m Andrea Am ft

222 Pages·2012·13.57 MB·Swedish

KSSS!
ifii
m
:
* k?j
:fy 'i
|i» •», •- • v V.
.
•:'--- *• •m •'à|^Ûwr
''zanH
Andrea Am ft
En studie av svenska samers levnadsvillk• o* r"
ur ett genus- och etnicitetsperspektiv
\
rS5S!!?Ä5 mmmimmimm
Samiska studier. Umeå Universitet
:;V;: •" ^ . : -•••*-*'•****1:1;

KULTURENS FRONTLINJER
Skrifter från forskningsprogrammet KULTURGRÄNS NORR
20
Sâpmi i förändringens tid
En studie av svenska samers levnadsvillkor under 1900-talet ur
ett genus- och etnicitetsperspektiv
AKADEMISK AVHANDLING
som för avläggande av filosofie doktorsexamen vid Umeå universitet kommer
att offentligt försvaras i KBC-huset, hörsal KB3A9, fredagen den 18 februari
2000, kl. 10.15
av
Andrea Amft
Fil.mag.
Samiska studier • Umeå universitet
Umeå 2000
Doktorsavhandling i samiska studier vid Umeå universitet 2000.
Amtt, Andrea. Såpmi i förändringens tid. En studie av svenska samers levnadsvillkor under 1900-
talet ur ett genus- och etnicitetsperspektiv. [Såpmi in a Time of Change. A Study of Swedish Sami
Living Conditions during the Twentieth Century from a Gender and Ethnic Perspective.] Swedish text
with a summary in North Sami and English.
Institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet.
Department of Archaeology and Sami Studies, Umeå University.
Umeå 2000, 216 pp. Monograph.
Abstract
This dissertation is a study of the changing living conditions for the Sami in Swedish Såpmi
(Samiland) throughout the twentieth century with an analysis based on a gender and ethnic
perspective.
At the turn of the century, the Sami lived as nomadic reindeer herders and were primarily self-
sufficient. This changed as the reindeer herders shifted from a self-sufficient lifestyle to a money
economy tor a variety of reasons. Over time they became more integrated in the dominant Swedish
society and even more dependent on it. Reindeer herding has become increasingly mechanized since
the I960's with rationalizations as a result. Even in to the 1990's the industry was the object of
streamlining ettorts. A process of masculinization has also occurred and today's reindeer herding is a
distinctly male coded profession. Women do not regularly participate in the daily work of reindeer
breeding and their ability to have any direct influence on the herding districts (sameby) is limited.
This is also largely true in terms of the Sami Parliament, the Sami popularly elected body.
The Sami population has experienced unfavorable special legislation and regulation from the
State. The population was divided into several different categories with different rights. Sami women
were marginalized two-fold and subordinated, partly because of their ethnic affiliation (as Sami) and
partly because of their sex (as women). This continues to be true today.
The analysis of gender division of labor shows that a married couple had their own autonomous
areas of power within the household. The wife was however still subordinate to her husband in his
role as master of the family. The older reindeer herding society was not noted for its equality. There
was a distinct hierarchy based on sex, age, and social status. Division of labor in modern reindeer
breeding is in principle based on the same normative system as the older nomadic society.
The study of the ethnic processes in Såpmi shows among other things that from a Sami
perspective, a person is Sami who is related to other Sami and whose actions are based on a Sami
identity. It is also clear today that there are many different Sami identities, that an individual person
draws from a number of such identities and that it is the context that determines which of these are
active in any given situation. The Sami identity is sex-based, i.e. there is a difference between a "male
Sami" and a "female Sami." Sami women, unlike Sami men, cannot be politically active while also
being active based on their sexual identity. Were they to do so, they would be excluded by definition
from their ethnic group. Sami women must therefore subordinate themselves as women to be
"genuine" Sami. They thereby contribute to their own marginalization and help maintain their own
subordinated position in the Sami society.
Keywords: Sami history, Sami identity, gender division of labor, marginalization, power relations,
dominant - subordinated ethnic groups, ethnic legislation, cultural studies, cultural boundaries
© Andrea Amft 2000
ISSN 1402-8506
ISBN 91-88466-28-0
Sâpmi i förändringens tid
Samiska studier (f.d. institutionen för samiska) är en enhet, ett verksamhetsområde, inom
institutionen för arkeologi och samiska studier vid Umeå universitet. Vid Samiska studier
bedrivs grund- och forskarutbildning dels i samiska språk (nord-, lule- och sydsamiska),
dels i ämnet samiska studier (som avser samerna, det samiska samhället samt samernas
kultur och historia). Examensbenämningen (fil. kand., fil. mag. , fil. lic. och fil. dr) är sa­
miska språk respektive samiska studier.
