och aktivitetsplan

40 Pages·2017·9.54 MB·Swedish

Lek- och aktivitetsplan
Vägledning för utveckling av Järfällas
lekmiljöer i bebyggelse och natur
ANTAGEN AV TEKNISKA NÄMNDEN
2017-05-18
Projektorganisation
Beställare: utveckling och stöd, barn- och ungdomsförvaltningen
Mikael Rångeby, förvaltningsdirektör, bygg- och Erik Håff, skogsförvaltare, avd. park och gata, bygg-
miljöförvaltningen och miljöförvaltningen
Esra Kocer, förvaltare, avd. fastighet, bygg- och
Styrgrupp:
miljöförvaltningen
Hans Enelius, avdelningschef, avd. park och gata,
bygg- och miljöförvaltningen Dan Hellström, parkingenjör, avd. park och gata,
bygg- och miljöförvaltningen
Nina Karlsson, avdelningschef, avd. kvalitet och
strategi, bygg- och miljöförvaltningen David Nordin, trafikplanerare, avd. kvalitet och
strategi, bygg- och miljöförvaltningen
Projektgrupp:
Janina Nyroos, chef förvaltarenheten, avd. fastighet,
Kerstin Sköld, projektledare, stadsträdgårdsmästare, bygg- och miljöförvaltningen
avd. kvalitet och strategi, bygg- och miljöförvaltningen
Jenny Färm, tillsynschef, avd. miljö och hälsoskydd
Sara Widlund, landskapsarkitekt, avd. kvalitet och
Jenny Ångman, miljöstrateg, planavd., kommunstyrel-
strategi, bygg- och miljöförvaltningen
seförvaltningen
Referensgrupp: Jessika Karreskog, demokratiutvecklare, kansli, kultur-
Agneta Dahlgren, miljö- och kvalitetsamordnare, avd. demokrati- och fritidsförvaltningen
kvalitet och strategi, bygg- och miljöförvaltningen Lars Skutin, parkingenjör, avd. park och gata, bygg-
Björn Sundberg, kapacitetsansvaring, avd. utveckling och miljöförvaltningen
och stöd, barn- och ungdomsförvaltningen
Lisbeth Eriksson, landskapsarkitekt, avd. park och
Bo Majling, programchef, nämndkansli, kultur-, gata, bygg- och miljöförvaltningen
demokrati- och fritidsförvaltningen
Malin Danielsson, planchef, planavd., kommunstyrel-
Carin Hallstedt Idstam, barnombud, avd. seförvaltningen
Förord
Barn och ungas rörelsefrihet är viktigt. Tillgång till kvalitativa utemiljöer stärker
barn och ungas fysiska och psykiska hälsa. Det här är en framtidsbild för barn
och ungas utemiljöer. Syftet är att åstadkomma lek- och aktivitetsplatser av hög
kvalitet jämnt fördelade över kommunen.
Lek- och aktivitetsplanen är avsedd att användas som ett av underlagen vid
framtagande av nya detaljplaner. Den ger också vägledning vid förvaltning,
projektering och anläggning av lek- och aktivitetsplatser. Planen ska aktuali-
tetsprövas vid varje ny mandatperiod.
Planen har utarbetats genom samarbete över politik- och förvaltningsgränser,
information från kommunens dialogforum för skolelever, enkätsvar från
pedagoger och studier av forskningsresultat. Andra kommuners lekprogram
och policys har använts som inspiration.
