”Tolkien’s Allusive
Backstory: Immortality and Belief in the Fantasy Frame”. Chandler och Fry talar om
skapandet av en ram, en av Jane Mobley kallad ”frame of explicability”, genom vilken
fantasyförfattare skapar en trovärdighet utan att behöva rationalisera sin historia likt för-
fattare inom science fiction-genren. Trovärdigheten kommer genom en form av emotion-
ell sanning som skapas hos läsaren, men som börjar med de funktioner hos texten som
läsaren tar del av. Enligt Chandler och Fry är denna aspekt av fantasyverket essentiellt
för berättelsens framgång.2
Denna ”frame of explicability”, som hädanefter kommer att benämnas förklarings-
ram, bör således stå att finna i alla framgångsrika verk inom genren fantasy, om än i olika
former. Det verk som står i begrepp att analyseras i denna undersökning är novellsam-
lingen The Last Wish, utgiven 2007 (i originalutgåva på polska 1993) av den polske för-
fattaren Andrzej Sapkowski (1948-). Sapkowski kan anses vara ett välbekant namn inom
genren, något som kan stödjas av det faktum att han vann den första upplagan av fanta-
sypriset ”David Gemmell Legend Award”.3 The Last Wish hamnade även på New York

1 Martin, Philip, A Guide to Fantasy Literature: Thoughts and Stories of Wonder and Enchant-
ment, Crickhollow books, Milwaukee, 2009, s.22-23
2 Chandler, Wayne A & Fry, Carrol L. ”Tolkien’s Allusive Backstory: Immortality and Belief in
the Fantasy Frame” ur Mythlore: 35.2, 2017, s.95
3 Sapkowski, Andrzej, The Last Wish, Gollancz, London, 2012, omslag

1
Times bästsäljarlista vid ett tillfälle 2015.4 Således bör novellsamlingen enligt Chandler
och Fry innehålla en övertygande förklaringsram, och denna aspekt av verket är vad som
ska analyseras i denna undersökning.

1.1 Syfte och frågeställning
Chandler och Fry applicerade sina tankegångar angående förklaringsramar på Ring-
arnas herre av J.R.R. Tolkien. Denna undersökning ämnar applicera dessa tanke-
gångar på The Last Wish. Således handlar det om att analysera de aspekter som kan
anses ingå i dess förklaringsram som används för att skapa trovärdighet och emot-
ionell, illusorisk sanning. Särskild emfas läggs på Sapkowskis fiktiva värld och hur
denna framställs, eftersom detta enligt Chandler och Fry är en stor del av förkla-
ringsramen, något som grundligare redogörs för nedan, i kapitel 2. Vidare syftar
undersökningen till att påvisa korrelationen mellan olika funktioner hos texten och
läsarens förståelse av den. Undersökningen kan således summeras som ett försök
att ytterligare exemplifiera och pröva Chandler och Frys teori samt förhoppningsvis
påvisa aspekter av novellsamlingen som inte dokumenterats tidigare. För att klar-
göra syftet ytterligare följer nedan konkreta frågeställningar som undersökningens
resultat i slutändan ska svara mot:

• Vilka litterära tekniker använder sig Sapkowski av för att skapa en illusion
av sanning och hur framställs dessa?
• Vilken roll spelar den fiktiva världens bakgrund och hur framställs denna?
1.2 Tidigare forskning
I engelsk- eller svensktalande litteraturforskning tycks Sapkowskis författarskap
vara tämligen outforskat, detta eftersom forskning står att finna på polska men ofta
inte i översättning. Hur som helst har ett fåtal forskare publicerat studier av Sap-
kowskis verk på engelska. En av dessa studier är relevant för denna undersökning,
nämligen artikeln ”On Alien Alders: The ’Erl-King’ Inspirations in Andrzej Sap-
kowski’s Witcher Saga” av Justyna Deszcz-Tryhubcza och Agata Zarzycka. I arti-
keln diskuterar författarna intertextuella samband i bokserien ”The Witcher Saga”,
i vilken The Last Wish ingår. Artikeln behandlar emellertid en företeelse som intro-
duceras först senare i serien, nämligen en karaktär som kallas för Alder King. Enligt

