Önningeby konstnärskoloni och de mångfa

280 Pages·2014·6.03 MB·Swedish

A
N
N
A
-
M
A
R
I
A

W
I
L
J ANNA-MARIA WILJANEN
A
N
E
N
Vröicdta”o rNonN hg cWraäehäumtej tvvn,svi nettdeeairarar kkrh dspeäo aennoålnmsdsc. e n”1shri 8 i.Ö an n8dFtt6eogneelt, jnrop réa:ei eå sPkngt yrÅttegni ivlelsobabab ntiunäy a mt nrdkhtkid rtiopavtennen.å nBas dsi t itnallnnädavioäblr tfle irtoeahiost sktaomeihngovrardl n aoladÖifianvnee g in iVt: . dont AiDiceciidnhenntnuno g dr ireau neN nb Wn gasmygsaå eragråeksns ntd oaemmtgnir nfyohåsa,c mtlokFcnaeieln rmättk eltra mones n(k rän d1aro8esskd tjl6vN oneä0a k närs t–durioioie1 cgnn9rsi anonma1l9amlgaea)astd. l lseirnia. OCH DE MÅNGFACETTERADE SOCIALA NÄTVERKENS INTERAKTIONFINLÖKNNINGEBY ONSTNÄRSKOLONI Aksel Paul: Önningeby konstnärerna på kaffepaus under kolonins första sommar PÄRMBILDEN 1886. Sittande på marken från vänster Hanna Rönnberg, Hilma Westerholm, Elin Danielson och Nina Ahlstedt. På stolen till vänster sitter Fredrik Ahlstedt och bredvid honom Victor Westerholm. Längst till höger Alexander (Alex) Federley och Acke Andersson (J. A. G. Acke). Museiverkets samling. Foto Aksel Paul. Hanna Rönnberg: 1938, 21.Konstnärskolonien på Åland 1886–1914,CITAT
A
målariver och det glada konstnärslivet bidrog till att kolonin snabbt ut- N
D
S ”Nej, i sanning, ett bättre ställe hade den unga målaren ej kunnat hamna på.”
vidgades och blev välbesökt av flera finländska och svenska konstnärer. N
A
T
Avhandlingen rekonstruerar kolonins historia, varför och hur IO
N
kolonin grundades, hur den fungerade, varför den upphörde och AL F Ö
hurudan inverkan konstnärernas sociala nätverk hade på kolonin. 00 GAL INLA NNINGEBY KONSTNÄRSKOLONI
intresSsaonctiao gvrainmkmlinenga r osmo mk oinntset ntäirdeirgnaarse srteuldateiroantse r omöp pknoanrs tnnäyras- 0670 LERIS P NDS NA OCH DE MÅNGFACETTERADE SOCIALA NÄTVERKENS INTERAKTION
U T
kolonins struktur, de inbördes relationerna mellan konstnärerna 27 BL IO
ogacrhe otmro tkt.o Alovnhianns dlelidnagresnk agpr,a nsosmka ri nmteå lvnairn gsåa rennatsy dämignt essovmal mocahn ktaidrti-- 7895 IKATION NALGAL FINLANDS NATIONALGALLERI
9 ER LE
lägger de karaktäristiska dragen för Önningeby-konsten. 1 RI FINLANDS NATIONALGALLERIS PUBLIKATIONER 1
A
N
N
A
-
M
A
R
I
A

W
I
L
J ANNA-MARIA WILJANEN
A
N
E
N
Vröicdta”o rNonN hg cWraäehäumtej tvvn,svi nettdeeairarar kkrh dspeäo aennoålnmsdsc. e n”1shri 8 i.Ö an n8dFtt6eogneelt, jnrop réa:ei eå sPkngt yrÅttegni ivlelsobabab ntiunäy a mt nrdkhtkid rtiopavtennen.å nBas dsi t itnallnnädavioäblr tfle irtoeahiost sktaomeihngovrardl n aoladÖifianvnee g in iVt: . dont AiDiceciidnhenntnuno g dr ireau neN nb Wn gasmygsaå eragråeksns ntd oaemmtgnir nfyohåsa,c mtlokFcnaeieln rmättk eltra mones n(k rän d1aro8esskd tjl6vN oneä0a k närs t–durioioie1 cgnn9rsi anonma1l9amlgaea)astd. l lseirnia. OCH DE MÅNGFACETTERADE SOCIALA NÄTVERKENS INTERAKTIONFINLÖKNNINGEBY ONSTNÄRSKOLONI Aksel Paul: Önningeby konstnärerna på kaffepaus under kolonins första sommar PÄRMBILDEN 1886. Sittande på marken från vänster Hanna Rönnberg, Hilma Westerholm, Elin Danielson och Nina Ahlstedt. På stolen till vänster sitter Fredrik Ahlstedt och bredvid honom Victor Westerholm. Längst till höger Alexander (Alex) Federley och Acke Andersson (J. A. G. Acke). Museiverkets samling. Foto Aksel Paul. Hanna Rönnberg: 1938, 21.Konstnärskolonien på Åland 1886–1914,CITAT
A
målariver och det glada konstnärslivet bidrog till att kolonin snabbt ut- N
D
S ”Nej, i sanning, ett bättre ställe hade den unga målaren ej kunnat hamna på.”
