Ent. Tidskr. 132 (2011) Nya fynd av sköldlöss i Sverige Nya arter och nya landskapsfynd av sköldlöss (Hemiptera, Coccoidea) från Sverige fram till år 2010 CARL-AXEL GERTSSON Gertsson, C-A.: Nya arter och nya landskapsfynd av sköldlöss (Hemiptera, Coccoidea) från Sverige fram till år 2010. [New species and new province-records of scale insects from Sweden (Hemiptera: Coccoidea) up to the year 2010.] – Entomologisk Tidskrift 132 (1): 39-45. Uppsala, Sweden 2011. ISSN 0013-886x. This paper presents data on two new species for Sweden, Carulaspis minima and Pul- vinaria regalis. Although C. minima has never been found in Sweden, records from the US Plant Quarantine testify that specimens of this insect were present on juniper berries imported from Sweden 1956. P. regalis was observed in 2006 and is now spreading in the south province. This paper also presents 30 new province records which are presented with notes on host plants and distribution patterns in the country. C.-A. Gertsson, Murarevägen 13, SE-227 30 Lund, Sweden. E-post: carl-axel.gertsson@ mailbox.swipnet.se. Sköldlöss tillhör den grupp av insekter som Resultat sprider sig över världen genom handel med växt- Nedan följer en förteckning över nya landskaps- material som planteras ut i parker och trädgårdar. fynd från Skåne till Uppland. Insamlingarna har Dessa insekter utbreder sig också i likhet med an- skett framförallt på trädstammar, grenar och röt- dra gradvis norrut i Europa (Jansen 2009, Kozár ter under perioden 2003 till 2010. För varje art pers. medd. 2009). De två nya arter för landet beskrivs dess hittills funna utbredning. Speciellt som beskrivs nedan representerar detta. Den utrymme ägnas åt den invasiva arten hästkastanj- första arten, hästkastanjsköldlusen (Pulvinaria sköldlus, Pulvinaria regalis, som är på väg att regalis) har med all säkerhet kommit in till södra sprida sig i västra Skåne. Varje art är numrerad Sverige via plantmaterial från kontinenten. Den enligt SEF’s provinskatalog (Gertsson 2003). andra arten, mindre cypressköldlus (Carulaspis Nomenklaturen följer Ben-Dov m.fl. (2010). Två minima), med stor utbredning i medelhavsområ- nya arter för landet och 30 nya landskapsfynd det, är på frammarsch norrut i Europa. Det är nog redovisas. Av våra 8 familjer finns i denna sam- en tidsfråga innan fler ”medelhavsarter” anländer manställning 6 representerade. Det totala artan- och att våra sk. växthusarter etablerar sig utom- talet sköldlusarter i Sverige är nu 82 frilevande. hus, åtminstone i lugna och skyddade solexpon- Räknar man in växthusarter blir antalet 94 (Ben- erade platser. Detta är den fjärde artikeln sedan Dov m.fl. 2010). 1997, där nya arter för landet och nya landskaps- fynd redovisas. Från detta år har totalt 16 nya Matsucoccidae, tallbarksköldlöss arter och 126 landskapsfynd noterats (Gertsson, 1. Matsucoccus pini Green, tallbarksköldlus 1997, 2000 och 2005a). Endast en art som kan (Fig. 1 & 2). Sk Fynd av ”larvskinn” (exuvier) definieras som växthusart finns i detta material, från följande lokaler: Lund Vombs fure 16.6 nämligen Pulvinaria floccifera (Westwood). 2005; Området med tallpartier på ömse sidan väg från Veberöd mot Silvåkra 26.7; NO Kranke- 39 Carl-Axel Gertsson Ent. Tidskr. 