och sjukvård och tandvård till asylsökande och nyanlända PDF
Preview och sjukvård och tandvård till asylsökande och nyanlända
Hälso- och sjukvård och tandvård till asylsökande och nyanlända Slutrapport oktober 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till [email protected] Artikelnummer 2016-10-13 Tryck www.socialstyrelsen.se, oktober 2016 Förord Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag genomfört en fördjupad analys av hälso- och sjukvårdens och tandvårdens möjligheter och utmaningar när det gäller att tillhandahålla vård till asylsökande och nyanlända. Analysen har i första hand utgått från vårdens perspektiv men bilden har kompletterats genom kontakter med civilsamhället och även gruppen papperslösa har beaktats. Denna slutrapport presenterar Socialstyrelsens analys. Viktoria Svensson har varit ansvarig utredare. Jenny Asplund och Charlotte Pihl har ingått i projektgruppen. Ingrid Ström har deltagit vid intervjuer i landstingen. Susanna Dellans har gjort analysen av tolkbrist. Andreas Cederlund och Julius Collin har ansvarat för analyser av tandhälsoregistret respektive patientregistret. Samordnare, medicinskt och juridiskt sakkunniga vid myndigheten har bidragit med sakkunskap. Martin Sparr har varit ansvarig enhetschef. Olivia Wigzell Generaldirektör Innehåll Förord .........................................................................................................................3 Sammanfattning ......................................................................................................7 Uppdraget ................................................................................................................9 Omfattning och avgränsningar ........................................................................9 Genomförande ....................................................................................................9 Definitioner ............................................................................................................. 13 Rapportens disposition ........................................................................................ 14 Bakgrund ................................................................................................................ 15 Berörda grupper och rätt till vård ..................................................................15 Statistik och prognoser för berörda grupper...............................................17 Lagstiftning ..........................................................................................................25 Vårdbehov och vårdkonsumtion ...................................................................... 27 Sex landsting erbjuder utökad vård till asylsökande .................................27 Vårdbehov..........................................................................................................28 Vårdkonsumtion .................................................................................................31 Landstingens planeringsarbete ......................................................................39 Vårdens möjligheter och utmaningar att tillhandahålla vård till berörda grupper ................................................................................................................... 42 Omfattning av analysen ..................................................................................42 Möjligheter ..........................................................................................................42 Utmaningar .........................................................................................................45 Gemensamma utmaningar för vården ................................................... 46 Utmaningar ur berörda gruppers perspektiv .......................................... 53 Utmaningar ur ett jämställdhetsperspektiv ............................................. 55 Hälsoundersökningar ................................................................................... 56 Primärvården ................................................................................................. 59 Barnhälsovården .......................................................................................... 62 Mödrahälsovården ...................................................................................... 64 Förlossningsvården ....................................................................................... 