Amanda Palmstierna
ordförande i Tekniska nämnden
Innehåll
Förord 3
Innehåll 4
S amma nfattning 5
INLEDNING 6
Centrala begrepp 7
UTMANINGAR OCH MÅL 8
Utmaningar 8
Mål 9
NULÄGE OCH ANALYS 10
Nulägesbeskrivning 10
Analys 13
Analyskartor 14
FRAMTIDSBILD 16
VÄGLEDNING 18
Vägledning för planering 18
Vägledning för projektering och anläggning 20
Vägledning för förvaltning 22
OLIKA TYPER AV LEK- OCH AKTIVITETSMILJÖER 23
Närlekplatser 23
Lek- och aktivitetsplatser 24
Utflyktslekplatser 26
Lekmiljöer inom barnomsorgen 27
KOMPENSATIONSÅTGÄRDER 28
Vid planering 28
Vid projektering och anläggning 29
Vid förvaltning 29
REGELVERK OCH ANSVAR 30
FN:s konvention om barnets rättigheter 30
Lagar och regelverk 30
BAKGRUND 32
Lekplatser i Järfälla - historik 32
Forskning och studier 33
Arbetsmetoder 36
Referenser 37
4 LEK- OCH AKTIVITETSPLAN - JÄRFÄLLA
Sammanfattning
I Järfälla finns 52 lekplatser i parker och natur, varav Alla tio befintliga lek- och aktivitetsplatser bevaras,
tio redan idag fungerar som lek- och aktivitetsplatser elva utvecklas från befintliga lekmiljöer med god
för åldrarna 0-18 år. Övriga lekplatser vänder sig i placering, fyra nyanläggs i befintliga bristområden
första hand till lägre åldersgrupper. Utöver detta och resterande elva beräknas tillkomma i kommunens
finns lekplatser inom samfälld mark och kvarters- olika utvecklingsområden.
mark, tre utflyktslekplatser, fyra parker med parkleks-
Platser för närlek är viktiga för mindre barn. I framtida
verksamhet, en 4H-gård samt ett flertal lek- och
bostadsbyggnation planläggs dessa på kvartersmark
aktivitetsmiljöer inom skolans verksamhet.
och på samfälld mark, vilket är den placering som
Analysen av nuläget visar att det råder stor brist på dominerar i kommunen. I befintliga bostadsom-
mötesplatser för äldre barn och unga. Detta bekräftas råden där yta för närlek saknas inom kvartersmark
i dialogarbeten med skolelever. eller på samfälld mark är ambitionen att kommunen
fortsatt står för närlekplatser för att uppnå likvärdig
Kommunens parker är ofta dåligt upplysta, speciellt
standard.
lekplatserna, vilket minskar tillgängligheten av dessa
under vinterhalvåret. Den bostadsnära skogen Förslaget visar på nedläggning av närlekplatser
utgör en stor resurs för barn att leka i men har inte i områden där möjlighet till närlek redan finns
i tillräcklig grad tagits tillvara på i utformningen av tillgodosett. Kommunen ska istället satsa på fler lek-
lekplatserna. Inom skolan och förskolans verksamhet och aktivitetsplatser som kan användas av ett större
finns idag ett stort antal attraktiva lek- och aktivitets- antal medborgare och länka samman olika bostads-
miljöer som är tillgängliga för allmänheten. Dessa områden.
samspelar inte alltid med det lekutbud som finns i
Lek- och aktivitetsplanen ska aktualitetsprövas vid
närliggande park.
varje ny mandatperiod.
Lek- och aktivitetsplanens framtidsbild visar 36 stora
och belysta lek- och aktivitetsplatser varav minst en
i varje kommundel har ett inkluderande rekreations-
utbud för alla åldrar.
LEK- OCH AKTIVITETSPLAN - JÄRFÄLLA 5
INLEDNING
Inledning
Järfälla är en mälarnära kommun med stora Lek- och aktivitetsplanen ger en framtidsbild och
friområden, bostadsnära natur och god tillgång till är ett planeringsunderlag för utveckling av barn
parker med olika karaktärer. Under kommunens och ungas lek- och aktivitetsmiljöer i bebyggelse
stora utbyggnad under 1960- och 1970-talet och natur. I planen beskrivs också lekmiljöer inom
genomfördes en modernistisk stadsplanering där skolans verksamhet då barn tillbringar stora delar av
natur, ljus och luft var ledord. I denna anda byggdes dagen på skol- och förskolegårdar. Om dessa besöks
friliggande förskolor med stora gårdar och många utanför skoltid av vuxna i sällskap med barn kan
skolor placerades i direkt anslutning till parker och känslan av trygghet öka i området. Ytorna bidrar
natur. Barn lekte i sin närmiljö och en stor mängd också till ännu fler lekytor.
lekplatser planerades och förlades i gröna stråk
Idrottsplatser med föreningsverksamhet ses
mellan bebyggelsen.
som resurser utanför bokad tid men ingår inte i
Global klimatanpassning, kollektiva resor och markanvändningsanalysen.
resurshushållning är nya ledord i samhällsplane-
ringen. Därmed förtätas städer och friytor minskas.
