människans texter litteraturen PDF
Preview människans texter litteraturen
Anders Lindqvist Karl Lindqvist MÄNNISKANS TEXTER LITTERATUREN d l e t m e u r l ä r o p r o v m a k S svenska_Henric_Litteraturen.indd 1 2011-02-10 08.54 Studentlitteratur Skola och vuxenutbildning Box 141 221 00 Lund Besöksadress Åkergränden 1 Tel 046-31 20 00 www.studentlitteratur.se KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess. Artnr 33713 ISBN 978-91-44-05982-2 © Författarna och Studentlitteratur AB 2011 Upplaga 1:1 Redaktörer: Malin Kågerman Hansén, Henric Arfwidsson, Tommy Lundahl svenska_Henric_Litteraturen.indd 2 2011-02-10 08.54 3 Innehållsförteckning Kärlek och hat, sexualitet, fest och glädje Forntiden Sapfo – antikens främsta lyriker DE FÖRSTA KULTURERNA Rom – imitation och nyskapande Den personliga lyriken Antiken Den objektiva lyriken Utomeuropeisk lyrik SAMHÄLLE OCH KULTUR Afrika Grekland 3600–323 f.Kr. Kina Athen – demokratins födelse Indien Greklands gudar Filosoferna ANTIKENS DRAMATIK Hellenistisk tid 323–31 f.Kr. Grekland – regler och improvisation Alexandria De dionysiska festspelen Romarriket ca 750 f.Kr.–476 e.Kr. Tragedi Den romerska republiken 509–31 f.Kr. Den grekiska teaterplatsen Det romerska kejsardömet 31 f.Kr.–117 e.Kr. Spelstilen Mellan hedendom och kristendom (117–476) Aischylos, Sofokles och Euripides – den Kristendomen tar över grekiska tragedin utvecklas Utanför Europa Den grekiska komedin Kina – en orolig tid Den romerska teatern Indien – kontakterna med väst Komedin – Plautus och Terentius Afrika Sex och våld: mimarna tar över Det antika dramats undergång ANTIKENS EPIK Utomeuropeisk dramatik Grekland Afrika Trojanska kriget Indien Homeros och hans epos Östasien Vad kännetecknar ett epos? Historieskrivning Medeltiden (476-1453) I fablernas värld Medeltidens världsbild Rom Kulturella världar Vergilius Historieskrivning och biografi MEDELTIDENS EPIK Kristendomens texter Kristen epik- att leva i två världar Utomeuropeisk epik Hövisk epik – äventyr och kärlek Kina – filosofins tröst Folklig epik Indien – filosofi och kärlek Arabisk epik – helighet och fantasi Den isländska sagan ANTIKENS LYRIK Svensk epik Grekland – den personliga lyrikens födelse Utomeuropeisk epik Den antika lyrikens versmått svenska_Henric_Litteraturen.indd 3 2011-02-10 08.54 4 MEDELTIDENS LYRIK Utanför Europa Medeltiden – kämparnas och våldets tid UPPLYSNINGENS OCH FÖRROMANTIKENS LYRIK Den höviska kärlekens tid Poesin – folkets språk Smutsens och snuskets tid Johann Wolfgang von Goethe – mångsidig Utomeuropeisk lyrik kärleksdiktare MEDELTIDENS DRAMATIK Kvinnliga europeiska 1700-talspoeter Sveriges 1700-tal – Bellmans och Kyrklig dramatik – återuppståndelsen upplysningspoesins tid Dramatik utanför kyrkan Utomeuropeisk dramatik UPPLYSNINGENS OCH FÖRROMANTIKENS DRAMATIK Renässansen (1453 - 1600) Från franskklassicism till franska Förändrade samhällen, förändrad kultur upplysningsmän Utanför Europa Den upplysta dramatiken RENÄSSANSENS EPIK Johann Wolfgang von Goethe – teaterchef, nationalförfattare och förromantiker Utomeuropeisk epik Den nya tidens skådespelare RENÄSSANSENS LYRIK Kvinnlig dramatik under 1700-talet Sonetter av många slag Utanför Europa 1500-talets Sverige: psalmer och knittel ROMANTIKEN 1790 -1830 Utomeuropeisk lyrik Vad var romantiken? RENÄSSANSENS DRAMATIK Reaktion, nationalism - och de första stegen Italien – perspektivscener och pajaskonster mot en ny tid Spanien – dramats guldålder Utanför Europa England – Shakespeares tid ROMANTIKENS EPIK Utomeuropeisk dramatik Frankrike – främlingskap och popularitet BAROCK OCH KLASSICISM England - berättandet tar nya vägar Överdåd, fasa och tuktade former Tyskland- sagor och vilda romaner BAROCKENS OCH KLASSICISMENS EPIK Ryssland – patriotism och känsla Sverige – en ny prosa växer fram Utanför Europa Övriga Norden- sagor och epos BAROCKENS OCH KLASSICISMENS LYRIK Utanför Europa BAROCKENS OCH KLASSICISMENS DRAMATIK ROMANTIKENS LYRIK UPPLYSNING OCH FÖRROMANTIK 1720-1790 Den engelska romantiska lyriken – natur, egensinnighet, politik och skönhet Kämpande optimister Melankoli,natur, saga och hjältar Upplyst envälde och riksdagsmakt Sverige – etablerade romantiker och