vidgades och blev välbesökt av flera finländska och svenska konstnärer. N
A
T
Avhandlingen rekonstruerar kolonins historia, varför och hur IO
N
kolonin grundades, hur den fungerade, varför den upphörde och AL F Ö
hurudan inverkan konstnärernas sociala nätverk hade på kolonin. 00 GAL INLA NNINGEBY KONSTNÄRSKOLONI
intresSsaonctiao gvrainmkmlinenga r osmo mk oinntset ntäirdeirgnaarse srteuldateiroantse r omöp pknoanrs tnnäyras- 0670 LERIS P NDS NA OCH DE MÅNGFACETTERADE SOCIALA NÄTVERKENS INTERAKTION
U T
kolonins struktur, de inbördes relationerna mellan konstnärerna 27 BL IO
ogacrhe otmro tkt.o Alovnhianns dlelidnagresnk agpr,a nsosmka ri nmteå lvnairn gsåa rennatsy dämignt essovmal mocahn ktaidrti-- 7895 IKATION NALGAL FINLANDS NATIONALGALLERI
9 ER LE
lägger de karaktäristiska dragen för Önningeby-konsten. 1 RI FINLANDS NATIONALGALLERIS PUBLIKATIONER 1
”Nej, i sanning, ett bättre ställe hade den unga målaren ej kunnat hamna på.”
Ö K
NNINGEBY ONSTNÄRSKOLONI
OCH DE MÅNGFACETTERADE SOCIALA NÄTVERKENS INTERAKTION

ANNA-MARIA WILJANEN
”Nej, i sanning, ett bättre ställe hade den unga målaren ej kunnat hamna på.”
Ö K
NNINGEBY ONSTNÄRSKOLONI
OCH DE MÅNGFACETTERADE SOCIALA NÄTVERKENS INTERAKTION
Framläggs till offentlig granskning lördag 8.3.2014 kl 10.00
i Helsingfors universitetsmuseum, Arppeanum, auditorium, Snellmansgatan 3, 2.vån.
FINLANDS NATIONALGALLERIS PUBLIKATIONER 1
Helsingfors 2014
UTGIVARE Finlands Nationalgalleri
PUBLIKATIONSSERIE Finlands Nationalgalleris publikationer 1
GRAFISK FORM Lagarto | Jaana Jäntti & Arto Tenkanen
BILDBEHANDLING Arto Tenkanen, om annat ej anges
SUMMARY Multiprint Oy / Multidoc (översättning)
TRYCK Oy Nord Print Ab, Helsingfors, 2014
UPPLAGA 160 st.
COPYRIGHT Anna-Maria Wiljanen och Finlands Nationalgalleri
PUBLIKATION ONLINE www.fng.fi/onningebykonstnarskoloni och http://ethesis.helsinki.fi
ISBN 978-952-7067-00-0 (häft.)