Sami dutkan lea ossodat Ubmi universitehta arkeologiija ja sâmi dutkama institusuvnnas.
Sami dutkan-ossodagas lagiduvvo vuoddo- ja dutkanoahppu sämegielas (davvi-, julev- ja
lullisåmegielas) ja sâmi dutkanoahpus (masa gullâ oahppu sâmiid, såmi servodaga ja
sarniid kultuvrra ja historjjâ birra).
Sami Studies is a section within the Department of Archeology and Sami Studies at Umeå
University. Undergraduate and graduate studies are conducted at the department within the
Sami language (North, Lule, and South Sami) and within the subject of Sami studies (in­
cluding the Sami, the Sami society, and the Sami culture and history).
Samiska studier
Umeå universitet
901 87 Umeå
Hemsida http://www.umu.se/samiska/
Omslag: Anna Lisa Rensberg kammar skohö och dottern Saila hjälper till. Bilden är tagen i Tännäs
lappby år 1938. Foto: Ernst Manker (Nordiska museet).
I forskningsprogrammet Kulturgräns norr: Förändringsprocesser i tid och rum, som finansie­
ras av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, är basbegreppet gräns. Dels granskas kultur­
gränser som utgör sega, tidsmässigt djupt förankrade strukturer inom ett geografiskt rum,
dels krafter som på olika sätt sveper fram över rummet och ibland förmår utradera en kul­
turgräns, men ibland lämnar en gammal gräns helt orubbad. För att detta tvärvetenskapliga
forskningsfält med framgång skall kunna genomlysas, samlar programmet forskare från åtta
ämnen vid främst Umeå universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet.
Projektets redaktion utgörs av professor Lars-Erik Edlund (seriens huvudredaktör) och
forskningsassistenterna Anna Greggas och Kristina Holmström (redaktörer). Skrifterna kan
beställas genom Anna Greggas eller Kristina Holmström. Adress: Kulturgräns norr, Institu­
tionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet, 901 87 UMEÅ.
Hemsida http://www.umu.se/nordiska/KGN/
KULTURENS FRONTLINJER
Skrifter från forskningsprogrammet KULTURGRÄNS NORR
20
Andrea Amft
Sapmi i förändringens tid
En studie av svenska samers levnadsvillkor under 1900-talet ur
ett genus- och etnicitetsperspektiv
Samiska studier • Umeå universitet
Umeå 2000
Doktorsavhandling i samiska studier vid Umeå universitet 2000.
Amft, Andrea. Säpmi i förändringens tid. En studie av svenska samers levnadsvillkor under 1900-
talet ur ett genus- och etnicitetsperspektiv. [Sapmi in a Time of Change. A Study of Swedish Sami
Living Conditions during the Twentieth Century from a Gender and Ethnic Perspective.] Swedish text
with a summary in North Sami and English.
Institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet.
Department of Archaeology and Sami Studies, Umeå University.
Umeå 2000, 216 pp. Monograph.
Abstract
This dissertation is a study of the changing living conditions for the Sami in Swedish Såpmi (Sami-
land) throughout the twentieth century with an analysis based on a gender and ethnic perspective.
At the turn of the century, the Sami lived as nomadic reindeer herders and were primarily self-
sufficient. This changed as the reindeer herders shifted from a self-sufficient lifestyle to a money
economy for a variety of reasons. Over time they became more integrated in the dominant Swedish
society and even more dependent on it. Reindeer herding has become increasingly mechanized since
the I960's with rationalizations as a result. Even in to the 1990's the industry was the object of
streamlining efforts. A process of masculinization has also occurred and today's reindeer herding is a
distinctly male coded profession. Women do not regularly participate in the daily work of reindeer
breeding and their ability to have any direct influence on the herding districts (sameby) is limited.
This is also largely true in terms of the Sami Parliament, the Sami popularly elected body.
The Sami population has experienced unfavorable special legislation and regulation from the
State. The population was divided into several different categories with different rights. Sami women
were marginalized two-fold and subordinated, partly because of their ethnic affiliation (as Sami) and
partly because of their sex (as women). This continues to be true today.
The analysis of gender division of labor shows that a married couple had their own autonomous
areas of power within the household. The wife was however still subordinate to her husband in his
role as master of the family. The older reindeer herding society was not noted for its equality. There
was a distinct hierarchy based on sex, age, and social status. Division of labor in modern reindeer
breeding is in principle based on the same normative system as the older nomadic society.