4 Barnes, Susan, ”THE LAST WISH is a New York Times Bestseller”, Orbit Books, 2015-06-08,
https://www.orbitbooks.net/2015/06/08/the-last-wish-is-a-new-york-times-bestseller/ (hämtad
2018-01-02)
2
Deszcz-Tryhubcza och Zarzycka är karaktärens namn och del i berättelsen direkta
referenser till en varelse inom europeisk folktro som gestaltas av Johann Wolfgang
von Goethe i dikten ”Erlkönig”.5 Vad som är relevant för denna undersökning är
deras diskussioner kring intertextualitet i verken, något de menar är en litterär tek-
nik Sapkowski ofta använder sig av:

As Polish critics note, what ensured Sapkowski a phenomenal success was – apart from
authentic and humorous dialogues, engaging plots, and a rapport with readers – his fondness
of playful intertextual references to well-known folk and literary motifs, adeptly used to build
the world of the saga.6

Deszcz-Tryhubcza och Zarzycka menar att Sapkowski genom sin intertextuella tek-
nik lyckats tilltala sin inhemska polska publik och den i andra slaviska länder, men
även i ”västerländska” länder. Detta eftersom referenserna i verken matchar publi-
kens kulturella bakgrund, vilket hjälper byggandet av den fiktiva världen.7

1.3 Metod och material
För att åstadkomma det ovan nämnda syftet med undersökningen ska The Last Wish ana-
lyseras genom närläsning. Fokus i denna närläsning läggs på paratext, intertextuella sam-
band, referenser till verkligheten och framställningen av den fiktiva bakgrunden, i syfte
att precisera och analysera verkets förklaringsram. Således utelämnas externa aspekter så
som biografiska och samhälleliga faktorer, då det endast är textens funktioner som är av
intresse för undersökningens utgång.
Analysen ska även hänvisas till relevanta litteraturvetenskapliga teorier som ska
prövas mot de analysföremål som står att finna i novellsamlingen. Studien kan ur en teo-
retisk synvinkel anses falla inom ramarna för fenomenologi och hermeneutik. Detta beror
på att fokus kommer att ligga på textens funktioner, dess del i samspelet med läsares
repertoarer (se kapitel 3).
Novellsamlingen The Last Wish publicerades i originalutgåva som Ostatnie życze-
nie 1993. Den utgåva som behandlas i denna undersökning publicerades av det brittiska
förlaget Gollancz år 2012. Som titeln antyder är denna utgåva översatt till engelska av
Danusia Stok, en översättare som är ansluten till den polska organisationen The Polish

5 Deszcz-Tryhubcza, Justyna och Zarzycka, Agata, ”On Alien Alders: The ’Erl-King’ Inspirations
in Andrzej Sapkowski’s Witcher Saga” ur Collision of Realities: Establishing Research on the
Fantastic in Europe, red. Lars Schmeink och Astrid Böger, De Gruyter, 2012. ProQuest Ebook
Central, s.188
6 Ibid, s.187
7 Ibid, s.188
3
Book Institute.8 The Polish Book Institute är en organisation som startats av den polska
staten i syfte att sprida polsk litteratur världen över och har genom sitt ”Poland Trans-
lation Program” även finansierat denna utgåva.9 Detta kan något spekulativt anses tyda
på en översättning som gjorts med originalutgåvans funktioner i noggrant beaktande, ef-
tersom den godkänts av både Sapkowski och en statlig översättningsorganisation.

1.3.1 Primärlitteratur
The Last Wish är en novellsamling ur bokserien ”The Witcher Saga” som består av sex
noveller ihopbundna av en ramberättelse. Huvudkaraktären Geralt of Rivia är en så kallad
witcher (ibland översatt som ”häxkarl”10), en monsterjägare vars extraordinära fysiska
och magiska krafter används för att döda monster mot betalning. I ramberättelsen, som
utgörs av novellerna ”The Voice of Reason 1-7” befinner sig Geralt i ett tempel där han
vilar sig efter en kamp mot ett monster som han gick segrande om än mörbultad ur. Här
träffar han såväl främlingar som bekanta, genom vilka han påminns om sina erfarenheter
som witcher och som gestaltas i de sex novellerna.
I ”The Witcher” anlitas Geralt för att konfrontera en förbannelse som gjort en prin-
sessa till ett hänsynslöst monster. Han stöter på politiska intriger och moraliskt tvek-
samma handlingar av rikets absoluta maktelit som försvårar hans arbete, vilket han vid-
håller endast är för betalningens skull.11
I ”A Grain of Truth” stöter han på ett monster som bor isolerat i ett hus i skogen.
Monstret visar sig vara en man vid namn Nivellen vars ondskefulla handlingar förvandlat
honom till det han är, och Geralt låter honom leva av den anledningen, han är trots allt
inte ett äkta monster. Däremot bor Nivellen med någon som passar in i den senare kate-
gorin, och diskussionen kring vem som egentligen är ett äkta monster är igång.
”The Lesser Evil” behandlar hur Geralt hamnar i mitten av en konflikt mellan en
trollkarl och en kvinna som enligt den tidigares utsago är en ondskefull mutant. Geralt
tvingas välja sida i en kamp som inte ingår i hans arbetsuppgifter och upptäcker att ondska
inte är något svartvitt.