Idag efterfrågas mer komplexa och variationsrika
lekmiljöer som vänder sig till både yngre och äldre
barn, unga och vuxna. Utvecklingen av modernare
lek- och aktivitetsplatser i rätt lägen har resulterat i en
stor ökning av antalet besökare samt gett möjlighet
för boende från olika områden och bakgrund länkas
samman.
År 2015 bodde drygt 72 000 invånare i Järfälla och
enligt prognoser kommer kommunen växa med
över 28 000 invånare fram till år 2024. Antalet barn
mellan 0-18 år beräknas därmed öka med över
40 procent. År 2030 beräknas invånarantalet att vara
över 118 000.
Järfällas förväntade tillväxt och utbyggnad medför
behov av att se över utbudet av utemiljöer för barn
och unga inom kommunen samt av att förtydliga
vilken kvalitet som ska eftersträvas i planering,
utformning och förvaltning av dessa.
Våren 2015 beslutade kommunfullmäktige att ta
fram en plan för Järfällas lek- och aktivitetsmiljöer.
Under hösten 2015 påbörjade bygg- och miljöför-
valtningen detta arbete. Bild 1. Fantasi- och rörelselek i Nibbleparken
6 LEK- OCH AKTIVITETSPLAN - JÄRFÄLLA
INLEDNING
Centrala begrepp
Lek- och aktivitetsplan: Ett styrande dokument som redovisar kommunens
strategi för utveckling av barn och ungas utemiljöer i bebyggelse och natur samt
ger vägledning vid planering, förvaltning, projektering och anläggning. Planen
aktualitetsprövas vid varje ny mandatperiod.
Lekmiljö: Används istället för ordet lekplats då det innefattar hela utemiljön
tillgänglig för lek, så som omgivande park och skogspartier, och inte bara den
byggda lekplatsen.
Lek- och aktivitetsmiljö: Används likt ”lekmiljö” men syftar till utemiljöer
med ett innehåll som även riktar sig till äldre barn och unga, så som lek- och
aktivitetsplatser, utflyktslekplatser och skolgårdar (läs mer om olika typer av lek-
och aktivitetsmiljöer på s. 23-27 samt se tabell nedan).
Rörelsefrihet: Syftar till barns förutsättningar att röra sig på egen hand i
utemiljön. Faktorer i den byggda miljön som påverkar barns rörelsefrihet negativt
är trafik, långa avstånd samt otrygga fysiska förhållanden för gång och cykling.
Multifunktionell yta: Friytor utformade för att kunna översvämmas och
utjämna flöden vid kraftig nederbörd. Under torrväder kan ytorna användas för
andra ändamål, till exempel som lek- och aktivitetsytor.
Fickpark: Små parker och väl genomtänkta mötesplatser i stadsmiljön.
OLIKA TYPER AV LEK- OCH AKTIVITETSMILJÖER (läs mer på s. 23-27)
Lek- och Utflykts- Lek- och aktivitetsmiljö
p Närlekplats:
Ty aktivitetsplats: lekplats: inom barnomsorgen:
g Lekyta för de Innehållsrik Besöksmål där Avser alla skol- och
n
ni närmast boende mötesplats för ett stora delar av förskolegårdar.
v
kri som vänder sig till större område för en dag kan
s
e barn upp till 9 år. åldrarna 0-18 år. tillbringas.
B
På samfälld mark På allmän mark I stora frilufts- I första hand där luftkva-
g
n eller kvarters- inom 500 m från områden, främst litén är god samt avskilt
ri
e mark* inom 300 bostaden. i kollektivtrafik- från bullerskapande
c
a
Pl m från bostaden. nära lägen. element, så som trafik.
