Operation Ajax

48 Pages·2008·0.77 MB·English

Växjö Universitet
Institutionen för samhällsvetenskap
Operation Ajax
En studie om USA:s och Storbritanniens roll i statskuppen, Iran 1953
C-uppsats i statsvetenskap
HT2007
Ashkan Panahirad
Handledare: Lennart Bergfeldt
Abstract
University of Växjö, School of Social Sciences
Course: PO 5363, Political Science, G3
Title: the Role of the USA’s and Great Britain in the Coup d'Etat, Iran 1953
Author: Ashkan Panahirad
Supervisor: Lennart Bergfeldt
The purpose of this study is to examine Great Britain’s and US’ motives and action alternatives in
regards to the Coup d'état against the iranian regime underMossadegh in 1953.
The method used is motive analysis (investigates the actors motives). The theories used are
Rational actors model and Governmental politics. Rational actor model allows states to choose among a
set of alternatives displayed in a particular situation in order to achieve their goals. Governmental
politics explains what happens in states as a result of bargaining games between important actors
in the government.
Analysis from the rational actor model shows that the motives behind the Coup d'état were oil,
economical reasons, Iran and communism. Coup d'état was the most rational action for them to
achieve their goals. Governmental politics reveal the shifting of policies from one administration
to another. While Clement Attlee’s government and Harry Truman’s administration where more
moderate, Winston Churchill’s and Eisenhower’s where more eager to replace Mossadegh, which
finally lead to a Coup d'état
Keyword: Iran, USA, Great Britain Mossadegh, Coup d'état, Rational actor model, Governmental
politics, Motive analyses.
Operat i on Aj ax | 2
Förkortningar
RAM: Rational Actor Model
GP: Governmental Politics
AIOC: Anglo-Iranian Oil Company
NIOC: National Iranian Oil Company
CIA: Central intelligence agency
Noter till läsaren
Mohammad Mossadeghs namn har i västerländsk litteratur stavats på olika sätt. Denna studie har
valt det som anses av författaren vara närmast korrekt översatt från det persiska språket. I vissa
böcker stavar man hans efternamn med ett ”q” istället för ”gh”, Mossadeq
Shah är benämningen på persiska kungar. Då det i denna studie står ”shahen” syftar texten till
Mohammad Reza Pahlavi som regerade 1941-1979
Operat i on Aj ax | 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. IRAN 1953 – STATSKUPP TILL VARJE PRIS! 5
1.1INLEDNING 5
1.2SYFTE 6
1.3FRÅGESTÄLLNING 6
1.4AVGRÄNSNING 6
1.5DISPOSITION 6
2. TEORI 7
2.1RATIONELLA AKTÖRSMODELLEN 7
2.2RATIONELLA AKTÖRSMODELLEN SOM ANALYSINSTRUMENT 8
2.3GOVERNMENTAL POLITICS 10
2.4GOVERNMENTAL POLITICS SOM ANALYSINSTRUMENT 12
2.5KRITIK MOT TEORIERNA 13
2.6SAMMANFATTNING AV ANALYSINSTRUMENTEN 14
3. METOD & MATERIAL 15
3.1FORSKNINGSDESIGN 15
3.2MOTIVANALYS 15
3.3TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 16
3.4VALIDITET OCH RELIABILITET 17
3.5MATERIAL 18
3.6SAMMANFATTNING AV ANALYSMODELLEN 20
4. TIDIGARE FORSKNING 21
5. OPERATION AJAX 23
5.1ETT HAV AV OLJA – BRITTISK DOMINANS 23
5.2NATIONALISERING AV OLJAN 23
5.3HANDELSEMBARGO – EKONOMISK ISOLERING 24
5.4STATSKUPPEN –OPERATION AJAX 25
6. ANALYS 1: RATIONELLA AKTÖRSMODELLEN 27
6.1VARFÖR PLANERADE USA OCH STORBRITANNIEN EN STATSKUPP MOT IRANS PREMIÄRMINISTER? 27
6.2VARFÖR VALDES JUST ALTERNATIVEN STATSKUPP? 30
7. ANALYS 2: GOVERNMENTAL POLITICS 35
7.1ATTLEEREGERINGEN 35
7.2CHURCHILLREGERINGEN 38
7.3TRUMANADMINISTRATIONEN 39
7.4EISENHOWERADMINISTRATION 41
8. SLUTSATS 43
8.1OLIKA FRÅGOR OLIKA SVAR 43
8.2AVSLUTANDE REFLEKTION 45
9. LITTERATURFÖRTECKNING 46
BILAGA A: KARTA ÖVER IRAN. 48
Operat i on Aj ax | 4
1. Iran 1953 – Statskupp till varje pris!
I det inledande kapitlet presenteras uppsatsens problem följt av studiens syfte och frågeställning
1.1 Inledning
Irans kontroversiella politik har fått hela världen att vända blickarna mot det kattformade
landet. Belägen i hjärtat av Mellanöstern har landets politik sedan revolutionen 1979 präglats
av en anti-amerikansk policy. Även om det inte har varit en direkt militär konfrontation
mellan USA och Iran har den hårdförda retoriken inte gått att undgå. Så sent som 2002
betecknade USA:s president George W Bush Iran som en av ”Ondskans axelmakter”1. För att
förstå de fundamentala orsakerna bakom den fientliga relationen mellan dessa länder har
många forskare sökt sig tillbaka till händelsen som anses vara utgångspunkten för USAs och
Irans relation, statskuppen mot Irans nationalistiska premiärminister Mohammad Mossadegh
1953. Statskuppen som dirigerades av USA och Storbritannien kom att bli vändpunkten i
Irans moderna politiska historia. År 2000 erkände USA officiellt sitt medverkande i kuppen. I
sitt uttalande sa USA:s dåvarande utrikesminister Madeleine Albright:
”In 1953 the United States played a significant role in orchestrating the
overthrow of Iran’s popular prime minister, Mohammad Mossadegh,...The
Eisenhower administration believed its actions were justified for strategic
reasons. But the coup was clearly a setback for Iran’s political development”2
Statskuppen 1953 beskrivs oftast som en fusion av imperialistiska intressen och kalla kriget-
tänkande. Det har tidigare gjorts studier gällande utfallet av statskuppen 1953. Dessa studier
brister dock i att förklara aktörernas motiv och agerande då inga seriösa försök har gjorts på
att förklara aktörernas handlingsalternativ och val. Mitt mål är därför att kartlägga USA:s och
Storbritanniens handlingsalternativ och motiv för statskuppen. Resultatet av denna studie
kommer inte enbart att öka kunskapen om statskuppen mot Mossadegh. Den kommer även att
ge perspektiv och öka förståelse gällande den iransk-amerikanska relationen vars förståelse
idag är viktigare än någonsin. Resultatet kommer även att bidra till ökad förståelse i hur stater
på grund av strategiska intressen agerade under kalla kriget, framför allt i Mellanöstern.