132 (2011) Figur 1. Matsucoccus pini, fullbildad hona på tall Figur 2. Matsucoccus pini, andra nymfstadiet (cys- (Pinus sylvestris). ta). Endast mundelar och andningsöppningar finns i cyststadiet. Storlek 4-5 mm. Matsucoccus pini, adult female on a pine tree (Pinus sylvestris). Second instar or cyst of Matsucoccus pini, only mouthparts and thoracic spiracles in this phase. Size 4-5 mm. sjön, 1km N Silvåkra 26.7; Björka 2.8 2005. Bl Pseudococcidae, ullsköldlöss Sölvesborg Ynde 27.7 2006, Ronneby Aspan 5.6 19. Fonscolombia tomlini (Newstead). Ög Vad- 2010, fullbildade honor. Öl Mörbylånga Gård- stena Omberg Isberga 17.6 2006 (leg. H. Jälm- by sandstäpp, 2.7 2007; Torp, Böda Kronopark, inger) på rödkämpar (Plantago media). Arten är 25.7 2008. Sm Lessebo Hällasjön (Hovmantorp, för mer än 30 år sedan funnen i Östergötland Tollstorp), 31.7 2005. Go Fröjelgården, 26.7 och Småland under artnamnet Euripersia tom- 2008. GS N. Fyren, 15.7 2007; Las Palmas 16.7 lini (Gertsson 2001). 2007. Ög Vadstena Omberg Storpissan, 17.6 27. Phenacoccus piceae (Löw). Ån Örn- 2006; Vadstena Omberg Renstadfällan, 18.6 sköldsvik Långrå, Skuleskogen, Malaisefälla i 2006; Vadstena Tåkern Svärlinge, 18.6 2006. Vg bäckravin, blandskog, 17.7-29.7 2003 (Svenska Karlsborg Djäknesundet (väg ner till badplats), Malaisefälleprojektet). Tidigare funnen i 6 land- 20.7 2010. Bo Orust, Henån, Krogarne-Hogen, skap, från Småland till Västerbotten (Gertsson 23.6 2007. Nä, Örebro, Vinön, 13.6 2009. Sö 2001). Katrineholm, Brofors, Forsabruk, 10.10 2008, 32. Peliococcus (Spinococcus) calluneti Katrineholm, Fiskeboda, 12.6 2009. Up Älvkarl- (Lindinger) (Fig. 3). Öl Mörbylånga Gårdby eby Marma skjutfält ”Förläggningen” 2.8 2007. sandstäpp, 2.7 2007, på ljung (Calluna vul- Samtliga fynd, undantaget det från Aspan i Ble- garis). I landet allmänt förekommande på ljung. kinge, har varit exuvier från andra stadiets nym- Arten är tidigare endast känd från palearktiska fer på tall (Pinus sylvestris). Fynden från Skåne regionen, i ett tiotal europeiska länder (Ben-Dov samt beskrivning av artens biologi har tidigare m.fl. 2010). Helt nyligen påträffades den från presenterats (Gertsson 2005b). Dessa ovan- Nearktis, Grönland. Vid genomgång av äldre nämnda stadier tycks vara mycket allmänna. Jag (1958) insamlat material från Arctostaphylos har studerat oerhört många tallar, men underligt (mjölon m.fl.) hittades några exemplar (Gerts- nog endast hittat adulta individer vid ett tillfälle, son 2004). Aspan i Blekinge. Tidigare har adulta individer påträffats vid två tillfällen i Abisko (Ossiannils- Eriococcidae, filtsköldlöss son 1959, 1972). Arten är förmodligen allmän i 44. Cryptococcus fagisuga Lindiger, boksköld- hela landet. lus. Ög Vadstena Omberg Ellen Keys strand, 17.6 2006. Några enstaka kolonier på bok 40 Ent. Tidskr. 132 (2011) Nya fynd av sköldlöss i Sverige Figur 4. Eulecanium franconicum, fullbildad hona på odon (Vaccinium uliginosum). Eulecanium franconicum, Heather soft scale, adult female on bog bilberry (Vaccinium uliginosum). Asterolecaniidae, gropsköldlöss 51. Asterodiaspis variolosa (Ratzeburg), ek- skottsköldlus. GS Lägerplatsen, 15.7 2007. Nä Örebro, Vinön, 13.6 2009. Sö Haninge, Stegsholm, 11.6 2005. Fynd på ek (Quercus ro- bur). Påträffas allmänt i ekens utbredningsom- råde (Gertsson 2005a). Figur 3. Peliococcus (Spinococcus) calluneti, äggsäckar på underjordiska stammar av ljung (Cal- luna vulgaris). Coccidae, skålsköldlöss 58. Eulecanium franconicum (Lindinger). Fig. Peliococcus (Spinococcus) calluneti, ovisacs on un- 4). Öl Mörbylånga Gårdby sandstäpp, 2.7 2007, derground stems on heather (Calluna vulgaris). på ljung (Calluna vulgaris). Tidigare påträffad i Sk, Sm, Vg och Ds (Gertsson 2005a). 