Olikheter inom likheter? - Institutionen för pedagogik PDF
Preview Olikheter inom likheter? - Institutionen för pedagogik
Olikheter inom likheter? Studier av pedagogiska praktiker inom högskola och folkhögskola Grundtviginstitutet vid Göteborgs universitet rapport nr 6 Olikheter inom likheter? Studier av pedagogiska praktiker inom högskola och folkhögskola Grundtviginstitutet vid Göteborgs universitet rapport nr 6 Redaktör: Eva Mark Grafisk form: Anders Eurén, Informationsenheten Tryck: Intellecta Infolog AB, Västra Frölunda 2009 Omslag: Jim Thorell ISSN 1654-1197 ISBN 978-91-976747-0-6 Innehåll Förord 7 Eva Mark 1. ”Jag kan tycka att upplägget kan vara lite lika ibland” 11 En intervjustudie av elever vid folkhögskolor och studenter vid socionomprogram i Göteborg Kerstin Lökken 2. Bildning i utbildning eller utbildning som bildning? 81 En intervjustudie av lärare vid folkhögskolor och socionomprogram i Göteborg Rita Foss Lindblad och Karin Lumsden Wass Förord I Grundtviginstitutets uppdrag ingår att främja samverkan mel- lan folkhögskola och högskola. Grunden för denna samverkan är arbetet i institutets referensgrupp där bland annat företrädare för olika folkhögskolor deltar. För att samverkan skall möjlig måste en fungerande dialog etableras och den försvåras i bland av särskil- jande organisatoriska självbilder. Folkhögskolan profilerar sig ofta som en unik skolform med en egen kunskapssyn och pedagogik som är särskilda i förhållande till andra utbildningsinstitutioner. På Sveriges folkhögskolors hemsida står det följaktligen: ”Folkhögskolan har en annan definition av kunskap, där förmågan att ta till oss och själva skapa ständigt nya synvinklar på tillvaron är vad som räknas. Samtalet är det kanske det viktigaste på en folkhögskola”. Det folkhögskolan profilerar sig emot är bland annat akademins traditionellt elitistiska kunskapsi- deal och dess kopplingar till traditionella pedagogiska praktiker inom högskolevärlden. Hur skall vi i dag betrakta denna positionering av olikhet mel- lan högskola och folkhögskola? Jag ställer frågorna mot bakgrund av rådande samhällsutveckling. Folkhögskolan profilerar sin pe- dagogik som särskild i förhållande till högskola och ger samtidigt kurser som är högskoleförberedande. De högskoleförberedande kurserna ger eleverna möjligheter att komplettera ofullständiga gymnasiebetyg och förbereda sig för studier inom högskolan. Hur samexisterar dessa, åtminstone vid en först anblick, motstridiga profileringar av folkhögskolan? Högskolans verksamhet befinner sig också i förändring. Det finns en rad olika uppdrag från statsmakternas sida vars syfte är 7 att bryta den sociala, ekonomiska och etniska snedrekryteringen till universitet och högskolor. När det gäller högskoleväsendet kan vi konstatera att det under de senaste femton åren skett en stor omvandling inte minst kvantitativt sett. Från att ha varit ett universitet enbart för ”eliten” kan man nu tala om högskolan som en massutbildningsinstitution. Den stora ökningen av studenter har medfört en breddad social rekrytering. Hur påverkar denna förändring undervisningen? Hur har universitet förmått möta den pedagogiska utmaning som uppstår med nya grupper av studeran- den kombinerat med ett större studentantal? Högskolan måste idag betraktas utifrån en mångsidig bild där såväl sökandegrupper som undervisningspraktiker förändras. Hur samexisterar massutbildning och elitistiska ideal, till exempel i form av starka forskningsmiljöer, inom ett universitet? De två typerna av verksamhet är länkade till olika och åtminstone delvis motstridiga bildningsideal. Ovanstående förändringar inom såväl högskola som folkhög- skola väcker bilder av komplexa organisationer som samtidigt är särskilda och lika i förhållande till varandra fram. Handlar det inte snarare om olikheter inom likheter än starkt särskilda verksamhe- ter? Sådana komplexa organisatoriska självbilder är en förutsätt- ning för utveckling, kommunikation och samverkan. Projektet undersöker mot denna bakgrund exempel på folk- högskolans pedagogiska praktiker i jämförelse med exempel på universitetspedagogik i praktiken. I fokus är folkhögskolans arbete med förebereda eleverna för högskola. Datainsamlingen inom folk- högskolevärlden koncentreras därmed till högskoleförberedande program. Anledningen till det är att uppmärksamma nya uppdrag inom folkhögskolan som kräver förändring och ställer nya krav på dess undervisning. Varken folkhögskola eller högskola kan betraktas som enhetliga pedagogiska verksamheter. Studierna koncentrerar sig på platser i 8 respektive organisation där omvärldens krav på förändring satt spår i verksamheten. Det handlar alltså om i förhållande till traditionen ”otypiska” rum i respektive organisation. Projektets empiriska nedslag inom högskolevärlden koncentre- ras till socionomprogrammet inom Göteborgs universitet. Många studenter med folkhögskolebakgrund söker sig just till detta pro- gram. Socionomprogrammet vid Göteborgs universitet är dessut- om intressant eftersom det nyligen startat en fältförlagd socionom- utbildning som är förlagd till stadsdelen Biskopsgården och där utbildningen tydligt förankras i det sociala arbete som pågår inom stadsdelen. Utbildningen har således ”flyttat ut” från universitetet och genomförs med andra pedagogiska praktiker än vad som ofta förknippas med traditionell akademisk undervisning. Genom att utgå från detta program är projektets ambition inte att ge en bild av den typiska universitetsutbildningen. I stället används vad som kan benämnas som ett specialfall. Poängen är att synliggöra nya sätt att undervisa inom högskolan. Studien kan där- med förhoppningsvis bidra till att komplettera bilden av universi- tetet som en mångsidig institution där den pedagogiska självbilden inte på något sätt är självklar eller kan tas för given. Intervjustudien innehåller såväl lärarperspektiv som studentper- spektiv på undervisning inom både folkhögskola och universitet. Det empiriska materialet utgörs av intervjuer med lärare och elever/ studenter inom respektive organisationern. Den första studien som handlar om elevers och studenters per- spektiv på undervisning har titeln ”Jag kan tycka att upplägget kan vara lite lika ibland”. En intervjustudie av elever vid folkhögskolor och studenter vid socionomprogram i Göteborg. Den är skriven av FD Kerstin Lökken, Institutionen för Kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet. En andra studie behandlar lärarperspektiv på undervisning och har titeln Bildning i utbildning eller utbildning som bildning? En 9 intervjustudie av lärare vid folkhögskolor och socionomprogram i Göteborg. Denna studie är resultat av samarbete mellan FD Rita Foss Lindblad och FD Karin Lumsden Wass. Båda kommer från Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet. Karin står för datainsamling och en första sammanställning av data. Rita ansvarar för analys och författandet av rapporten. Projektet har fortlöpande haft utbyte med Grundtviginstitutets referensgrupp och motfinansierats med medel från Västra Göta- landsregionen. Göteborg februari 2009 Eva Mark Föreståndare 10 ”Jag kan tycka att upplägget kan vara lite lika ibland” En intervjustudie av elever vid folkhögskolor och studenter vid socionomprogrammet i Göteborg Kerstin Lökken 11
Description:The list of books you might like
