Rapport 5624 PDF
Preview Rapport 5624
Underlagsrapporter till regeringsuppdraget om bly i ammunition RAPPORT 5624 • OKTOBER 2006 Underlagsrapporter till regeringsuppdraget om bly i ammunition Rapportsammanställningen har upprättats av Christer Pettersson projektledare delprojekt 1 i konsekvensutredningen bly och ammunition För innehållet i dessa rapporter ansvarar respektive författare. NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: [email protected] Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln Naturvårdsverket Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: [email protected] Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 91-620-5624-7.pdf ISSN 0282-7298 Elektronisk publikation © Naturvårdsverket 2006 Tryck: CM Digitaltryck AB, Bromma 2006 Layout: Press Art Förord Konsekvensutredningen bly i ammunition och andra varor Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen(KEMI) fick 2005-06-30 i upp- drag att utreda konsekvenserna av de kommande förbuden mot ammunition som innehåller bly vid jakt och målskytte. Myndigheterna fick också uppdra- get att utreda användningen av bly i varor och produkter samt lämna förslag till de regleringar som är mest angelägna för att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö med avseende på blyanvändning i varor och produkter. De båda myndigheterna beslöt att genomföra uppdragen tillsammans. En huvudprojektplan upprättades och en huvudprojektledare från respektive myndighet utsågs; Erik Westin från Naturvårdverket och Erik Gravenfors från KEMI. Arbetet har utförts i fyra delprojekt samt ett antal styrgruppsmöten och referensgruppsmöten (berörda intresseorganisationer). I delprojekt 1 (Avveckla bly i ammunition) har förutom delprojektledaren Christer Pettersson, Naturvårdsverket, arbetat två myndighetsrepresentanter (genom s.k. myndighetsöverenskommelse) samt externa konsulter. Projektdel- tagarnas koppling till respektive strecksatser i regeringens uppdrag har under utredningens gång delvis gått in i varandra jämfört med vad som står i respektive konsults avtal. Alla i delprojekt 1 deltagande har dock varit över- ens om att detta varit nödvändigt för att kunna fullgöra uppdraget under den tid som regeringen föreskrivit. I första hand har respektive part arbetat med följande strecksatser: Ulf Qvarfort (FOI): • Faktisk miljöpåverkan av blyammunition idag och på längre sikt i rela- tion till övriga spridningskällor av bly Christer Holmgren (sakkunnig): • Tillgänglighet till godtagbara alternativ till blyammunition som är accep- tabla ur etisk, ekonomisk, säkerhetsteknisk och miljömässigt perspektiv idag och på längre sikt • Socioekonomiska effekter som kan hänföras till förvaltningsåtgärder för- anledda av bestämmelser i vapenlagstiftningen • Ekonomiska konsekvenser som kan uppstå vid bruk av alternativ till bly- 3 NATURVÅRDSVERKET Rapport 5624 • Underlagsrapporter till regeringsuppdraget om bly i ammunition ammunition som genom sin hårdhet eller kemiska egenskaper kan ge skador på skog Rikard Södergren (sakkunnig): • Redovisning, prisbild på alternativhagel och tillgång på lämpliga metaller samt avskjutning av vilt i olika miljöer och mängden bly vid hageljakt • Ekonomiska och praktiska konsekvenser för träningsskytte för jakt Torsten Mörner (SVA) och Bengt O Röken (chefsveterinär, Kolmården): • Andra konsekvenser som kan uppstå bl a i jaktens effektivitet vad gäller djurskydd och reglering av viltstammar Janne Kjellsson och Peter Norberg (sakkunniga): • Effekter för frivilliga skytterörelsen vad avser kostnader och utövning Effekter för skytteformer av kulturell och historisk karaktär • Effekter för nationellt och internationellt sportskytte • Ekonomiska och praktiska konsekvenser för träningsskytte för jakt I delprojekt 2 och delprojekt 4 (Faktisk miljöpåverkan av bly i varor samt luftdeposition av bly och annan spridning av bly) har förutom delprojekt- ledare Kjell Johansson och Erik Westin, båda från Naturvårdsverket, arbetat professor Bo Bergbäck, Högskolan i Kalmar, såsom konsult. I delprojekt 3 (Kartläggning av bly i varor) har förutom Erik Gravenfors och Kemikalieinspektionen, arbetat professor Bo Bergbäck, Högskolan i Kalmar, såsom konsult. För innehållet i dessa rapporter ansvarar respektive författare. 