69. Parthenolecanium pomeranicum (Kaw- ecki), idegransköldlus. Ög Norrköping (cen- (Fagus sylvatica). Den är funnen upp till Upp- trum), 14.6 2009. Arten lever framförallt på ide- land (Gertsson 2001). gran (Taxus spp.), men har även påträffats på en 45. Pseudichermes fraxini (Kaltenbach), ask- (Juniperus sp.) och Thuja (Ben-Dov m.fl. 2009). sköldlus. Ög Vadstena Omberg Pers sten, 16.6 Den har tidigare endast påträffats i Skåne på två 2006 på ask (Fraxinus excelsior). Oerhört stora lokaler, Limhamn och Alnarp (Gertsson 2000). mängder av insekten förekom på ett träd, men Den har en Palaearktisk utbredning i framförallt inte på andra i närheten. Arten är funnen upp till Eurpeiska länder (Ben-Dov m.fl. 2010). Västmanland och Uppland (Gertsson 2005a). 70. Physokermes hemicryphus (Dalman). Ög Mjölby Kyrkogården, 18.6 2006, Norrköping, Kermesidae, eksköldlöss Matteus-kyrkogården, 14.6 2009. Bo Orust 50. Kermes quercus (Linnaeus), randig eksköld- Henån, Krogarne-Hogen, 23.6 2007. Samtliga lus. Sö Haninge, Stegsholm, 11.6 2005. Fynd på fynd på sockertoppsgran (Picea glauca var. ek (Quercus robur). Arten är hittad upp till Upp- conica). Påträffad i södra Sverige upp till Vr land (Gertsson 2005a). (Gertsson 2005a). 41 Carl-Axel Gertsson Ent. Tidskr. 132 (2011) Figur 6. Hästkastanjsköldlus, Pulvinaria regalis, honor med äggsäckar. Horse chestnut scale, Pulvinaria regalis, with ovi- sacs. äggsäckar satt i täta massor på såväl stammar som grenar högt upp i träden Förmodligen har insekten kommit in i landet genom importerat plantmaterial. Lindar inköptes från Holland Figur 5. Kolonier av hästkastanjsköldlus, Pulvinaria regalis, på lind (Tilia cordata). 1996 samt från Holland och Danmark 2000 (E. Ljungberg muntl. uppg.). Den är polyfag med Colonies of Horse chestnut scale, Pulvinaria regalis, ett värdväxtspektrum på mer än 60 arter från 25 on lime-tree (Tilia cordata). växtfamiljer (Ben-Dov m.fl. 2010). Den fullbil- dade honan är brun till svartbrun med gulaktiga inslag och inklusive den vitaktiga äggsäcken Pulvinaria regalis Canard, hästkastanjsköld- 6,5-8 mm. En hona kan i sin äggsäck ha upptill lus (Fig. 5 och 6). Arten är ny för Sverige. Sk 3000 ägg. Enligt holländska uppgifter kläcks äg- Malmö Ö. Kyrkogården, 14.6 2006; Lomma Al- gen i juni-juli (Jansen 2000). De nykläckta nym- narpsparken, 13.5 2007 på hästkastanj (Aesculus ferna rör sig ut till bladens undersidor, där ut- hippocastanum); Lund (västra stadsdelen), 27.7 vecklingen sker under sommaren. Under hösten 2009 enstaka individer på lönn (Acer plantanoi- förflyttar sig insekterna till trädets stammar och des). Under 2010 (observationer under som- grenar, där de övervintrar i tredje nymfstadiet. marmånaderna) har en spridning skett i västra Förökningssättet är framförallt partenogene- och centrala delarna av Lund på lönn och lind tiskt. Första stadiets nymfer kan spridas från (Tilia cordata); Lund Botaniska trädgården, 11.8 träd till träd med vindens hjälp. De små nym- 2010 på Japansk magnolia (Magnolia kobus). I ferna klättrar gärna upp på fåglars näbbar och Malmö finns nu sköldlusen på ett flertal platser ben. Det finns även uppgifter om att flugor och i centrum samt i området i