*Med vissa undantag, se s. 16 och 23.
LEK- OCH AKTIVITETSPLAN - JÄRFÄLLA 7
UTMANINGAR OCH MÅL
Utmaningar och mål
Att utforma attraktiva och utvecklande lek- och aktivitetsmiljöer för barn och unga innefattar
flera utmaningar som ställer krav på planeringen och gestaltningen av närmiljön. Framtagna åtta
utmaningar har identifierats genom att studera forskning, rapporter och kommunala underlag,
med fokus på barn och ungas behov av utemiljöer. Dessa har sedan lett fram till åtta mål. En
fördjupad bakgrund med forskning och studier återfinns på s. 33.
Utmaningar
Barns och ungas delaktighet ljud, förorenad luft och kemikalier och behöver
skydd från detta i sin livsmiljö. De behöver
Att planera utemiljöer för barn och unga är
också röra på sig för att utvecklas fysiskt och inte
en fråga om demokrati och delaktighet. Barn
drabbas av kroniska sjukdomar och koncentra-
utvecklas genom att få påverka och ta ansvar
tionssvårigheter. Utmaningen är att vid snabb
för det som berör dem själva. De är dessutom
och stor expansion avsätta tillräckligt stora friytor
experter på sin egen miljö och har kunskap som
för barns- och ungas behov och med kvaliteter
vuxna saknar. Utmaningen är att i en kompli-
som främjar barns hälsa och välmående.
cerad planeringsprocess prioritera barns och
ungas delaktighet och ta tillvara på deras åsikter.
Jämställd lek
Rörelsefrihet och trafiksäkerhet
Studier visar att lekplatser och aktivitetsytor
En förutsättning för att barn ska kunna ta del används i större utsträckning av pojkar än flickor.
av sin närmiljö är rörelsefrihet. Om trafik leds Utmaningen är att utforma och välja platser som
in i barnens lekrevir påverkas deras rörelse- ger jämställda lekmöjligheter.
frihet negativt och lekmöjligheterna begränsas.
Utmaningen är att värna om barns rörelsefrihet
Lek i naturmiljöer
och åstadkomma sammanhängande trafiksäkra
Barns lek blir mer varierad och inkluderande
rörelsestråk och utemiljöer i tät bebyggelse.
om den sker i kontakt med natur och växtlighet.
Dessutom utvecklas barns motorik, koncentra-
Attraktiva och inkluderande mötesplatser
tionsförmåga och kreativitet. Utmaningen är att
Lek- och aktivitetsmiljöer är viktiga knutpunkter
bevara och utveckla bostadsnära skog där barn
för att utveckla sociala möten och länka
vistas samt anlägga nya naturmiljöer i tät bebyg-
samman områden och människor med varandra.
gelse.
Utmaningen är att åstadkomma en jämn geogra-
fisk spridning av strategiskt placerade lek- och
aktivitetsmiljöer samt utforma platser som är Säker lek
inkluderande och tillgängliga för alla grupper Det sker fler olyckor i konstruerade lekmiljöer än
och åldrar. i naturen vilket har medfört utveckling av svensk
säkerhetsstandard. Utmaningen är att bygga en
Hälsosamma lekmiljöer komplex och utvecklande lekmiljö som samtidigt
Barn är mer känsliga än vuxna för UV-strålning, är riskfri från allvarliga olyckor.
8 LEK- OCH AKTIVITETSPLAN - JÄRFÄLLA
UTMANINGAR OCH MÅL
Multifunktionella ytor
Planeringen av den fysiska miljön är ett viktigt Utmaningen är att arbeta med grönstruktur och
verktyg för att minska klimatförändringarna samt friytor som är klimatanpassade och samtidigt ger
för att anpassa samhället till ett förändrat klimat. plats för möten, lek och rekreation.