The study of the ethnic processes in Sâpmi shows among other things that from a Sami per­
spective, a person is Sami who is related to other Sami and whose actions are based on a Sami iden­
tity. It is also clear today that there are many different Sami identities, that an individual person draws
from a number of such identities and that it is the context that determines which of these are active in
any given situation. The Sami identity is sex-based, i.e. there is a difference between a "male Sami"
and a "female Sami." Sami women, unlike Sami men, cannot be politically active while also being
active based on their sexual identity. Were they to do so, they would be excluded by definition from
their ethnic group. Sami women must therefore subordinate themselves as women to be "genuine"
Sami. They thereby contribute to their own marginalization and help maintain their own subordinated
position in the Sami society.
Keywords: Sami history, Sami identity, gender division of labor, marginalization, power relations,
dominant - subordinated ethnic groups, ethnic legislation, cultural studies, cultural boundaries
© Andrea Amft 2000
ISSN 1402-8506
ISBN 91-88466-28-0
Printed in Sweden 2000.
Larsson & Co:s Tryckeri AB, Umeå
Sâpmi iförändringens tid
Innehåll
Förord 9
1 INLEDNING. 13
Avhandlingens empiriska och teoretiska utgångspunkter 15
Renskötseln och de samiska kvinnorna i litteraturen 15
Genusarbetsdelning 19
Etnicitet 24
Den etniska organiseringens två sidor 26
Kopplingar mellan genus- och etnicitetsteori 28
Förändringar i Sâpmi: avhandlingens huvudämnen 29
Källmaterial 30
2 RENSKÖTSEL - ETT EKONOMISKT SYSTEM I FÖRÄNDRING 32
Från nomadiskt levnadssätt till renskötselföretag 32
Ett sekel med stora förändringar 32
Själv- och naturahushållningens tidevarv 33
Påverkan genom naturens växlingar 36
Exploateringar, kriser och förändringar 42
Marknaden som drivkraft för förändringar 47
Ett nytt boendemönster växer fram 51
Integrering i storsamhället 55
Ständigt pågående utslagningsprocesser 62
Ett sekel präglat av diskontinuitet - sammanfattande analys och slutsatser 64
3 LAGSTIFTNING RÖRANDE RENSKÖTSELN I SVERIGE 67
Renbeteslagstiftningen från ett genusperspektiv 67
Betesmarkernas kollektivisering -1886 års renbeteslag 67
Lika rättigheter för samiska män och kvinnor 69
Förhållandena perioden 1886-1928 71
1928 års renbeteslag 75
Den dubbla underordningen av samiska kvinnor 78
Den nya eran - 1971 års rennäringslag .....80
De samiska kvinnornas formella jämställdhet 85
Samernas urminnes hävd -1993 års revidering av rennäringslagen 91
1993 års revidering - en tandlös tiger 92
5
Andrea Amft
De samiska kvinnorna i 1993 års revidering 94
Sammanfattande diskussion 95
Att skapa en 'autentisk' minoritet — om maktrelationen mellan svenskar och
samer från slutet av 1800-talet och framåt 98
Inledning 98
Staten och samerna 99
Renbeteslagstiftningen som etnisk särlagstiftning — bakgrund 101
Makten att definiera 102
Gamla och nya kategoriseringar 108
Att hålla folk på plats — kategorisering som en form av förtryck 111
Makt att verkställa renbeteslagen 115
Den renskötande 'eliten ' 116
Några slutsatser 117
4 SAMISKA HUSHÅLL I FÖRVANDLING 120
Genusarbetsdelningen i det renskötande samhället i ett historiskt perspektiv 120
Den ordnande principen 120
En flexibel tillämpning som överlevnadsstrategi 124
Kvinnor och män som reservarbetskraft 125
Kvinnor och män som utför liknande arbetsuppgifter 128
Hushåll i genusobalans 133
Att bli änka eller änkeman 137
Genusarbetsdelningen efter övergången till den extensiva renskötselformen 140
De renskötande hushållen i dag 144
Den gifta kvinnan 146
Ingifta kvinnor 148
Döttrars situation 151
Kvinnliga renskötare 156
Kvinnlig representation i Sametinget 159
Några slutsatser 161
5 ETNISKA PROCESSER I DET SAMISKA SAMHÄLLET 162
Vem är egentligen same? 162
Olika samiska identiteter 171
Samisk identitet och samisk grupptillhörighet 175
Underkommunikation och överkommunikation 175
Ambivalenta känslor— ett samiskt dilemma 179
Etniska markörer som signaler och tecken för samisk identitet 181
Överföring av en samisk identitet till barn 183
6