Misstron mot medier PDF
Preview Misstron mot medier
ULRIKA ANDERSSON ANDREAS ERICSON KRISTOFFER HOLT BENGT JOHANSSON MICHAEL KARLSSON TORBJÖRN VON KROGH EDVARD LIND JESPER STRÖMBÄCK LENNART WEIBULL LARS TRUEDSON (RED) Misstron mot medier Misstron mot medier Institutet för mediestudier Pustegränd 1–3, 118 20 Stockholm [email protected] www.mediestudier.se Misstron mot medier Ulrika Andersson, Andreas Ericson, Kristoffer Holt, Bengt Johansson, Michael Karlsson, Torbjörn von Krogh, Edvard Lind, Jesper Strömbäck, Lennart Weibull, Lars Truedson (red) © Författarna och Institutet för mediestudier Utgivare: Institutet för mediestudier Produktion: Kapish produktion, Stockholm 2017 ISBN 978-91-983566-3-2 Om Institutet för Mediestudier Institutet för Mediestudier ska – med forskningen som verktyg – verka för en välgrundad diskussion i samhäl- let om hur medierna sköter sin grundläggande uppgift: att på medborgarnas uppdrag granska makten och skildra verkligheten. Det sker genom att initiera egen forskning eller sprida kunskap om andras forskning samt genom att vara mötesplats för diskussioner om mediers roll i samhället. Institutet stöds av en bred krets av samhällsintres- sen: fack, näringsliv och civilsamhälle som kyrkan och idrottsrörelsen. Institutets forskning finansieras dess- utom genom bidrag från bland andra Familjen Erling Perssons stiftelse och Marianne och Marcus Wallen- bergs stiftelse. Innehåll Misstron mot medier – en inledning Lars Truedson ........................................................7 Lågt förtroende för rapporteringen om invandring Ulrika Andersson .................................................17 Har svenskarna förtroende för medierna? Ulrika Andersson och Lennart Weibull ..................51 Sjunkande förtroende för svenska medier? En analys av hur medborgarnas medieförtroende och betydelsen av partisympati har förändrats mellan 2014 och 2016 Jesper Strömbäck och Michael Karlsson ................84 När bjälken sitter i betraktarens ögon: om fientliga medier-fenomenet Jesper Strömbäck och Bengt Johansson ................100 Mediemisstro – där ytterkanterna möts Kristoffer Holt ....................................................117 Synen på sanning i nyheterna Lennart Weibull ..................................................136 Innehåll | 5 Mitt försök att förstå misstron mot medier Andreas Ericson ..................................................166 Konsten att skapa förtroende – eller varför medier måste bli bättre på mediehantering Edvard Lind ........................................................177 Du kan aldrig ana vad receptet mot mediemisstro innehåller … Torbjörn von Krogh ............................................188 66 || Innehåll Misstron mot medier – en inledning | 7 Misstron mot medier – en inledning Lars Truedson* • Misstron mot medier är politiserad. De som har lågt förtroende för medier är mer borgerliga än de som har högt förtroende – och särskilt är sverigedemo- krater överrepresenterade bland de misstroende. • Förtroendet är mycket lägre för rapporteringen om invandring och om brottslighet än för andra ämnes- områden, visar en ny studie. Högst är förtroendet för rapporteringen om sjukvård. • Nästan alla SD-röstande instämmer i att medier inte berättar sanningen om problem förknippade med invandring. • Men den stora bilden är ändå att misstron mot medi- er inte är så spridd i hela befolkningen. Snarare säger en ganska stor andel av svenskarna att de har förtro- ende för etermedier och morgontidningar i de långa serier av mätningar som forskarna har. Och detta har också varit relativt konstant de senaste åren. • Den politiska polariseringen av förtroendet tycks däremot ha ökat de senaste åren. * Lars Truedson är journalist och föreståndare för Institutet för Medie- studier. Han arbetar också med programmet Medierna i P1. 6 | Misstron mot medier – en inledning | 7 I denna bok presenteras forskning och analyser av för- troendet för medier på djupet av några av våra ledande forskare och mediedebattörer. När en man från Uzbekistan 7 april 2017 stjäl en lastbil och kör Drottninggatan fram i galen hastighet, ett ter- rordåd med fem döda och många skadade som följd, växer genast en mängd olika berättelser fram. Myck- et snart blir det berättelser om berättelserna. I sociala medier kritiseras närgångna frågor till offer och poli- ser i TV-sändningar. På debattsidor och i paneler kri- tiseras de felaktiga uppgifterna om skottlossning. På invandringskritiska sajter utgår man närmast från att medier ger en felaktig bild och inte vill ge sanningen. Men även riksdagsledamöter stämmer in i kören och kritiserar att man varierar texter med andra beteck- ningar för dådet än terrorattack. En helt separat debatt växer fram vid sidan om terrorrapporteringen – en diskussion om mediernas skuld. En debatt som täcker hela skalan från politiskt motiverat hat mot hela företeelsen medier till efter- tänksam diskusson av etiska dilemman i svåra lägen. Den är igång redan timmar efter dådet och den fortsät- ter och den förgrenas. Något har definitivt hänt. Mediers trovärdighet ifrå- gasätts numera dagligen i sociala medier. Anklagelser om mörkande, lögner och drevande haglar i mejlkor- garna hos landets journalister. Så såg det inte ut för ett par decennier sedan. Men kanske är det viktigt att betona just såg ut. Nu, i dagens digitaliserade och fragmenterade medieland- skap, syns även små men högröstade grupper, särskilt i 8 | Lars Truedson Misstron mot medier – en inledning | 9 det mycket smala men skrikiga urvalet på Twitter. Om svenskar i gemen blivit mer mediekritiska säger inte twitterstormar något om. Vi ska snart se vad enkät- data säger om saken. Men utöver synligheten finns ytterligare ett nytt inslag: misstron har uppenbarligen mobiliserats poli- tiskt. Ledande politiker anser att det gynnar deras in- tressen att peka ut medierna som motståndare till dem – och till ”folket”. Det här ser vi i USA, i Frankrike – och bland sverigedemokraters sympatisörer i Sverige. Men har misstron ökat? Den här boken söker svar på frågor om svenskarnas förtroende för medier ur många aspekter: idéhistoria, filosofi, politisk analys – och så förstås ur de långa serier av enkätdata över hur svenskarna själva ser på förtroendet för journalister, journalistik och olika me- dier. Mycket av datan kommer från SOM-institutet, landets sannolikt mest välrenommerade enkäter om opinion och mediekonsumtion. Kanske ska redan här påpekas att samtidigt som det uppenbarligen finns en grupp som ger uttryck för djup misstro mot medier, så handlar den breda bilden snarast om relativt högt förtroende. Och ett viktigt på- pekande är att det som mätts i de flesta enkäter är gra- den av förtroende. Det är inte heller så enkelt att lågt förtroende är detsamma som misstro. Samtidigt finns så många konkreta exempel på uttryck för misstro i debatten att ordet är motiverat i många sammanhang. Det finns något åtminstone skenbart förbryllande över svaren i de långa serierna av förtroendemätningar. De mest populära medierna kan samtidigt ha lägst förtroende. Det märktes också efter terrordådet på 8 | Lars Truedson Misstron mot medier – en inledning | 9
Description:The list of books you might like