66 Barn- och ungdomsmedicin ...................................................................... 68 Barn- och ungdomspsykiatrin .................................................................... 70 Vuxenpsykiatrin ............................................................................................. 72 Infektionsvården ........................................................................................... 74 Tandvården ................................................................................................... 76 Andra vårdområden ................................................................................... 78 Konsekvenser för övrig vård ............................................................................79 Referensgruppens perspektiv .........................................................................82 Möjliga förändringar för att möta utmaningarna .......................................... 85 Socialstyrelsens bedömning ................................................................................ 86 Utmaningar för vården .................................................................................... 86 Möjligheter för vården ...................................................................................... 88 Bedömning för vårdområden......................................................................... 89 Möjliga förändringar ......................................................................................... 91 Påverkan på vården ........................................................................................ 94 Samråd och dialog ............................................................................................... 95 Referenser ............................................................................................................... 99 Bilaga 1. Intervjuguide telefonintervjuer alla landsting ................................ 103 Bilaga 2. Intervjuguide vårdverksamheter i sex landsting ........................... 105 Bilaga 3. Deltagare workshoppar ....................................................................1 06 Bilaga 4. Referensgrupp .....................................................................................1 08 Bilaga 5. Exempel på åtgärder i landstingen ............................................... 109 Bilaga 6. Möjliga förändringar ..........................................................................1 16 Sammanfattning Socialstyrelsens fördjupade analys har identifierat möjligheter och utmaningar, inklusive jämställdhetsaspekter, när det gäller att tillhandahålla vård till asylsökande och nyanlända. Analysen har också belyst möjliga förändringar som kan påverka vårdens förmåga och funktionalitet att möta utmaningarna. Vårdens tillgänglighet Vårdbehovet hos asylsökande och nyanlända varierar. Några har omedelbara vårdbehov medan andra är relativt friska. Asylsökande erhåller mindre vård jämfört med övriga befolkningen, men sökmönstret är annorlunda. Asylsökande personer får mer primärvård och mindre specialiserad vård, med undantag av sluten barn- och ungdomspsykiatrisk vård. Vuxna asylsökandes begränsade rätt till vård och en annan ålders- och könsstruktur än den övriga befolkningen måste dock beaktas. Nyanlända uppsöker tandvården mest för akuta besvär och i låg utsträckning i förebyggande syfte. Det finns hinder för berörda grupper att nå vården, särskilt specialistvården, och asylsökande får inte alltid tillgång till den vård de har rätt till. Möjligheter och utmaningar för vården Hälso- och sjukvårdens och tandvårdens kontakter med berörda grupper innebär ett flertal möjligheter. Vårdpersonal kan höja sin kompetens kring nya sjukdomspanorama och få ökad kulturell erfarenhet. Genom att tillvarata sjukvårdsutbildad kompetens bland asylsökande och nyanlända kan vården förstärkas med viktiga resurser. Vårdens möjligheter att bidra till en jämställd och jämlik hälsa är särskilt betydelsefulla för berörda grupper. Samverkan mellan vården och civila organisationer möjliggör förbättrad vård till asylsökande och papperslösa. De utmaningar som vården ställs inför när det gäller att tillhandahålla vård till asylsökande och nyanlända är inte nya, men omfattningen av dem ökade avsevärt när ett stort antal asylsökande kom till Sverige under kort tid. De identifierade utmaningarna härrör till största delen från vårdåtaganden till asylsökande, såsom att erbjuda hälsoundersökningar, vaccinera barn, behandla infektionssjukdomar, tillhandahålla mödra- och