närheten av olje- bin kan transportera nymferna. Insekten dödar ej hamnen (observationer under sommarmåna- träden, men angreppen har ändå stor betydelse derna, 2008 och 2009). På lokalen i Malmö på framförallt yngre träd, då insekterna avger (Ö. Kyrkogården) förekom den i oerhört stora en stor mängd honungsdagg. Detta ger i sin mängder på framförallt lind (Tilia cordata), alm tur tillväxt av sotdaggsvampar, vilket påverkar (Ulmus glabra) och lönn (Acer spp.) men även trädens fotosyntes negativt (Speight 1991). En- på hästkastanj (A. hippocastanum) samt poppel ligt Jansen (2000) utvecklar den i jämförelse (Populus spp.). Fullbildade honor med tydliga med andra sköldlusarter tämligen låga mängder 42 Ent. Tidskr. 132 (2011) Nya fynd av sköldlöss i Sverige av honungsdagg. Motsatta uppgifter finns dock angivna i litteraturen (Wittenberg 2005). I likhet med många sköldlöss gynnas den i stadsmiljöer, där träden ofta är stressade av torka och dålig jordstruktur (Jansen 2000). Sköldlöss para- siteras ofta hårt av parasitsteklar, men väldigt få stekelarter är funna på P. regalis. Det finns emellertid två arter av nyckelpigor, Chilocorus bipustulatus (Linnaeus) och Exochomus quad- ripustulatus (Linnaeus) som är predatorer på denna sköldlusart (Jansen 2000, Ben-Dov m.fl. 2010). Dessa två arter av nyckelpigor finns i landet (Lundberg 1995). Enligt nya holländska uppgifter har populationerna av P. regalis starkt Figur 7. Aulacaspis rosae, rosensköldlus, honor och reducerats de senaste 15 åren, delvis med hjälp hanar på pimpinellros (Rosa pimpinellifolia). av nyckelpigorna (M. Jansen, muntlig uppgift). Aulacaspis rosae, Rose scale, females and males on Arten förekommer i följande västeuropeiska Rosa pimpinellifolia. länder: Belgien, Frankrike, Tyskland, England, Nederländerna, Schweiz, Irland (Kozár 1998, O’Connor & Fox 2000) samt Danmark (leg. E. arten som tveksamt förekommande. I databasen Ljungberg 16.6 2006, Gertsson 2007). Arten ScaleNet är den dock registrerad som funnen i upptäcktes först i England och Frankrike på Sverige under referenserna Watson (2002) samt 1960-talet. Den har sitt ursprung från Asiens Miller & Davidson (2005). Watson (2002) refe- tempererade områden (Pellizzari & Germain rerar i sin tur till Nakahara (1982). Detta baserar 2010). Därefter har spridningen i västeuropa sig på amerikanska uppgifter från Chicago. Man skett tämligen snabbt. Den påträffades i Holland hittade, vid en inspektion, insekten på importe- i mitten av 1980-talet i Tyskland 1989, Schweiz rade enbär från Sverige. Fyndet är daterat den 2 och Irland 1992 (Jansen 2000, O’Conner & Fox mars 1956 (D. Miller pers. medd.). Den har en 2000, Trierweiler & Balder 2005). Den är ett stor spridning i medelhavsländerna, men även i typexempel på en s.k. invasionsart, som känne- västra Asien, Sydafrika och Amerika (Ben-Dov tecknas av hög reproduktivitet, polyfagi och är m.fl. 2010). Nyligen har sköldlusen också hit- partenogenetisk. tats på Irland. Här påträffades arten på cypress, Chamaecyparis sp. (O’Connor m.fl. 2011). Diaspididae, pansar- eller locksköldlöss Arten är, som framgår av namnet, mycket liten, 74. Aulacaspis rosae (Bouché), rosensköldlus. ca. 1,5 mm. Den gula centrala delen hos honorna (Fig. 7). Sm Jönköping, Rosenlunds Rosarium, är själva insekten (Fig. 9). Arten fördrar värd- 18.7 2006. På Rosa spinosissima (syn. R. pimpi- växter som tillhör