Pedagogisk utvärdering som styrning

172 Pages·2007·0.59 MB·Swedish

Pedagogisk utvärdering som styrning
– En historia från präster till PISA
ove karlsson vestman och inger m. andersson
Forskning i fokus, nr. 35

Serien ForSkning i FokuS vid Myndigheten
För Skolutveckling
Är en skriftserie som etablerats för att möjliggöra utgivning av material som pro-
ducerats med stöd eller på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling.
det gemensamma för skrifterna är att Myndigheten för skolutveckling gjort
bedömningen att materialet är av intresse för t.ex. pedagogiskt yrkesverksamma,
beslutsfattare och forskare.
Författarna svarar själva för innehållet och de ställningstaganden som görs.
Publikationerna finns också på hemsidan www.skolutveckling.se
Från och med 2003-03-01 övergick serien genom en omorganisation från
Skolverket till Myndigheten för skolutveckling.
beställningsadress:
liber distribution
162 47 stockholm
tel: [phone]
fax: [phone]
e-postadress: [email protected]
www.skolutveckling.se
Best.nr. U07:176
©ove karlsson vestman och inger m. andersson samt
myndigheten för skolutveckling
Att mångfaldiga innehållet i denna bok, helt eller delvis, utan medgivande av
Myndigheten för skolutveckling är förbjudet enligt lagen (1960:729) om
upphovsrätt.
forskning i fokus, nr 35
Pedagogisk utvärdering som styrning
– En historia från präster till PISA
isbn 978-91-85589-34-0
issn 1651-3460
omslagsbild: ©johnér bildbyrå ab
tryck: lenanders grafiska ab, kalmar 2007 · 25768
Svanenmärkt trycksakMILJÖMÄRKT Licensnummer 341 145
Pedagogisk utvärdering
som styrning
- en historia från präster till PiSA
ove karlsson vestman och
inger m. andersson
myndigheten för skolutveckling

innehåll
Förord....................................... 8
SAMMAnFAttning........................... 11
SuMMAry .................................... 16
INTRODUKTION TILL UTVÄRDERING....... 21
1.1 utvärderingens komplexitet................. 22
1.2 Pedagogisk utvärdering .................... 23
1.3 en historisk dimension..................... 24
1.4 utvärdering som styrning och kunskapsområde. 26
2 tidigA ForMer Av utvÄrdering ...... 28
2.1 en vid tolkning av utvärderingsbegreppet ..... 28
2.2 Statens behov av styrning och kontroll........ 29
2.2.1 läskunnighet i kyrkans och statens intressen... 30
2.2.2 vad bedömdes och hur?.................... 31
2.2.3 Arbetslivet ställer nya kunskapskrav .......... 33
2.3 Folkskolan inrättas........................ 34
2.3.1 Skolinspektörer som granskare av skolan ...... 34
2.3.2 inspektörsrapporterna standardiseras ......... 36
2.3.3 Folkskollärarna kritiserar inspektionen........ 37
3 underviSning SoM vetenSkAP ........ 40
3.1 Professorer i pedagogik inrättas.............. 40
3.1.1 Forskning och utvärdering får lärarnas stöd.... 41
3.1.2 intelligensmätning och test ................. 43
3.1.3 två olika referenspunkter .................. 44
3.1.4 Begreppet ”evaluering” etableras............. 4
3.2 rationella undervisningsmetoder ............ 48
3.2.1 differentieringsfrågan ..................... 48
3.2.2 individualisering inom klassens ram .......... 0
3.2.3 utvärdering – ett verktyg för flera ........... 1
3.3 nya perspektiv på utvärdering............... 2
3.3.1 influenser från uSA....................... 3
3.3.2 Att bedöma värde och nytta................. 4
3.3.3 koder, ramfaktorer och processer............ 6
3.3.4 teoriinriktad utvärdering................... 9