förlossningsvård, att möta omedelbara vårdbehov i psykiatrin och i tandvården samt att erbjuda tand- och barnhälsovård till alla barn. Kända utmaningar för vården, såsom en otillräcklig kompetensförsörjning och bristande samverkan, gör det svårare att tillhandahålla vård till berörda grupper. Många av de utmaningar som är särskilt knutna till berörda grupper är gemensamma för hela vården, medan andra är specifika för olika vårdverksamheter. Gemensamma utmaningar är bland annat ett stort informationsbehov, kommunikationssvårigheter och tolkbrist, tillkommande administration, bedömning av vård som inte kan anstå, särskilda utmaningar HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH TANDVÅRD TILL ASYLSÖKANDE OCH NYANLÄNDA – SLUTRAPPORT 2016 7 SOCIALSTYRELSEN för ensamkommande barn, bristande kulturkompetens, en ojämn påverkan inom och mellan landsting samt att möta vårdbehovet kring psykisk ohälsa. Asylsökandes förflyttningar, deras fysiska placering ofta långt från vården, boendemiljön och familjesituationen försvårar vårdens insatser. Särskilda utmaningar gällande nyanlända utgörs av svårigheter att nå denna grupp, att planera för deras vårdbehov och behov av förebyggande insatser för att främja en god hälsoutveckling på längre sikt. Utmaningar ur ett jämställdhetsperspektiv handlar bland annat om att personalsamman- sättningen i vården inte alltid är anpassad för båda könen och att det finns skillnader mellan könen i kontakten med vården. Vården har också rapporterat om konsekvenser för övrig vård såsom längre väntetider för planerad vård och uppskjutet förebyggande arbete, bl.a. föräldragrupper i mödra- och barnhälsovården. Förändringar som kan stärka vården För att bättre möta utmaningarna ser Socialstyrelsen ett antal möjliga förändringar som kan stärka vårdens förmåga och funktion att tillhandahålla vård och förbättra vårdens tillgänglighet för berörda grupper. Socialstyrelsen bedömer att många av dessa förändringar kan genomföras på kort sikt. Redan vidtagna åtgärder i landstingen samt pågående initiativ på nationell nivå möter en del av förändringsbehoven. Socialstyrelsen vill särskilt betona vikten av att initiera eller påskynda följande förändringar: • nationellt samordna information till och om berörda grupper • utveckla och genomföra utbildningsinsatser till vårdpersonal och annan personal som möter berörda grupper, såsom på asylboenden och HVB • öka tillgången till tolk och andra former av språkstöd • förbättra förutsättningar för vården gällande asylsökandes placering, förflyttning och möjligheter att ta sig till och från vården • förbättra uppföljning av hälsoundersökningars utfall • utveckla vägledningar för hur tand-, infektions- samt mödrahälso- och förlossningsvården behöver anpassa vårdinsatser för berörda grupper • förbättra ensamkommande barns stöd i vården • förbättra bedömning och uppföljning av psykisk ohälsa i berörda grupper • utveckla särskilt riktade hälsofrämjande program till berörda grupper. Vården är fortsatt påverkad Socialstyrelsens analys har genomförts parallellt med förändrad asyllag- stiftning, införda id-kontroller och omvärldsfaktorer som har lett till en kraftig minskning av nya asylsökande i Sverige under 2016. Antalet asylsökande, papperslösa och nyanlända som befinner sig i landet har dock inte minskat i någon nämnvärd utsträckning under denna period. Socialstyrelsens bedömning är att det minskade inflödet av nya asylsökande inte generellt ger omedelbara lättnader för hälso- och sjukvården och tandvården. Flertalet av de beskrivna utmaningarna kvarstår och vården fortsätter att vara påverkad genom vårdbehov för berörda grupper som behöver följas upp. 8 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH TANDVÅRD TILL ASYLSÖKANDE OCH NYANLÄNDA – SLUTRAPPORT 2016 SOCIALSTYRELSEN Uppdraget Regeringen gav den 10 december 2015 Socialstyrelsen i uppdrag att göra en fördjupad analys av hälso- och sjukvårdens inklusive tandvårdens möjligheter och utmaningar när det gäller att tillhandahålla vård till asylsökande och nyanlända. Uppdraget har också omfattat att belysa möjliga förändringar av hälso- och sjukvårdssystemets förmåga och funktionalitet, på kort och lång sikt, för att möta dessa utmaningar, samt att analysera flyktingsituationens konsekvenser för hälso- och sjukvården och tandvården ur ett jämställdhetsperspektiv. Uppdraget har genomförts i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Folkhälsomyndigheten och Inspektionen för vård och omsorg (IVO). En