4 Innehåll FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 1. FAKTISK MILJÖPÅVERKAN AV BLY I AMMUNITION 7 1.1 Miljö- och hälsoriskbedömning av bly i skjutvallar 7 1.2 Bly, miljöeffekter och alternativ 27 1.3 Ersättningsmaterial för bly i ammunition 46 1.4 Spridning av bly från finkalibrig ammunition i olika miljöer (exklusive bly i krut och tändsatser) 56 1.5 Ammunitionstyper samt alternativa material 64 1.6 Antal lossade skott/blymängd per ammunitionstyp samt försäljning 71 2. TILLGÄNGLIGHET TILL GODTAGBARA ALTERNATIV SAMT 81 EKONOMISKA KONSEKVENSER SOM ALTERNATIV TILL BLY KAN FÖRORSAKA I SKOG SAMT SOCIOEKONOMISKA EFFEKTER 3 REDOVISNING PRISBILD PÅ ALTERNATIVHAGEL OCH TILLGÅNG 131 PÅ LÄMPLIGA METALLER SAMT SPRIDNING AV BLYHAGEL VID JAKT 3.1 Blykonsekvensutredningen delprojekt 1 131 3.2 Alternativhagel, utveckling, metaller och prisbild 134 4. REDOVISNING AV UTREDNING ANGÅENDE EKONOMISKA OCH 141 PRAKTISKA KONSEKVENSER FÖR TRÄNINGSSKYTTE FÖR JAKT 5. EKONOMISKA OCH PRAKTISKA KONSEKVENSER 153 FÖR IDROTTSSKYTTET 5.1 Sammanfattning av konsekvenserna för idrottsskyttet 153 5.2 Grundfakta för skytteorganisationerna 159 5.3 Konsekvenser för idrottsskyttet 177 5.4 Tillgång, utförande och kostnad för miljökulfång 194 5.5 Sammanfattning av dokumentation från World Symposium 204 on Lead in Ammunition (arr. WFSA) 5.6 Åtgärder vid nedläggning av skjutbanor 211 5.7 Kulfång som ska avvecklas 216 6. ALTERNATIVA KONSEKVENSER FÖR DJURSKYDD OCH 219 JAKTENS EFFEKTIVITET SAMT ERFARENHETER FRÅN ANDRA LÄNDER SOM INFÖRT FÖRBUD 6.1 Jakt med kulvapen 219 6.2 Redovisning av myndighetsuppdraget till SVA rörande bly- 226 och alternativhagel vid jakt på fåglar och däggdjur. 5 NATURVÅRDSVERKET Rapport 5624 • Underlagsrapporter till regeringsuppdraget om bly i ammunition 7. FAKTISK MILJÖPÅVERKAN AV BLY I VAROR INKLUSIVE BLY 239 I AMMUNITION SAMT LUFTDEPOSITION AV BLY OCH ANNAN SPRIDNING AV BLY (Blykonsekvensutredningen delprojekt 2 och 4) 8. KARTLÄGGNING AV BLY I VAROR 271 (Blykonsekvensutredningen delprojekt 3) 9. EN BEDÖMNING AV DE HÄLSORISKER SOM KAN 307 UPPKOMMA EFTER EXPONERING FÖR BLY 10. ÖVRIGA RELEVANTA ASPEKTER 325 10.1 Konsekvensen för polis, tull och väktare 325 10.2 Bly i tändsatser och krut 328 10.3 Konsekvenser av polyaromatiska kolväten (PAH) 330 10.4 Alternativ till bly i olika produkter (samarbete med KemI) 333 10.5 Synpunkter på förordningen och uppdraget 339 6 NATURVÅRDSVERKET Rapport 5624 • Underlagsrapporter till regeringsuppdraget om bly i ammunition 1. Faktisk miljöpåverkan av bly i ammunition 1.1 Miljö- och hälsoriskbedömning av bly i skjutvallar Av Nadja Lundgren, Thyrens och Ulf Qvarfort, FOI Sammanfattning I Sverige finns 400 000 – 500 000 skyttar som utövar verksamhet vid någon av de ca 4000 skjutbanor som finns i landet (registrerade B och C-anläggningar) eller de mindre oregistrerade banorna. Totalt beräknas 5000 – 10 000 civila skjutbanor finnas i landet. Till detta kommer det stora antal militära områden som använts för skjutverksamhet och som i samband med pågående förbands- avveckling i många fall övergår i civil (oftast kommunal) ägo. Ca 1 procen av Sveriges yta upptas dessutom av militära skjutfält av vilka några är nedlagda. Riskbedömningsmodeller för främst förorenade områden har tagits fram av Naturvårdsverket. Som underlag för riskklassning används uppgifter om känslighet för människor och skyddsvärde för miljö samt föroreningarnas