släktena Chamaecyparis (cy- nellifolia) Hybr. R. poppius fanns den i oerhört press) och Juniperus (en) (Kosztarab & Kozár stora mängder, såväl honor som hanar på stam- 1988). Det är en typisk art som långsamt spridit marna. Tidigare fanns endast fynd från fyra sig norrut i Europa, förmodligen med hjälp av landskap, Sk, Sö, Up och Vr (Gertsson 2005a). import från sydliga plantskolor (F. Kozár, pers. Jag har endast hittat arten på småbladiga sorter medd.). Kosztarab & Kozár (1988) omnämner av rosor. att arten är en besvärlig skadegörare i vanliga Carulaspis minima (Signoret) (Fig. 8 och 9) planteringar. Den närbesläktade arten C. juni- mindre cypressköldlus Sk. Lomma (Alnarps- peri, som hittades ny för landet 2001 (Gertsson parken) 21.10 2009 på pelar-en (Juniperus com- 2005a), har en liknande utbredning i världen, munis). Arten är ny för Sverige och Norden. men i Europa är den mera nordlig i sin förekomst I den Palaearktiska katalogen över sköldlöss (Kosztarab & Kozár 1988). Ytterst små mor- finns den ej upptagen som funnen i vårt land fologiska karaktärer skiljer de två arterna från (Kozár 1998). I Fauna Europaea (2007) upptas varandra (Zahradnik 1990). 43 Carl-Axel Gertsson Ent. Tidskr. 132 (2011) Figur 9. Mindre cypressköldlus, Carulaspis minima, honor och hanar. Minute cypress scale, Carulaspis minima, females and males. ovanstående art. Tack även till Kajsa Glemhorn och Dave Karlsson Svenska Malaisefälleprojektet för till- gång av Homoptera material. F. Kozár, Plant Protec- tion Institute, Budapest och D. Miller, U.S. Dept. of Agriculture, Beltsville, USA, tackas för hjälp med att spåra den för mig gäckande arten C. minima. Eko- nomsikt stöd för delar av inventeringen har erhållits Figur 8. En-sköldlus, Carulaspis juniperi, och min- från Artdatabanken, Svenska artprojektet. dre cypressköldlus, Carulaspis minima, angrepp på pelar-en (Juniperus communis). Litteratur Juniper scale, Carulaspis juniperi, and minute cy- Ben-Dov, Y., Miller, D.R. & Gibson. G.A.P. 2010. Sca- press scale, Carulaspis minima, attacks on Juniperus leNet. A Database of the Scale Insects the World. – communis. http://www.sel.barc.usda.gov/scalenet/scalnet.htm. Fauna Europaea Web Service. 2007. Fauna Europaea version 1.3. – http://www. faunaeur.org 77. Diaspidiotus bavaricus (Lindinger). GS Gertsson, C-A. 1997. Nya arter och nya landskapsfynd av sköldlöss från Sverige. – Ent. Tidskr. 118: 111- N. Fyren, 15.7 2007. Sö Ornö, Ornöboda, 12.6 118. 2005 Båda fynden på ljung (Calluna vulgaris). Gertsson, C-A. 2000. Nya arter och nya landskapsfynd Fynd av arten i södra Sverige upp till Dr (Gerts- av sköldlöss från Sverige fram till år 2000. – Ent. son 2005a). Tidskr. 121: 147-153. Gertsson, C-A. 2001. An annotated checklist of scale 86. Leucaspis loewi Colvée, Löw’s tallsköld- insects (Homoptera: Coccoidea) of Sweden. – Ent. lus. GS Riklig förekomst på hela ön 18.7 2007. Tidskr. 122: 123-130. Nä Örebro, Vinön, 13.6 2009. Fynd på tall Gertsson, C-A. 2003. Provinskatalog över sköldlöss. (Pinus sylvestris). Arten är allmän och funnen SEF’s hemsida. – http://sef.nu/insektsguiden. upp till Vr (Gertsson 2000). Gertsson, C-A. 2004. The scale insects (Hemiptera: Coc- coidea) of Greenland. – Proceedings of the X Inter- national Symposium of Scale Insect Studies, ISSIS- Tack X. Adana, Turkiet. Tack till M.G.M. Jansen, Plant Protection Service, Gertsson, C-A. 2005a. Nya arter och nya landskapsfynd Wageningen, Holland, för kontrollbestämning av av sköldlöss från Sverige fram till år 2004. – Ent. P. regalis. Erik Ljungberg Kyrkogårdsförvaltning- Tidskr. 