delrapport för uppdraget publicerades i maj 2016. Denna rapport utgör slutrapporteringen av uppdraget. Omfattning och avgränsningar Enligt uppdragsbeskrivningen omfattar uppdraget vård till asylsökande samt till nyanlända, dvs. de som har beviljats uppehållstillstånd och är i etableringsfasen samt nyanlända anhöriginvandrare. Socialstyrelsen har därutöver även valt att inkludera personer som vistas i Sverige utan tillstånd, s.k. papperslösa, eftersom ett flertal faktorer pekar på att denna grupp kommer att öka framöver. Benämningen berörda grupper används för asylsökande, nyanlända och papperslösa. Grupperna definieras och beskrivs vidare i avsnittet Berörda grupper och rätt till vård. Den fördjupade analysen har haft fokus på ett urval av de mest påverkade vårdverksamheterna, baserat på landstingens rapportering av påverkansgraden i början av 2016. Dessa är uppdraget att genomföra hälsoundersökningar, primärvården, barnhälsovården, mödrahälsovården, förlossningsvården, barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatrin, vuxenpsykiatrin, infektionsvården samt tandvården. Möjliga förändringar på kort sikt definieras som förändringar som kan genomföras inom ett år. Möjliga förändringar på lång sikt innebär upp till fem år. Den fördjupade analysen har primärt ett vårdgivarperspektiv. Genom dialog med representanter för civilorganisationer och forskare kommer berörda gruppers perspektiv att belysas till viss del. Genomförande Denna rapport redogör för resultat som inte tidigare har redovisats i delrapporten. Den fördjupade analysen baseras i huvudsak på en kvalitativ datainsamling från representanter och yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården och Folktandvården. Insamling av underlag genomfördes under mars–juni 2016. Även kvantitativt underlag för vårdkonsumtion har analyserats. En kartläggning har genomförts av alla 21 landsting och en HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH TANDVÅRD TILL ASYLSÖKANDE OCH NYANLÄNDA – SLUTRAPPORT 2016 9 SOCIALSTYRELSEN fördjupning har genomförts i sex utvalda landsting. En referensgrupp har ingått i arbetet för att komplettera bilden från hälso- och sjukvården och tandvården. Kartläggning av samtliga landsting Strukturerade telefonintervjuer har genomförts med representanter för hälso- och sjukvården samt tandvården i samtliga 21 landsting. Syftet med intervjuerna var att få en heltäckande bild av landstingens förmåga att möta vårdbehovet och deras strategiska planering (se intervjuguide i bilaga 1). Fördjupning i sex landsting och urval av vårdverksamheter I ett urval av sex landsting har semistrukturerade intervjuer genomförts med representanter från de utvalda vårdområdena inom hälso- och sjukvården samt från Folktandvården (se intervjuguide i bilaga 2). De vårdområden som har inkluderats baseras på tidigare lägesrapportering om de mest påverkade vårdområdena samt vård som inkluderas i den vård berörda grupper har rätt till. Vårdområden som har ingått i den fördjupade analysen är • uppdraget att genomföra hälsoundersökningar • primärvården • barnhälsovården • mödrahälsovården • förlossningsvården • barn- och ungdomsmedicin • barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) • vuxenpsykiatrin • infektionsvården • tandvården. Det finns fler vårdverksamheter som tillhandahåller vård till berörda grupper, såsom akutvården, elevhälsan, ungdomsmottagningar, beroendevården och habiliteringsverksamheter. Dessa har inte ingått i Socialstyrelsens fördjupade analys av avgränsningsskäl. Den kännedom om påverkan och utmaningar i dessa verksamheter som ändå har belysts inom ramen för uppdraget redovisas kortfattat. Urvalet av landsting baserades på följande urvalskriterier: storlek, geografiskt läge, andel mottagna asylsökande och andel ensamkommande barn samt andel asylsökande i eget boende respektive anläggningsboende. En spridning och variation eftersträvades och landstingen som valdes ut var Skåne, Västra Götaland, Kalmar, Dalarna, Jämtland och Norrbotten. Intervjuerna omfattade frågor om vårdbehov, utmaningar, möjligheter, förslag på förändringar, konsekvenser för övrig vård och resursbehov. Workshoppar Socialstyrelsen har anordnat tre workshoppar med särskilt inbjudna deltagare som representanter för vården och professionsföreningar. Workshopparna hade följande tre teman: 10 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH TANDVÅRD TILL ASYLSÖKANDE OCH NYANLÄNDA – SLUTRAPPORT 2016 SOCIALSTYRELSEN
Description:The list of books you might like