1 Ansari 2006:4
2Federation of American scientist
Operat i on Aj ax | 5
1.2 Syfte
Mot ovanstående bakgrund är syftet med denna studie att förklara Storbritanniens och USA:s
motiv och de fundamentala val och handlingsalternativen som ledde till Mossadeghs och hans
regerings fall 1953.
1.3 Frågeställning
För att uppfylla studiens syfte behövs svar på följande frågor:
 Varför planerade USA och Storbritannien en statskupp mot Irans premiärminister?
 Varför valdes just alternativet statskupp?
1.4 Avgränsning
I enlighet med uppsatsens syfte fokuserar denna studie enbart på USA och Storbritanniens
motiv och handlingsalternativ. Studien behandlar därför inte Mossadeghs åtgärder innan
statskuppen eller den politiska situationen i Iran under hans regeringstid.
1.5 Disposition
I kommande kapitel presenteras uppsatsen teoretiska ramverk. I kapitel 3 presenteras
uppsatsen forskningsdesign, följd av metod och material. Kapitel 4 behandlar tidigare studier.
Kapitlet 5 presenterar studiens empiri, som är uppdelad i fyra delar. I kapitel 6 och 7
presenteras analysen och slutligen en avslutande diskussion i kapitel 8
Operat i on Aj ax | 6
2. Teori
I följande avsnitt presenteras studiens teoretiska bakgrund, den rationella aktörsmodellen och Governmental
politics. Därefter förs en diskussion kring hur dessa teorier används som analysmodell för att kunna uppfylla
uppsatsens syfte. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av analysmodellerna.
För att kunna analysera statskuppen 1953 har jag använt mig av två teorier. Detta för att
med hjälp de teoretiska synvinklarna kunna hjälpa förklara motiven bakom statskuppen
och förklara hur och varför aktörerna agerade som det gjorde. Jag har valt att använda mig
av Allison och Zelikow två teoretiska utgångspunkter som de använder i boken Essence of
Decision. Dessa två teorier är den rationella aktörsmodellen och Governmental politics3.
Valet av teorierna motiveras utifrån teoriernas förmåga att kunna analyserar processer,
handlingar, val och andra inblandade variabler för att kunna identifiera de bakomliggande
orsakerna i ett fall.
2.1 Rationella aktörsmodellen
Med hjälp av RAM-teorin kan man förklara internationella händelser genom att kartlägga
och förutsäga staters mål och tänkande. Teorin utgår från att aktörer agerar med hänsyn till
vad de tycker ger bästa möjliga resultat för dem. Rationella aktörer söker sig till
värdemaximerade mål. Istället för att fördjupa sig i ideologier eller historiska traditioner
fokuserar RAM-teorin på aktörers intressen och deras strategiska val för att tillgodose sina
intressen. Oavsett om beslutet tas kollektivt eller av en ensam beslutsfattare är det staten
som är den centrala aktören och betraktas därför som en enhetlig aktör. För att bättre förstå
motiven bakom en stats agerande menar författarna att vi måste dela upp händelseförloppet
i fyra grundbegrepp: identifiering av mål, identifiering av handlingar, identifiering av
konsekvenser och slutligen identifiering av val. Dessa fyra begrepp utgör tillsammans ett
analysinstrument som hjälper oss att kartlägga staters handlande.4