Utanför Europa egensinniga genier UPPLYSNINGENS OCH FÖRROMANTIKENS EPIK Utanför Europa Frankrike – upplysningens hjältar ROMANTIKENS DRAMATIK England- samhällsdebatt och nöjesläsning Tyskland – den romantiska dramatikens vagga Tyskland – litteraturens återkomst Frankrike – Victor Hugos och boulevardteaterns Sverige- i upplysningens tjänst svenska_Henric_Litteraturen.indd 4 2011-02-10 08.54 5 romantik EFTERKRIGSTIDENS LYRIK Norden – sagor, längtan och desillusion Europa – vad gör vi med lyriken? Sverige – modernism och nyenkelhet MODERNISMEN 1890-1945 Utanför Europa Ismernas tid Maskinåldern EFTERKRIGSTIDENS DRAMATIK 60-talsavantgardet MODERNISMENS EPIK Sverige – frihet, ångest och barnteater Frankrike – yttre och inre verklighet Kvinnliga dramatiker tar plats på scenen England- gamla och nya världar Utanför Europa Tyskland – från krig till krig Sovjetunionen – att välja sida Sverige- hembygden och världen Övriga Norden Utanför Europa MODERNISMENS LYRIK Symbolismen – hur mycket förstår vi? Futurismen – i sällskap mot framtiden Apollinaire – modernismens allkonstnär Expressionismen – den desperata lyrikens uttryck Dadaism och surrealism – jolifanto bambla och bevingade bläckfiskar T S Eliot och det öde landet Sverige kring sekelskiftet Utanför Europa MODERNISMENS DRAMATIK Symbolismen – från verklighet till dröm Expressionismen - ”skrikdramatiken” Den politiska dramatiken Utanför Europa EFTERKRIGSTIDEN 1945-2000 ”Kalla och varma” krig i en ny värld Teknikens under Ångest, ansvar och ungdomsrevolt Sverige – världen kommer allt närmare EFTERKRIGSTIDENS EPIK Frankrike – över mitt öde bestämmer jag England – samhället präglar dig Tyskland – att gå vidare efter kriget Sovjetunionen – författare är opålitliga Sverige- och världen svenska_Henric_Litteraturen.indd 5 2011-02-10 08.54 6 © Författarna och Studentlitteratur svenska_Henric_Litteraturen.indd 6 2011-02-10 08.54 7 Antiken A N T I K E N Forntidens högkulturer kunde du läsa om i föregående kapitel. De gav i sin tur kulturella impulser till den lilla bergiga sydeuropeiska halvö, som sena- re kom att kallas Grekland. Den låg vid en korsväg för handel och sjöfart, och med de kringseglande fartygen kunde också idéer och tankar smyga sig med i lasten. Dessa omformades sedan efter det egna samhällets speci- ella behov och så växte det antika Grekland fram, som vi brukar kalla ”den västerländska kulturens vagga.” © Författarna och Studentlitteratur svenska_Henric_Litteraturen.indd 7 2011-02-10 08.54 A N T I K E N 44 Antiken samhälleochkultur SAMHÄLLE OCH KULTUR Donau Forntidenshögkulturerkundeduläsaomiföregåendekapitel.Degavisin turkulturellaimpulsertilldenlillabergigasydeuropeiskahalvö,somse- Massalia narekomattkallasGrekland.Denlågvidenkorsvägförhandelochsjöfart, Svarta havet ochmeddekringseglandefartygenkundeocksåidéerochtankarsmyga Korsika sigmedilasten.Dessaomformadessedanefterdetegnasamhälletsspeci- ellabehovochsåväxtedetantikaGreklandfram,somvibrukarkalla”den Byzantion Sardinien västerländskakulturensvagga.” Miletos ksklaaspsaitk evre rnk faövr fbaettsatåree nsodme Hhäeldlsesrksibcekt eocckhn minygcekne tk aovm dmete rv ia kva altlta rd ketu ältru hr.ä Driefrtå fnra vmi hgåarr ifnåttte vmårint ssta mav- Karthago Siracusa KorAithen värde nt h svenskans alla grekiska lånord, från demokrati till olympiad; ord för vårt demokrati n demos – folk + Medelhavet Kreta Cypern tänkande som filosofi eller för utforskandet av vårt inre, psykologi. Studiet kratein - vara stark, härska Jerusalem Kyrene av världen igår, idag och i morgon: arkeologi, historia, fysik och astronomi. olympiad n olympiados – Eller de litterära grundformer vi använder oss av i denna bok: epik, lyrik tidsrymd på fyra år Det grekiska området omkring 700-talet f.Kr. och drama. (se Inledningen). Naukratis filosofi n philos – vän + n sophia – vishet Antikens kultur uppstod i Grekland, övertogs sedan av romarna och Områden koloniserade av greker Nile psykologi n psyche – själ + spreds genom dem vidare, till länderna runt Medelhavet och upp genom logos – ord, tal, förnuft Europa. De grekiska och de romerska författarna sågs som klassiker, som arkeologi n arché – början, senare tiders författare skulle försöka