Niklas Nyqvist PDF
Preview Niklas Nyqvist
2007 FRÅN BONDSON TILL FOLKMUSIKIKON Från bondson till folkmusikikon Otto Andersson och formandet av ”finlandssvensk folkmusik” Niklas Nyqvist ÅBO 2007 ÅBO AKADEMIS FÖRLAG – ÅBO AKADEMI UNIVERSITY PRESS CIP Cataloguing in Publication Nyqvist, Niklas Från bondson till folkmusikikon : Otto Andersson och formandet av ”finlands- svensk folkmusik / NiklasNyqvist. - Åbo :Åbo Akademis förlag, 2007. Diss.:Åbo Akademi.– Summary. ISBN978-951-765-374-9 ISBN 978-951-765-374-9 ISBN 978-951-765-375-6 (digital) Painosalama Oy Åbo 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD...............................................................................................................7 INLEDNING......................................................................................................10 1 Syfte och metodologiska perspektiv...........................................................11 2 Källor ochteoretiska utgångspunkter.........................................................14 Folkmusik.....................................................................................................16 Finlandssvenskhet.......................................................................................17 Kanon............................................................................................................19 3 Tidigare forskning.........................................................................................20 4 Disposition......................................................................................................23 I INSAMLING....................................................................................................25 1 Den svenska folkdiktsforskningens historia i Finland.............................25 Det tidiga svenska folkloristiska arbetet..................................................27 Nyländsk insamling och Svenska litteratursällskapet i Finland...........31 2 Från musikstudier till fältet..........................................................................36 Åren kring sekelskiftet 1900.......................................................................40 Tidig publikationsverksamhet..................................................................45 Fältarbetsresor..............................................................................................49 Det insamlade materialet...........................................................................51 Jämförelse......................................................................................................58 Insamling i Finland och Norden...............................................................63 3 Från muntlig tradition till artefakt..............................................................65 Uppteckningspraxis....................................................................................72 Fonografen som hjälpmedel.......................................................................80 4 Räddningsaktion och estetisering...............................................................87 Samhällsutvecklingens betydelse för folkmusiken.................................90 Musikaliska hot och strategier...................................................................99 Folkmusikern och tonalitetsfrågor..........................................................104 5 Insamlingens betydelse..............................................................................110 II REVITALISERING.......................................................................................115 1 Impulser........................................................................................................116 Återupplivande av folktraditioner i Norden.........................................117 Tyska influenser........................................................................................120 2 Den ”återskänkta” kulturen........................................................................124 Föreningen Brage grundas......................................................................126 Bragekören..................................................................................................130 Körrepertoaren...........................................................................................132 3 Rosan – Revitalisering av Finlandssvensk folkmusik............................135 Folkdans.....................................................................................................137 Text..............................................................................................................139 6 Musik...........................................................................................................141 Arrangeringsprinciper..............................................................................143 Arrangör......................................................................................................149 4 Spelmannen som estradartist.....................................................................160 5 Revitaliseringens betydelse........................................................................167 III FORSKNING...............................................................................................173 1 Vetenskapssyn och samtida forskning.....................................................174 2 Insamling-forskning....................................................................................181 ”Om denÖsterbottniska folkdansen” (1903).........................................182 Estlandssvenskarna och instrumentforskning......................................186 Individfokusering......................................................................................189 3 Jämförande melodiforskning......................................................................194 Variantforskning........................................................................................197 Visforskning...............................................................................................201 Utlandskongresser.....................................................................................204 4 Akademiska studier....................................................................................208 Stråkharpan och den doriska skalan.......................................................210 Professuren i musikvetenskap och folkdiktsforskning........................213 5 Finlands svenska folkdiktning...................................................................217 Utgivning....................................................................................................218 Kritik............................................................................................................224 6 Forskningens betydelse...............................................................................231 