3 I denna studie används teorins engelska uttryck, på svenska skulle det alternativt uttryckas, förhandlingsteori.
4 Allison & Zelikow 1999:13-16
Operat i on Aj ax | 7
I denna studie är det regeringarna i USA och Storbritannien5 som står inför ett problem och
det är dessa aktörers mål och val som kommer att analyseras. Staternas utrikespolitiska
agerande förklaras i termer av vilket handlingsalternativ aktören väljer för att uppnå sitt
mål. Inom varje situation uppstår det flera handlingsalternativ varav aktören måste välja
ett. Varje handlingsalternativ är bundet till specifika konsekvenser. Dessa konsekvenser
påverkar vilket handlingsalternativ som aktören väljer. Konsekvensen av varje
handlingsalternativ behandlas därför noga av aktören. Aktören sätter den handling vars
konsekvens ger största möjliga användbarhet i preferens gentemot de andra alternativen.
Tillsammans skapar begreppen en stark förklaringskraft till varför stater agerar som de gör.
De fyra momenten kommer att behandlas utförligare längre fram.6
För att komma motiven till staters agerande närmare menar författarna att vi själva borde
sätta oss i beslutsfattarnas position i den aktuella händelsen. Teorin förutsätter att aktörerna
är rationella och noga överväger sina valmöjligheter innan de tar beslut. Den rationella
aktören väljer då det handlingsalternativ som ger största möjliga välbefinnande för staten
utifrån de handlingsalternativ som aktören har. Rationalitet kan således definieras som
värdemaximerande val inom ramen av vissa handlingsalternativ.7
2.2 Rationella aktörsmodellen som analysinstrument
Tillsammans utgör de fyra begreppen det analysinstrument som används i RAM-teorin.
Modellen kommer att användas för att förklara USAs och Storbritanniens motiv och
handlingsalternativ. För att kunna förklara ett fenomen måste vi betrakta staten som en
unifierad aktör som agerar i förhållande till hot eller möjligheter. Genom att identifiera hot
och möjligheter kan vi kartlägga motiven bakom staternas handlingar.
Grunden för motiven är baserade på två hypoteser, kalla kriget-politik och ekonomiska
oljeintressen. Kalla kriget hypotesen bygger på USAs och Sovjets ömsesidiga misstro mot
varandra. USA utrikespolitik formades med målet att förhindra en kommunistisk
expansion. Hypotesen om ekonomiska oljeintressen bygger på uppfattningen att oljan
driver stater. Iran besitter enormt mycket olja, aktörerna vill kontrollera oljan. Statskuppen