ISBN 978-952-7067-01-7 (PDF)
ISSN 2342-1223 (tryckt)
ISSN 2342-1231 (nätpublikation)
I
NNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORD 7
1 INLEDNING 10
1.1 SYFTE, FRÅGESTÄLLNING OCH
ÄMNETS AVGRÄNSNING 14
1.2 KÄLLMATERIAL OCH METOD 15
1.2.1 Forskningens metodologiska och
teoretiska referensram 17
1.2.1.1 De sociala nätverken 20
1.3 BEGREPPSDEFINITIONER 22
1.3.1 Konstnärskolonin 22
1.3.2 Nyckelpersonerna och Önningeby-identiteten 26
1.3.3 Den resande konstnären 29
1.3.4 Kvinnorna mellan den traditionella intimsfären
och det offentliga 31
1.3.5 Nätverk 32
1.4 FORSKNINGSTRADITION OCH LITTERATURÖVERSIKT 33
1.5 DISPOSITION 38
2 KONSTNÄRSKOLONINS UPPKOMST OCH UPPHÖRANDE 40
2.1 KONSTNÄRSKOLONIFENOMENET 40
2.1.1 Konstnärskoloniernas geografi 46
2.1.2 Koloniernas sammansättning 47
2.1.3 De europeiska och nordiska förebilderna 49
2.2 VICTOR WESTERHOLM UPPTÄCKER ÅLAND 58
2.2.1 En handelsbod vid Lemströms kanal – en grundsten för kolonin 60
2.2.2 Från studiekamrater till kolonikamrater via de sociala nätverken 64
2.2.2.1 Sociogram över konstnärernas nätverk 66
2.3 KONSTNÄRSKOLONINS INITIALSKEDE 68
2.3.1 De sociala nätverken bidrar till flera medlemmar i kolonin 71
2.4 LIVSNJUTNING OCH BETYDELSEFULLA HÄNDELSER
MITT I DET ÅLÄNDSKA LANDSKAPET 110
2.5 UTFLYKTERNA RUNT OMKRING I LANDSKAPET 115
2.6 KONSTNÄRSKOLONINS SVANESÅNG 121
3 DET SOCIALAS REKONSTRUKTION –
LEDARSKAP OCH AKTÖRSKAP I KOLONIN 124
3.1 KONSTNÄRSKOLONINS STRUKTUR 124
3.1.1 Frågan om ledarskap 132
3.1.2 De inbördes relationerna 137
3.2 KOLONINS AKTÖRSKAP 145
3.2.1 Konstnärskolonins olika kvinnoroller 145
3.2.2 Konstnärssystrar eller rivaler 176
3.2.3 Konstnärskolonin ger utrymme för kvinnoemancipationen 179
3.3 VARFÖR ÄR DET SVÅRT ATT REKONSTRUERA DET SOCIALA? 180
4 ÖNNINGEBY-KONSTEN OCH LÄNGTAN EFTER DET AUTENTISKA 182
4.1 FOKUS PÅ HAV, BJÖRKHAGAR OCH SKÄRGÅRDSFOLK 185
4.2 LÄNGTAN EFTER DET AUTENTISKA 236
4.2.1 Motiv på turismens villkor 238
4.3 FRÅN ÅLAND TILL FASTLANDETS HÅRDA KONKURRENS –
MOTTAGANDET AV ÖNNINGEBY-KONSTEN 239
5 AVSLUTNING 244
BILDFÖRTECKNING 251
KÄLLOR OCH LITTERATUR 254
BILAGOR 262
SUMMARY 276
FÖRORD 7
F
ÖRORD
TANKEN PÅ ATT FORTSÄTTA med mina studier väcktes ganska snabbt
efter att jag inlett mitt forskningsarbete om Hanna Rönnberg för min
pro gradu -avhandling. Det att vi dessutom flyttade till Brändö till ett
hus som ligger bara 100 meter från Hanna Rönnbergs forna hus och
tomt, upplevde jag som ett klart tecken på att Hanna Rönnbergs och
Önningeby konstnärskolonis historia skulle spela en stor roll i mitt liv,
nu och hädanefter.