126: 35-42. en i Malmö för tackas värdefulla uppgifter om 44 Ent. Tidskr. 132 (2011) Nya fynd av sköldlöss i Sverige Gertsson, C-A. 2005b. Spår av en intressant sköldlus Ossiannilsson, F. 1959. Bidrag till kännedom om den funnen på skånska tallar. – Fazett 18: 25-28. svenska sköldlusfaunan (Hom. Coccoidea) II. – Gertsson, C-A. 2007. Pulvinaria regalis Canard – en ny Opusc. Ent. 24: 193-201. skjoldlusart fundet i Danmark. – Ent. Meddr. 75: Ossiannilsson, F. 1972. Till kännedom om Abisko-trak- 147-149. tens Hemiptera. – Ent. Tidskr. 93: 88-89. Jansen, M.G.M. 2000. The species of Pulvinaria in The Pellizzari, G. & Germain, J-F. 2010. Scales (Hemiptera, Netherlands (Hemiptera: Coccidae). – Entomolo- Superfamily Coccoidea). Kap. 9.3. – In: Roques, gische Berichten 60: 1-11. A. m.fl. (Eds) Alien terrestial arthropods of Europe. Jansen, M.G.M. 2009. New and less observed scale in- BioRisk 4: 475-510. doi: 10.3897/biorisk.4.45 sect species for the Dutch fauna (Hemiptera: Coc- Speight, M.R. 1991. The impact of leaf-feeding by coidea) – Entomologische Berichsten 69: 162-168. nymphs of the horse chestnut scale, Pulvinaria re- Kosztarab, M. & Kozár, F. 1988. Scale insects of central galis Canard (Hom.: Coccidae), on young host trees Europé. – Akadémiai Kiadó. Budapest. – Journal of Applied Entomology 112: 389-399. Kozár, F. 1998. Catalogue of Palearctic Coccoidea. – Trierweiler, P. & Balder, H., 2005. Spread of horse chest- Plant Protection Institute, Hungarian Academi of nut scale (Pulvinaria regalis) in Germany. – Intro- Sciences, Budapest. duction and spread of invasive species. International Lundberg, S. 1995. Catalogus Coleopterorum Sueciae. – symposium, Berlin. - http://dpg-bcpc-symposium Naturhist. Riksmus. & Ent. Föreningen. Stockholm. .de/fikeadmin/alte_Webseiten/Invasive_Sympo- Miller, D.R & Davidson, J.A. 2005. Armored Scale sium. Insect Pests of Trees and Shrubs. – Cornell Univ. Watson, G.W. 2002. Arthropods of economic importance Press, Ithaca, NY. – Diaspididae of the world. - http://ip30.eti.uva.nl/ Nakahara, S. 1982. Checklist of the armored scales (Ho- bis/diaspididae.php moptera: Diaspididae) of the conterminous United Wittenberg, R. (ed.), 2005. An inventory of alien spe- States. – Animal and Plant Health Inspection Ser- cies and their threat to biodiversity and economy in vice, Plant Protection and Quarantine, United States Switzerland. – CABI Bioscience Switzerland Centre Department of Agriculture, Washington, D.C., USA. report to the Swiss Agency for Environment, Forests O’Connor, J.P. & Fox, H. 2000. The horse chestnut scale and Landscape. Pulvinaria regalis Canard (Hemiptera: Coccidae) Zahradnik, J. 1990. Diaspidid pest problems and control new to Ireland. – Entomologist’s Gazette 51: 145- in crops, conifers. – In: Rosen, D. (ed.). Armored 146. scale insects. Their biology, natural ene-mies and O’Conner, J.P., Gertsson, C-A. & Malumphy, C. 2011. control. Vol. 4B p. 637. Elsevier Amsterdam. A review of the Irish scale insects (Hemiptera: Coc- coidea). – Irish Naturalists’ Journal: in press. !" # $%&'( )** +, - ($- ./ .0 .122 341' $(55 '641 7' * ,5 88 ' * 7 (* ( ' ($ +, - ($- $2 .122'% $ 8 ' ($ 9 $ 8 *:1;04<=040; ' <8 :*> ' '$9 45