5 För enkelhets skull kommer de i fortsättningen att endast benämnas, USA och Storbritannien.
6 Allison & Zelikow 1999:16-18
7 ibid:18-19
Operat i on Aj ax | 8
är enligt den hypotesen resultatet av Storbritanniens och USA:s begär efter Irans olja. För
att maximera sina intressen i förhållande till den rådande situationen söker aktörer efter det
alternativ som är mest värdemaximerande. I kommande avsnitt förklaras de fyra
begreppen, mål, handlingsalternativ, konsekvenser och val.
2.2.1 Identifiering av Mål
Valet av ett handlingsalternativ styrs utifrån staternas mål. Ett grundläggande element är
att stater agerar för att uppnå sina mål enligt principen om värdemaximering. Aktörens
mål, dvs. staternas intressen och värderingar omvandlas därför till en funktion som visar
vilken alternativ som är mest värdemaximerande och lönsammast. Varje alternativ sätts i
preferens till målen och alternativens konsekvenser. Aktören rangordnar alternativen och
väljer det alternativ som anses vara mest nyttomaximerande.8 I denna studie analyseras
Storbritanniens och USA:s intressen och mål som bakomliggande motiv till statskuppen.
2.2.2 Identifiering av Handlingsalternativen
Utifrån de tillsatta målen måste aktören välja mellan de handlingsalternativ som finns
tillgängliga i en specifik situation. Handlingsalternativen är resultatet av rationella val, d v
s att aktören överväger varje handlingsalternativ. Aktören tar ställningstagande till vilket
alternativ som är mest värdemaximerande i förhållande till statens mål.9 I det här fallet
handlar det främst om vilka andra handlingsalternativ USA och Storbritannien hade
förutom en statskupp.
2.2.3 Identifiering av Konsekvenser
Varje handlingsalternativ är bunden till specifika konsekvenser. Innan aktören väljer vilket
handlingsalternativ som skall väljas överväger denne noga konsekvenserna. Identifiering
av konsekvenser är viktiga eftersom det är oftast konsekvenser som styr staternas
handlingsalternativ.10 Så är även fallet i denna studie. För att förstå varför aktörerna
agerade som det gjorde och valde de handlingsalternativ som de gjorde måste stor hänsyn
tas till de konsekvenserna som andra alternativ hade medfört.

8 Allison & Zelikow 1999:18
9 ibid:18
10 ibid:18
Operat i on Aj ax | 9
2.2.4 Identifiering av Val
Aktörernas agerande är resultatet av olika rationella val. Ett rationellt val innebär att
aktören väljer det val som är mest värdemaximernade. Efter att noga beaktat
handlingsalternativen och konsekvenserna i varje valsituation, väljer aktören det, som är
mest rationellt.11
2.3 Governmental Politics
Utgångspunkten i Governmental politics är att beslut är resultatet av förhandlingar mellan
olika grupper/individer inom regeringsorganisationen. Regeringar formar staters policy. Vi
skall dock inte betrakta staten som en enhetlig aktör. Varje individ i
regeringsorganisationen betraktas här som ensjälvständig aktör i det interna politiskt
spelet. Utfallet av politiken skall ses som ett resultat av en intern maktkamp mellan olika
ledare från statsförvaltningen. Enligt Governmental Politics formas staters policy genom
förhandlingar och konkurrerande intressen mellan individer inom organisationerna.
Tillsammans utgör de den ”innersta kretsen” i regeringen. Dessa individer är vanligtvis
regeringschef, ministrar, högt uppsatta tjänstemän inom armen och chefer för olika
myndigheter och departement. Det är dessa centrala aktörer som förhandlingsteorin
fokuserar på. Utöver de permanenta aktörerna inom regeringen kan det ibland finnas andra
aktörer som påverkar det politiska spelet. Dessa kan vara NGO:s, medier, offentliga
tjänstemän etc.12
Besluten som tas är inga lösningar till problemen utan bör tolkas som resultatet av
förhandlingar, konflikter och kompromisser mellan aktörer med olika intressen. Aktörerna
styrs utifrån tidigare erfarenheter och preferenser. Konsekvensen blir en dragkamp mellan
de olika aktörerna och alternativen. Alla aktörer har onekligen inte lika mycket inverkan på
besluten. Ibland vinner en aktör och får sin vilja igenom, andra gånger blir det en
kompromiss med ett utfall som ingen av aktörerna hade tänkt på innan. Visserligen är detta
en generalisering av verklighetsbilden. Verkligheten är mycket mer komplex då man
diskuterar flera frågor samtidigt. Denna teori är inte bunden till enbart demokratiska

11 Allison & Zelikow 1999:18
12 ibid:255
Operat i on Aj ax | 10