8 Book Institute Poland, ”Danusia Stok”,http://www.bookinstitute.pl/p,dla-tlumaczy-
autor,265,stok-danusia-.html (hämtad 2018-01-02)
9 Book Institute Poland, ”About The Book Institute”, http://www.bookinstitute.pl/program-transla-
torski,dotacje,36137,about-the-program.html (hämtad 2018-01-02) & Andrzej Sapkowski, The
Last Wish, s.iv
10 Adlibris, ”Den sista önskningen”, https://www.adlibris.com/se/bok/den-sista-onskningen-
9789186437367 (hämtad 2018-01-02)
11 Sapkowski, Andrzej, The Last Wish, s.23
4
”A Question of Price” bygger vidare på Geralts yrke då han av en drottning blir
anlitad som lönnmördare, något som går emot hans yrkeskodex då han bara dödar monster
för betalning och människor i självförsvar.
I ”The Edge of the World” beger sig Geralt ut på ett äventyr med sin vän trubaduren
Dandilion till den tidigare alviska dalen Valley of Flowers, där en konflikt mellan män-
niskor och alver är på väg att manifesteras genom våldsamheter.
Den sista novellen, ”The Last Wish”, behandlar Geralts möte med trollkvinnan
Yennefer. Som witcher har han enligt sig själv och allmänheten blivit av med mänskliga
känslor genom mutationer, men genom Yennefer ges han anledning att betvivla detta.

2 Teoretiska utgångspunkter
Nedan följer en redogörelse för de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund
för denna studie. Avsnittet har delats upp i underrubriker för att tydliggöra i vilken
mening de olika termerna används i analysen.

2.1 Textens repertoar
Centralt för undersökningens utgång är dess analysföremål, nämligen novellsamlingens
repertoar. Textens funktioner definieras i detta fall som de aspekter vars samspel med
läsarens repertoar skapar mening. Begreppet kopplas här till Wolfgang Iser och dennes
teorier angående läsprocessen. Som framgår av hans text ”Läsprocessen – en fenomeno-
logisk betraktelse” ansåg Iser att en text egentligen inte är någonting förrän den kommer
i kontakt med en läsare och genom denna process ”förverkligas”. Iser tar hjälp av Roman
Ingarden för att illustrera sin poäng och menar att litterära verk har två poler, ”den artist-
iska och den estetiska”12. Den tidigare åsyftar ”texten som är skapad av författaren” me-
dan den senare åsyftar det tidigare nämnda förverkligandet, som utförs av läsaren.13 Iser
förklarar vidare:

Av denna polaritet följer att det litterära verket inte kan vara helt identiskt med texten, för
texten får endast liv när den förverkligas. Dessutom är förverkligandet på intet sätt oberoende
av läsarens individuella läggning – även om denna i sin tur påverkas av textens olika möns-
ter.14

12 Entzenberg, Claes & Hansson, Cecilia (red.), Modern litteraturteori: från rysk formalism till de-
konstruktion: Del 1, Studentlitteratur, Lund, 1993, s.319
13 Ibid, s.319
14 Ibid, s.319
5
Samspelet mellan läsare och text, som leder till att texten ”får liv”, är således
centralt i Isers tankegångar och därmed även i denna undersökning. Textens möns-
ter, som de kallas av Iser, är de tidigare nämnda aspekterna som samspelar med
läsarens personlighet och tidigare kunskap. I denna studie används dock termen
repertoarer (främst på grund av personlig preferens snarare än terminologiska skill-
nader), som är hämtat från Kathleen McCormicks teorier. McCormick har en lik-
nande tankegång som Iser, då hon menar att texten och läsarens repertoarer sam-
spelar i skapandet av mening.15 Att framhäva läsarens roll i skapandet av mening
så som Iser och McCormick gör har enligt Anders Palm kommit att bli en generell
tendens inom modern litteraturteori.16 Palm syftar här särskilt på Jonathan Cullers
tankar om litterär kompetens, en besläktad teori som även den kan anses vara rele-
vant för denna undersökning. I en artikel med den passande titeln ”Litterär kompe-
tens” försöker Culler sammanföra teoretiska utgångspunkter från lingvistik och lit-
teraturvetenskap. Culler hävdar att förståelse skapas i en kommunikationsakt ge-
nom att den som lyssnar ”medför en häpnadsväckande repertoar av medveten och
omedveten kunskap”17. Det är alltså den som mottager informationen som tillskri-
ver den en viss betydelse:

Hans behärskande av språkets fonologiska, syntaktiska och semantiska system gör det möj-
ligt för honom att förvandla ljuden till distinkta enheter, att känna igen ord, och ge den upp-
komna satsen en strukturell beskrivning och tolkning, även om den är helt ny för honom.18

Denna tankegång är enligt Culler även applicerbar i litteraturvetenskapliga sam-
manhang, då den ovan nämnda häpnadsväckande repertoaren av medveten och
omedveten kunskap även står att finna hos läsare av litterära verk. Det är denna
repertoar som benämns litterär kompetens, och det är alltså denna som skapar be-
tydelse i samspel med textens repertoar. Litterär kompetens handlar emellertid till
stor del om litterära konventioner och läsarens kunskaper om dessa:

Var och en som saknar den kunskapen, var och en som är helt obekant med litteratur och inte
förtrogen med konventionerna för hur litteratur läses, skulle till exempel bli helt förvirrad om
han ställdes inför en dikt. Hans kunskaper om språket skulle göra det möjligt för honom att

15 McCormick, Kathleen, The culture of reading and the teaching of English, Manchester Univ.
Press, Manchester, 1994, s.71
16 Entzenberg, Claes & Hansson, Cecilia (red.), Modern litteraturteori: från rysk formalism till de-
konstruktion: Del 2, Studentlitteratur, Lund, 1993, s.95
17 Ibid, s.96
18 Ibid, s.96
6
förstå fraser och satser, men han skulle, bokstavligt talat, inte veta vad han skulle göra med
denna märkliga sammanfogning av fraser.19

Cullers teoretiserande förespråkar således en syn på läsaren som högst delaktig i
skapandet av betydelse och dennes litterära kompetens spelar stor roll i hur denna
process går till. I kapitel 1.2 redogjordes för tidigare forskning om Sapkowskis in-
tertextuella inslag. En litterär kompetens som innefattar en djupgående kunskap om
sagoväsendet Erlkönig och Goethes framställande av denna skulle således enligt
Culler (och Iser) berika och fördjupa förståendet av Sapkowskis Alder King. Vad
som utöver detta är relevant för denna undersökning är hur Culler tycks frambringa
även författaren i samspelet:

Valet mellan ord, mellan satser, mellan olika framställningssätt, görs på grundval av deras
effekter; och föreställningen om effekt förutsätter sätt att läsa som inte är slumpartade eller
tillfälliga. Även om författaren inte tänker på läsaren, är han en läsare av sitt eget verk och
blir inte nöjd med det med mindre än att det åstadkommer effekter.20

Här påpekar Culler att det litterära verket skrivs av författaren med effekt i åtanke.
Effekten är i detta fall läsningen, och hur läsaren påverkas av ord, satser och fram-
ställningssätt. Det handlar således om litterära tekniker som skapats av författaren,
i detta fall Sapkowski, och det är dessa som utgör textens repertoar som den defi-
nieras i denna studie.

2.2 Förklaringsram
Förutom Iser, McCormick och Cullers tankegångar om läsprocessen kan den hu-
vudsakliga teoretiska utgångspunkten i denna studie anses vara vad som här kallas
förklaringsramen i fantasyverk. Denna term hämtas som tidigare nämnts från
Wayne A Chandler och Carrol L Fry i artikeln ”Tolkien’s Allusive Backstory: Im-
mortality and Belief in the Fantasy Frame”, publicerad i fantasytidsskriften
Mythlore 2017.
Chandler och Fry utforskar på vilket sätt en ”emotionell sanning” kan skapas
i ett fantasyverk, detta med hjälp av Ringarnas herre och temat odödlighet. Vad
som är av intresse i denna studie är termen de lånat av Jane Mobley, ”frame of
explicability”, eftersom detta är applicerbart på fantasyverk som inte innehåller det

19 Ibid, s.97
20 Ibid, s.100
7