Under årens lopp har det visat sig att de sociala nätverken
inte var viktiga enbart för Önningeby konstnärskoloni. De har också
varit mycket viktiga för den här avhandlingen. Utan de tips och upp-
lysningar som jag fått, utan mina handledares, studiekamraters, vän-
ners, släkts och framförallt min familjs stöd och hjälp, tålamod och
välvilja skulle jag inte ha kunnat skriva och framför allt inte slutföra
denna avhandling.
Listan kunde vara oändlig. Jag vill tacka FD, professor
emerita Riitta Konttinen som varit min handledare först i mitt pro
gradu -arbete och senare i samband med denna avhandling. Hon har
tålmodigt orkat lyssna på de stora planer som jag spunnit runt ämnet
och lugnat ner mig då jag bokstavligt talat hoppat upp och ner tack
vare en, enligt mig själv, fin idé jag kommit på…
Jag vill också tacka FD, professor Kirsi Saarikangas som
blev min handledare lite senare. Hon har gett mig konstruktiv kritik
och hjälpt mig att skaffa gedigen litteratur om de sociala nätverken.
8 ANNA-MARIA WILJANENS AVHANDLING
Sist men absolut icke minst vill jag tacka FD, docent i konstveten-
skap Marie-Sofie Lundström, som blev min tredje handledare för tre
år sedan. Hennes ovärderliga kritiska granskningar angående substan-
sen och språket har hjälpt mig oerhört mycket. Jag minns mycket väl
den fem timmar långa sessionen i Åbo och de uppmuntrande orden
om att orka lite till.
Sakgranskarna FD, forskare Jessica Sjöholm Skrubbe och
FD, forskare Kirsi Tuohela gav mycket konstruktiv kritik som har varit
till stor hjälp i det slutgiltiga arbetet. Tack vare deras kommentarer har
jag kunnat bearbeta texten. Jag vill tacka Jessica Sjöholm Skrubbe för att
hon gick med på att bli min opponent.
Jag har haft äran att studera samtidigt med många oerhört
kunniga studeranden. De flesta har jag känt ända sedan gradu-semina-
riet. Vi har funderat över konst och teorier tillsammans, hållit föredrag
för varandra, sporrat varandra, haft det allmänt skönt i forskarskolans
sommarskolor, skrattat tillsammans och för ett halvt år sedan gråtit till-
sammans. Ett stort tack till Emmi Jäkkö, Virve Heininen, Anne-Maria
Pennonen, Marja-Terttu Kivirinta, Julia Donner, Mikko Myllykoski,
Mia Åkerfelt, Maria Vainio-Kurtakko och alla andra.
Jag vill också tacka Jaana Jäntti och Arto Tenkanen för ert
oändliga tålamod med layout-arbetet!
Ett hjärtligt tack ska också min förra arbetsgivare, dåti-
da Statens konstmuseum, nutida Finlands Nationalgalleri ha. De har
möjliggjort mina tjänstledigheter och stött mig på vägen. Ett stort tack
till generaldirektören Risto Ruohonen och hela personalen, speciellt
för den forna Utveckling och samhällsrelationer Kehys. Jag vill rikta
ett speciellt tack till förra Centralarkivet för Bildkonst för allt stöd!
Ett stort tack till Riitta Ojanperä för de uppmuntrande diskussioner-
na, likaledes till Hanna-Leena Paloposki för uppmuntran och all hjälp
med avhandlingens layout och Susanna Sääskilahti för den supersnab-
ba leveransen av vissa foton. Ett stort tack också till Kirsti Harva för
det positiva stödet!
Jag vill även tacka de personer som jag tidigare arbetat
med i Statens konstmuseum. Stort tack till Susanna Pettersson som va-
rit min mentor och vän ända sedan jag kom till Kehys den 15 augusti
2007. Stort tack till min andra mentor Teijamari Jyrkkiö. Stort tack hör
också till Eija Liukkonen som var ytterst förståelig då jag begärde mera
tjänstledighet. Stort tack till Kultur åt alla gänget!
Jag vill tacka min nuvarande arbetsgivare UPM-Kymme-
nes Kulturstiftelse för allt stöd!