efterlikna. Så började ”det väster- orsak + logos ländska kulturarvet” träda fram, det som vi fortfarande i så hög grad är historia n historia – efter- präglade av även här i Sverige. forskning, undersökning fysik n physike – något som avser naturen astronomi n astron – stjärna Grekland + nomos – lag,kunskap 3600–323 f.Kr. På den grekiska halvön fanns redan från cirka 7000 f.Kr. en åkerbruks- kultur, men det var under bronsåldern, 3600–1050 f.Kr., som handel och sjöfart växte fram. För utvecklingen av handeln blev två saker avgörande. Med grekerna fick mynten allmän användning och den opraktiska bytes- handeln försvann. Lika viktig blev skriften. Från ett annat handelsfolk, fenicierna, övertog grekerna ett system med stavelseskrift som de i sin tur vidareutvecklade (se Språket). Välstånd och överbefolkning gjorde att grekerna med bosättningar och handelsstationer började kolonisera områden i Italien, Nordafrika och på Mindre Asiens västkust. Där kom de i konflikt med det väldiga persiska riket som från mitten av 500-talet f.Kr. sträckte sig ända från Egypten till Indien. Under perserkrigen slöt sig alla greker samman och vid Marathon hejdades den persiska invasionen 490 f.Kr. Efter slaget sprang en budbä- rare 42 195 meter till Athen med beskedet att staden var räddad. Sträckan Läs mer om de grekiska staterna i webbdelen är fortfarande densamma i dagens maratonlopp. © Författarna och Studentlitteratur svenska_Henric_Litteraturen.indd 44 2011-02-10 08.54 45 Antiken samhälleochkultur Donau Massalia Svarta havet Korsika Byzantion Sardinien Miletos Karthago Siracusa KorAithen nt h Medelhavet Kreta Cypern Jerusalem Kyrene Det grekiska området omkring 700-talet f.Kr. Naukratis n Områden koloniserade av greker Nile Athen – demokratins födelse Under den här tiden var Grekland indelat i stadsstater. De bestod av en stad med tillhörande landsbygd. Mitt i de flesta städerna på en klippa låg akropolis, med de viktigaste templen. Nedanför fanns torg och bostäder skyddade av en mur. En av de mest framstående stadsstaterna var Sparta, som med sina hjältemodiga soldater hade spelat en avgörande roll under perserkrigen. Från 400-talet blev istället Athen hela Greklands domine- rande handels- och kulturcentrum. Under denna klassiska tid utformades den athenska demokratin. Den gällde dock endast fria,vuxna män. Kvin- nor, slavar och inflyttade från andra stadsstater hade inga politiska rät- tigheter. Tidigare hade det funnits många kvinnor som arbetade med lä- kekonst, men de förbjöds nu att studera. Möjligen fick de tjänstgöra som barnmorskor eftersom det hörde ihop med det som sågs som deras vikti- gaste uppgift i samhället: att föda barn. De fria manliga medborgarna avgjorde genom omröstningar hur staden Athen skulle styras. Det var också nästan uteslutande bland männen som kulturlivet fick sina utövare. Och sina välgörare. En orsak till ett rikt ut- bud av kultur är att i ett välmående samhälle behöver inte alla slita för den dagliga brödfödan. I det klassiska Grekland får vi våra första verkliga kul- turarbetare, som alltså fick betalt för att utöva sitt yrke. © Författarna och Studentlitteratur svenska_Henric_Litteraturen.indd 45 2011-02-10 08.54 46 Antiken samhälleochkultur Trots att skriften nu utvecklats var litteraturen i första hand muntlig. Pro- fessionella underhållare, rapsoder, drog från plats till plats och berättade allt från verkliga krigsäventyr till sagor och myter. Det här blev en littera- tur tillgänglig för alla greker vilken samhällsklass de än tillhörde. Ibland rapsod n rhapsodos – sam- satte rapsoderna ihop egna långa och rytmiska berättelser till det vi kallar manfoga + ode – sång epos (se s. 62). 1 BeRÄttAnDetDÅOCHnU Rapsoden kan jämföras med dagens ”rappare”. Ta i grupper fram några moderna ”rap- texter”, lyssna på dem och diskutera sedan i hela klassen vad det kan vara i det här rytmiska sättet att berätta som är speciellt fängslande Sånger och uppläsningar av lyrik och körlyrik samlade stora skaror omkring sig. Dramat uppfördes för en väldig publik vid stora fester (se © Författarna och Studentlitteratur svenska_Henric_Litteraturen.indd 46 2011-02-10 08.55
Description:The list of books you might like