4 utvÄrdering och SkolAnS Styrning 61
4.1 Minskad central styrning ................... 61
4.1.1 lokalt utvecklingsarbete – motorn i reformarbetet 64
4.1.2 Från reform till programutvärdering.......... 6
4.1.3 Försök med teoriinriktad utvärdering......... 66
4.1.4 decentralisering, målstyrning och utvärdering.. 68
4.2 utvärdering på nationell nivå ............... 70
4.2.1 Fem professorer kritiserar utvärderingen ...... 71
4.2.2 det goda exemplets strategi................. 73
4.2.3 central tillsyn och lokal skolutveckling separeras 74
4.3 utvärdering på lokal nivå................... 77
4.3.1 krav på utvärderarkompetens ............... 78
4.3.2 utvärdering för reflektion och lärande........ 80
4.3.3 kvalitet och marknadstänkande.............. 82
4.4 utvärdering på internationell nivå ........... 86
4.4.1 kritisk granskning av tiMSS och PiSA....... 88
4.4.2 en nyliberal marknadsfilosofi ............... 89
4.4.3 kombination av extern och intern utvärdering.. 90
 ForSkning oM utvÄrdering .......... 94
.1 Metod och material ....................... 94
.2 1970-tal – Forskning om utvärdering formas... 96
.2.1 utvärdering som systematisk verksamhet...... 97
.2.2 Politik och påverkan från uSA .............. 99
.2.3 Målen och referensramens betydelse.......... 101
.3 1980-tal – rationalitet och nytta ifrågasatt..... 103
.3.1 utvärderingens värdemässiga aspekter ........ 104
.3.2 rättvisa, kunskap och användning............ 10
.4 1990-tal – intressenter, styrning och makt ..... 106
.4.1 rationalitet och institutionalisering .......... 108
.4.2 externt och internt perspektiv............... 108
.4.3 Styrning och decentralisering ............... 109
.4.4 kriterier och intressenter................... 111
.4. Feministiskt perspektiv och maktfrågan ....... 113
. 2000-tal – Forskning med pluralism .......... 113
..1 Mätbarhet av miljö och energi............... 11
..2 konkurrens och ekonomisk jämförbarhet...... 116
..3 nya vetenskapliga inriktningar .............. 118
6
..4 intressentperspektiv och politisk styrning...... 121
.. granskning av kunskap och kvalitet .......... 122
.6 trender inom utvärderingsforskning.......... 124
6 SAMMAnFAttning och koMMentArer 128
6.1 Från präster till skolinspektörer.............. 128
6.1.1 en skola på vetenskaplig och rationell grund ... 129
6.1.2 centralstyrning och utvärdering stärks........ 130
6.2 Från regelstyrning till målstyrning ........... 132
6.2.1 utvärdering för utveckling.................. 132
6.2.2 indirekt centralstyrning med fokus på resultat.. 133
6.2.3 kvalitetsredovisning ersätter utvärdering ...... 134
6.3 Forskning och debatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137
6.3.1 ramar och processer i fokus ................ 137
6.3.2 Politik, värderingar och legitimering.......... 139
6.3.3 Standardisering och ranking i marknadens
tjänst ................................... 140
6.4 riktningar för framtida utvärdering .......... 141
6.4.1 kvalitetsgranskning som informellt styrmedel .. 141
6.4.2 internationalisering och standardisering....... 142
6.4.3 Behov av en kunskapsgenererande utvärdering . 143
reFerenSlitterAtur ...................... 14
AvhAndlingAr i utvÄrdering 1970-2006 . 12
SeriernA MonogrAFier och ForSkning
i FokuS ....................................... 160
Monografiserien ............................... 160
Forskning i Fokus .............................. 163
7
Förord
i denna kunskapsöversikt dokumenteras hur företeelsen utvär-
dering vuxit fram inom utbildningsområdet. Författarna ove
karlsson vestman och inger M. Andersson – och som medar-
betare i kapitel  även Anette Månsson – sticker inte under stol
med att de ser utvärdering som en normativ analys. det innebär,
att sammanhanget därmed blir avgörande för den utvärdering
som utformas i olika tider. utvärdering är praktisk och pragma-
tisk och grundar sig på både vetenskap och politik.
utvecklingen i Sverige är ett tydligt exempel på detta! Staten
behövde kontrollera genom präster och inspektörer. Staten
behövde differentiera genom intelligenstest och pedagogiska
mätningar. Staten behövde styra genom kunskapsmätningar.
1960-talet innebar en viktig förändring och utveckling.
Forskning betonade, att även själva undervisningsprocessen och
dess förutsättningar måste studeras. detta för att man skulle
kunna förstå och eventuellt förklara skillnader mellan skolor
och/eller länder. genom reformeringen av det politiska styrsys-
temet under 1980-talet blev utvärdering ett starkt styrinstru-
ment med möjlighet till insyn i den pedagogiska praktiken.
när det gäller den forskningsinriktade verksamheten menar
författarna, att utvärderingsforskning ofta handlat om tillämp-
ningar inom olika ämnesdimensioner och forskningsområden.
det handlar om att diskutera och förhålla sig till principer för
en vetenskaplig utvärdering. utvärderarens teoretiska utgångs-
punkter och egna värderingar verkar vara avgörande även i en
tolkande, hermeneutisk ansats.
Författarna lyfter också fram och diskuterar tidens trend att
återigen prioritera det mätbara och kvantifierbara. Men nu
är det inte system utan elever som står i fokus. Med viss oro
pekar de på att dagens komplexa problem tycks hanteras med
nygamla metoder eller metoder, som lånas från andra discipli-
ner. egentligen skulle dessa frågor kräva helt nya utvärderings-
modeller.
8