Mål
Prioritera barns Främja barns Utveckla attraktiva Skapa
och ungas rörelsefrihet och och inkluderande hälsosamma
delaktighet ge trafiksäkerhet mötesplatser lekmiljöer
Bygga säker Arbeta med
Ge förutsättningar Gynna lek i
och utmanande multifunktionella
till jämställd lek naturmiljöer
lek ytor
Bild 2. Den omtyckta hinderbanan i Nibbleparken kom till i samarbete med barn i Järfälla
LEK- OCH AKTIVITETSPLAN - JÄRFÄLLA 9
NULÄGE OCH ANALYS
Nuläge och analys
Detta avsnitt innefattar en beskrivning och en analys av de miljöer för lek- och aktivitet som
finns i Järfälla idag. Analysen har formats med utgångspunkt i presenterade utmaningar och mål,
genomförd inventering samt utifrån kommunala underlag.
Nulägesbeskrivning
I Järfälla finns idag sammanlagt 52 lekplatser i parker I Barkarbystaden anläggs närleken på kvartersmark
och skogspartier, varav tio är upplysta och redan och på allmän mark byggs lek- och aktivitetsplatser.
fungerar som lek- och aktivitetsplatser för åldrarna
Majoriteten av de större kommunala lekplatserna är
0-18 år. Resterande 42 vänder sig främst till lägre
placerade i parkstråken mellan bostadsområdena.
åldersgrupper. Avdelningen park och gata på bygg-
De flesta har en total friyta på över 3000 m2. Det
och miljöförvaltningen ansvarar för samtliga av de 52
finns platser som endast nås via branta backar och
lekmiljöerna men tre underhålls enligt gamla avtal av
har lutningar som gör det svårt för barn och vuxna
samfällighetsföreningar.
med funktionsvariation att ta sig dit eller att vistas
Utöver detta finns tre utflyktslekplatser med bad där.
vid Mälaren som avdelningen idrott och fritid på
kultur-, demokrati- och fritidsförvaltningen ansvarar Platserna ligger ofta avskilda från trafik och kan nås
för, samt en 4H-gård i Kallhäll. Dessutom finns via gång- och cykelvägar. Mellan och genom flera
lek- och aktivitetsmiljöer inom skolans verksamhet av Järfällas bostadsområden finns järnvägsspår,
som avdelningen fastighet på bygg- och miljöförvalt- trafikleder och genomfartsgator med trafikmängder
ningen ansvar för. över 2000 fordon/dygn som beroende på hastighets-
begränsning och utformning utgör trafikbarriärer för
I fyra parker finns parkleksverksamhet, varav två har yngre barn.
öppet året runt. Parklekarna drivs av utomstående
organisationer. Många lekplatser anlades under 1960- och 1970-talet
och gavs då en utformning anpassad efter den tidens
Det finns sammanlagt omkring 80 bollplaner i resurser och skötselteknik. Sedan dess har många
kommunen varav park och gata ansvarar för 48. lekplatser renoverats och utrustningen bytts ut men
utformningen bevarats. Dessa lekplatser är ofta
Lek- och aktivitetsplatser och närlekplatser enkla och rationellt formgivna med möblerade ytor
som saknar rumslig växtlighet och skuggande träd.
Järfällas olika stadsdelar visar upp olika förutsätt-
Dagens skötselteknik möjliggör för mer komplexa
ningar för lek i den byggda miljön. De äldre
lösningar. Detta syns i de senare anlagda lek- och
villaområdena, Stäket, Barkarby och Skälby har ett
aktivitetsplatser där lekytor, vegetation och öppna
betydligt mindre utbud av lekmiljöer än Jakobsberg,
ytor är integrerade och det finns en mångfald av
Kallhälls och Viksjö som byggdes ut under 1960- och
olika material.
1970-talet.
Många områden har samfälld mark och kvartersmark Aktivitetsytor som är avsedda för äldre barn erbjuds
med goda möjligheter till närlek men det finns också i form av grusplaner, stora gräsytor och isbanor. På
områden som saknar sådana förutsättningar. Plats senare år har det tillkommit ett fåtal basketplaner
för närlek är i dessa fall ofta förlagd på allmän mark. och lite skateutrustning.
10 LEK- OCH AKTIVITETSPLAN - JÄRFÄLLA