SLUTDISKUSSION..........................................................................................236 Avslutning..................................................................................................240 KÄLLOR OCH LITTERATUR........................................................................244 PERSONREGISTER.........................................................................................275 SUMMARY.......................................................................................................287 Collection....................................................................................................288 Revitalisation..............................................................................................291 Research......................................................................................................295 Summary.....................................................................................................297 BILAGOR..........................................................................................................299 7 FÖRORD Som studerande vid ämnet musikvetenskap vid Åbo Akademi kommer man tidigt i kontakt med namnet Otto Andersson. Man kan säga att hans ande svävar över hela huset Sibeliusmuseum där ämnet har sitt bibliotek och sina undervisningsutrymmen. När jag inledde mina studier vid ämnet vid slutet av 1980-talet slogs jag av hur viktig denna person måste ha varit. Jag fick bl.a. veta att han var den första ordinarie professorn i musikvetenskap och folkdiktsforskning i Finland och att han också var den som lade grunden för det som vi idag känner som Sibeliusmuseummed den instrumentsamling och det musikhistoriska arkiv som är inrättat i samma byggnad. Med åren lärde jag mig mera om hans omfattande arbete, och som jag upplevde, viktiga position inom den finlandssvenska kulturen. När jag senare skulle skriva min avhandling pro gradu hade jag för avsikt att behandla Otto Anderssons folkmusikforskning. Tidigt visade det sig dock att ämnet var allt för omfattande för en magisteravhandling, men i samband med att jag inledde mina forskarstudier föddes tanken om att ta upp de tidigare planerna och göra en undersökning om Andersson. Efteren lång tids funderande på avgränsning och val av intresseområde, vilket inte underlättades av Anderssons gedigna skriftliga produktion och många verksamhetsfält, valde jag att återgå till mina ursprungliga planer, d.v.s. att skriva om hans arbete med folkmusiken. Jag fick tidigt en uppfattning om att Andersson hade en viktig, som det föreföll, upphöjd position inom det finlandssvenska folkmusikfältet. Utifrån detta formades en idé om att, även om det kan låta som en kliché, varken förstärka eller rasera den piedestal som jag upplevde att Otto Andersson hade lyfts upp på, utan ambitionen blev att så objektivt som möjligt belysa och undersöka själva piedestalen. Denna grundinställning till avhandlingsprojektet växte fram i ett tidigt skede när jag meddelade diverse forskare om mitt syfte att skriva om Otto Andersson. Många gånger fick jag höra om hur det äntligen var någon som tog sig anhonom. Jag fick en känsla av att Anderssons omfattande gärningar och stora betydelse verkade avskräckande. Det faktum att han föreföll ha skelett i garderoben, i form av nationalsocialistiska sympatier på 1940-talet, upplevde jag också som en het potatis med tanke på ett närmare studium av personen Andersson. Måhända är det tidsperspektivet och det faktum att jag inte har någon personlig relation till honom, eftersom jag föddes året innan han dog, som gjort det lättare att närma mig honom med den vetenskapliga distans som jag eftersträvat. Mitt val att skriva om Andersson med fokus på hans arbete med folkmusiken verkade inte heller helt friktionsfritt. Åter igen stötte jag på höjda ögonbryn och såg i detta ett annat ämne som verkade vara en helig ko som man inte mjölkade hur som helst. Det faktum att Andersson framstår 8 som en slags folkmusikikon i Svenskfinland gjorde mig nyfiken vilket utmynnade i att kanon blev ett centralt tema i avhandlingen. Jag blev intresserad av att studera hur en bondson från den åländska skärgården kunde nå upp till en sådan position och samtidigt av att utreda på vilket sätt han varit delaktig i kanoniseringen av den finlandssvenska folkmusiken. Mitt eget musikerskap, där jag som finlandssvensk klassiskt skolad gitarrist också laborerat med den finlandssvenska folkmusiken, gjorde även att intresset fördjupades. Hur långt kan man gå innan man bryter mot normerna för hur finlandssvensk folkmusik ”skall utföras”? När kommer ”kanon” emot? Dessa frågor ligger alltså implicit i bakgrunden för avhandlingen. I första hand vill jag tacka min handledare professor Pirkko Moisala som med sin gedigna vetenskapliga kompetens bistått mig under hela avhandlingsprojektets gång. Det stöd jag fått av henne har inte bara varit av vetenskaplig karaktär, hon har också stött mig i min personliga utveckling som forskare med hjälp och uppmuntran där hon alltid poängterat att det finns ett liv vid sidan om avhandlingsprojektet, både inom yrkeslivet och privat. Avhandlingens förhandsgranskare, professor Dan Lundberg och professor Heikki Laitinen, tackar jag för sakkunniga utlåtanden och ändringsförslag. Jag vill också tacka personalen, mina kolleger, vid Sibeliusmuseum och ämnet musikvetenskap vid Åbo Akademi; särskilt Johannes Brusila som gett mig goda råd i avhandlingsarbetets slutskede, Inger Jakobsson-Wärn som bistått mig med arkivalia och i datorfrågor samt Ulf Långbacka som hjälpt mig i musikteoretiska frågor. Vidare vill jag tacka alla de forskarstuderande vid ämnets påbyggnadsseminarier som tagit del av mina avhandlingsalster. Våra diskussioner har varit guld värda och Otto har ventilerats vid, som det känns, otaliga seminarier under årens lopp. I detta sammanhang skall också Gunnar Ternhag ha ett stort tack. Gunnar har fungerat som Pirkkos vikarie vid ett par tillfällen och hans stöd och uppmuntran har varit, och är fortsättningsvis, en klippa i min tillvaro. Jag tackar alla forskarstuderande och lärare vid Forskarskolan för folk- och populärmusik, särskilt Heikki Laitinen och Vesa Kurkela. Seminarierna i Kallio-Kuninkala i Träskända har varit veritabla oaser för min kunskapstörst och de personliga kontakter jag fått där kommer jag att ha nytta och glädje av resten av mitt liv. Tack också till Anne Bergman vid Svenska litteratursällskapets i Finland folkkultursarkiv som bistått mig med både arkivalia och goda råd i avhandlingsarbetet. Till slut vill jag tacka min spelkamrat, spelmannen Mikael Fröjdö, som under många och långa diskussioner kommit med viktiga synpunkter ur ett folkmusikaliskt ”insiderperspektiv”; min familj, Fredrica, Lisa och Saga samt Kalle och Gunnel Ahlqvist i Mariehamn för visat tålamod, stöd och uppmuntran under arbetets gång samt min mamma Gun-Britt som i ett tidigt skede ledde mig in på en musikbetonad karriär. Ekonomiskt stöd för
Description:The list of books you might like