farlighet, halt och spridningsförutsättningar. När den generella modellen inte är tillämpbar kan en fördjupad riskbedömning göras. Som en del i en fördju- pad riskbedömning ingår ofta att ta fram platsspecifika riktvärden, vilka sedan jämförs med halterna på den aktuella platsen. Markanvändningen vid skjutbanor skiljer sig i flera väsentliga delar från de typer av markanvändning som Naturvårdsverket har tagit fram riktvärden för. Verksamheten i sig begränsar dessutom viss exponering. Skjutbanor är företrädesvis lokaliserade till samma typ av områden, i regel skogsmark. Det är därför motiverat att utarbeta verksamhetsspecifika riktvärden för kulfång. Detta motiveras också av det stora antalet områden med samma typ av verksamhet. I föreliggande rapport har en sammanställning gjorts över de data som tagits fram inom ramen för ett antal skjutvallsprojekt som behandlar Försvarsmaktens kulfång. Utifrån resultaten har verksamhetsspecifika riktvärden för bly bestämts för civila och militära kulfång. Riktvärdena ska skydda såväl hälsa som miljö. Naturvårdsverkets generella modell för riskbedömning av förorenade områden är svår att anpassa till platsspecifika förhållanden för markmiljö. En jämviktsmodell har därför använts för skydd av marklevande organismer. I denna har laktestdata från kulfång använts. Riktvärden för skydd av organis- mer i ytvatten och hälsa beräknades med Naturvårdsverkets modell som skickades på remiss 2005. Skjutbanor som används (aktiva) och nedlagda 7 NATURVÅRDSVERKET Rapport 5624 • Underlagsrapporter till regeringsuppdraget om bly i ammunition skjutbanor har ingått i modellen med exponeringsvägar för människor. Skydd av markmiljön styr riktvärdena för bly vid kulfång (2000 mg/kg TS), på mot- svarande vis som i generella modellen. Riktvärdena för hälsa vid aktiva (5000 mg/kg TS) respektive nedlagda (6000 mg/kg TS) skjutbanor var relativt lika. Användning av grundvatten som dricksvatten ingår inte i modellen. Ett antal begränsningar redovisas. En generell riskbedömning, motsvarande en fördjupad branschriskklass- ning av kulfångssand baserad på prover som tagits från ett stort antal kulfång har utförts. Huvuddelen av proverna, 3/4, översteg riktvärdet för markmiljö vid kulfång. Riktvärdena för ytvatten i kulfångssand tangeras i ett par prover. I 1/3 av proverna överstigs riktvärdet för hälsa vid nedlagda skjutbanor två gånger eller mer. Som mest överstigs riktvärdena för hälsa 5-6 gånger. Sam- mantaget är risken för negativa effekter på marklevande organismer stor. Ris- ken för effekter på hälsa p.g.a. blyföroreningar bedöms vara begränsad på flertalet av skjutbanorna, men långt ifrån på alla. Effekter på organismer i ytvatten förväntas bara om förutsättningarna på platsen skiljer sig från de antagna. Förord I Sverige pågår ett omfattande arbete med att inventera, undersöka och åtgär- da förorenade områden. Arbetet utförs av såväl myndigheter som näringsliv, av tillsynsmyndigheter och problemägare. En av dessa problemägare är För- svarsmakten vilken sedan länge hanterat frågan om bly i skjutvallar. Som ett led i detta anlägger numera Försvarsmakten miljökulfång I den här presenterade rapporten redovisas kunskap om korrosion, lak- barhet och parametrar som påverkar spridning och adsorption av bly samt resultaten av ett stort antal laktester, kapitel 2-4. Dessa kapitel har författats av Ulf Qvarfort, Försvarets forskningsinstitut, FOI. Modellen för bransch- specifika riktvärden för bly för civila och militära skjutvallar, kapitel 5-7, har tagits fram och beräknats av Nadja Lundgren, Tyréns. Gjorda tolkningar och överväganden samt slutsatser är gemensamma. Bakgrund Det tycks råda ett visst samband mellan ett ämnes riklighet i naturen och dess ”nyttighet” även om det finns undantag från denna regel exempelvis alumini- um. Ju vanligare ett ämne är i jordskorpan desto större är sannolikheten för att det genom årmiljonerna utvecklats ett förhållande mellan levande organis- mer och omgivningens kemiska miljö. Bland de i jordskorpan förekommande metallerna finns därför några som är livsnödvändiga för att uppehålla viktiga funktioner i den biologiska processen. Till dessa hör bl.a. koppar och zink även om en för stor tillförsel kan orsaka skada. Det finns vidare några metal- ler för vilka man inte känner till någon nödvändig funktion hos levande orga- nismer. Exempel på dessa är kvicksilver och bly. 8 NATURVÅRDSVERKET Rapport 5624 • Underlagsrapporter till regeringsuppdraget om bly i ammunition Negativ påverkan av en förorening kan ske om denna förekommer i en skadlig halt samt om det finns ett riskobjekt och en exponeringsväg. Detta innebär att enbart förekomsten av en förorening inte automatiskt innebär en påverkan om exempelvis exponeringsvägen eller riskobjektet saknas. För att bedöma detta används ofta olika former av riskbedömningsmodeller. Riskbedömningsmodeller för främst förorenade områden har tagits fram av Naturvårdsverket (Naturvårdsverket 1997 a och b, 1999a och 2005). Som underlag i riskklassning används uppgifter om känslighet för människor och skyddsvärde för miljö samt föroreningarnas farlighet, halt och spridnings- förutsättningar. När den generella modellen inte är tillämpbar kan en fördju- pad riskbedömning göras. Som en del i en fördjupad riskbedömning ingår ofta att ta fram platsspecifika riktvärden vilka sedan jämförs med halterna på den aktuella platsen. Markanvändningen skiljer sig i flera väsentliga delar från de typer av mar- kanvändning som Naturvårdsverket har tagit fram riktvärden för. Verksam- heten i sig begränsar dessutom viss exponering. Skjutbanor är företrädesvis lokaliserade till samma typ av områden, i regel skogsmark. Det är därför motiverat att utarbeta verksamhetsspecifika riktvärden för kulfång. Detta motiveras också av det stora antalet områden med samma typ av verksamhet. I föreliggande rapport görs en sammanställning över de data som tagits fram inom ramen för ett antal skjutvallsprojekt som behandlar Försvarsmak- tens kulfång. Utifrån resultaten bestäms branschspecifika riktvärden för civila och militära skjutvallar. Riktvärdena ska skydda såväl hälsa som miljö. Anledningen till valet av militära kulfången är att de generellt uppvisar en högre blybelastning än de civila. Resultaten kan därför anses utgöra ett ”worst case” och anändas också för civila skjutbanor. Skjutbanor I Sverige finns 400 000 - 500 000 skyttar som utövar verksamhet vid någon av de ca 4000 skjutbanor som finns i landet (registrerade B och C-anlägg- ningar) eller mindre oregistrerade banor. Totalt beräknas 5000 – 10 000 civi- la skjutbanor finnas i landet. Till detta kommer det stora antal militära områ- den som använts för skjutverksamhet och som i samband med pågående för- bandsavveckling i många fall övergår i civil (oftast kommunal) ägo. Ca 1% av Sveriges yta upptas av militära skjutfält av vilka några är nedlagda. Dessa kan dock i regel inte användas som generella typområden eftersom förore- ningsprofilen i regel upptar flera ämnen än bly, exempelvis explosivämnen. Inom Försvarsmaktens skjutfältsområden, liksom på civila hagelskjut- banor, är blyföroreningen ofta spridd över stora ytor. Ofta föreligger bly- föroreningarna i det organogena jordlagret vilket innebär att det förorenade materialet är svårt att sanera genom exempelvis jordtvättning eller deponering. Dessutom kan urgrävning i dylika områden medföra stora ingrepp i värde- full flora och fauna. På militära och civila skjutbanor föreligger blyet koncen- trerat i kulfång/målområden. Ofta innehåller dessa så pass stora volymer bly- förorenad jord att massorna inte kan omhändertas vid kommunala avfall- 9
Description:The list of books you might like
