Love or alive : en saga som gick åt helvete

135 Pages·2013·3.06 MB·Norwegian

by  Millmarker Catharina

C
a
th
a
r
in
a
Hon tror på en saga, emigrerar M
i
och vaknar till slut i ett overkligt ll
m
helvete. ar
k
e
r Love or alive

Marika drömmer om äkta kärlek.
När hon möter en skotte kliver hon in i en saga,
blir kär och fullständigt blind för varningssignaler
om att det är något som inte stämmer.
Hon emigrerar, hennes uppfattning om
- en saga som gick åt helvete
rimliga relationer förvrids gradvis och hon tror att L
allt ska bli så bra, så bra. o
v
Marika får en dyrköpt insikt - e
Livet är en ostadig lina att balansera på. o
r

a

l
i
En sann historia. v
e
Allt har hänt, men
personnamnen är fiktiva. e- L
n o
s
Boken är till största delen på svenska, ga v
a
men det finns vissa inslag av engelska. e Catharina Millmarker
s
o
m o

g
ci r
k
ISBN 978-91-633-8638-1 å a
t
h l
e i
vl v
e
t e
e
9 789163 386381
Untitled-2 1 2011-04-01 14:24:50
Love or alive

- en saga som gick åt helvete

Catharina Millmarker

3
Love or alive
- en saga som gick åt helvete

Copyright
© Catharina Millmarker 2013

Foto & grafisk form:
Catharina Millmarker

Catmark

ISBN 978-91-7465-578-0
4
Till min älskade son
♥♥♥♥♥♥♥♥ ♥♥♥♥♥♥♥♥
Tack för att du tog hand
om spillran av mig
som kom
hem
!

5
Kapitel 1
The End

- Are you homeless?
The woman behind the bullet proof glass looked
casual. Her voice had no trace of feelings, she
could have been a cashier behind the counter of a
‘MorningNoonNight’ shop asking ‘Anything else?’
But she wasn’t. Det var ingen kvartersbutik.
Det var the Highland Councils besökskontor.
Kvinnans röst var nollställd och hennes blick
uttryckslös. För henne var frågan en sak i
vardagen, något hon var van att fråga. En alldeles
vanlig dag på en alldeles vanlig kommun. Det var
bara det att hon satt på rätt sida om glaset. På rätt
sida om gränsen för ett vanligt liv och ett liv i ett
förvrängt vakuum.
- No! I’m not homeless.
Marika tyckte att hon skrek svaret mot glasrutan.
Men hon hörde sin egen röst komma ut som en
viskning. Kvinnan bakom glaset hörde inte, hon
var tvungen att upprepa svaret. Alla i lokalen såg
på henne, dömde henne, placerade henne i facket
7
4
”Misslyckad/ Socialgrupp 3/ Säkert dåliga tänder
som en jävligt gammal häst”. Eller kanske hörde
de inget alls, var och en upptagen med sitt.
Efter en evig, mycket evig, bråkdel av en sekund,
insåg hon att det kanske var precis det hon stod på
gränsen till; att vara hemlös. Alltså la hon till; ’But
I might be soon. Maybe. I don’t know, but I need
help, I need to talk to someone’.
Åh Gud, tänkte hon, är gränsen mellan vanliga
människor och utstötta så här tunn? Är jag plötsligt
en av dem? En av de icke önskvärda. Ingen
individ, ingen människa med känslor, historia och
framtid. Bara en varelse utan värde. Ett problem.
Situationen kändes overklig. Marika kom in till
en rådgivare. Det var stora glasfönster ut till den
offentliga lokalen, vilket gjorde att hon bad om att
få sitta med ryggen mot fönstren och lokalen. Tänk
om någon kom in och kände igen henne. Hur
skulle hon kunna förklara det för Ian? Tala om
sanningen? Nej, det var för farligt. She’d better
come up with a good lie, just in case. How about;
’I was asking for a job.’ Somehow it didn’t seem…
trovärdigt.
8
5
Marika frågade vad som skulle hända om hon
plötsligt blev utslängd eller om hon blev tvungen
att snabbt ge sig av från sin sambo. Fanns det
något skyddsnät? Jodå hon kunde få hjälp med
boende, men det skulle ta åtskilliga månader att
ordna. De pratade runt problemet, men Marika
förstod att det var en återvändsgränd. Ingen utväg i
sikte.
När hon kom ut på gatan igen kändes världen
ännu mer absurd. Här gick hon på en vanlig
affärsgata i Inverness, nyförlovad, solen sken, folk
log mot henne. Det här skulle ju vara himmelriket
på jorden. It was supposed to be a fairy tale come
true. But it was just a black hole. Like being on an
escalator going down to a bottomless dark pit. You
know that it’s like having a one way ticket to Hell,
but you can’t start going backwards because it is
going too fast, and there is no way of getting off.
You can just see everything pass by on the way
down.
Hur kunde hon tänka omväxlande på svenska
och engelska? Hon hånskrattade tyst för sig själv,
åt sig själv. Hon som alltid skrattat åt när någon
varit i USA och efter ett år som aupair kommit
hem till Sverige och gjort sig märkvärdig med
9
6
läckra amerikanska uttryck och gärna lite chic
brytning. Men det verkade som om hennes hjärna
spelade henne spratt hela tiden. Sönderstressad av
ångest. Hon kunde inte riktigt kontrollera vad som
hände därinne. Hjärnan levde ett eget liv, slet och
rev i hennes kropp och känslor.
Armarna kändes längre nu än för fyra månader
sen. Burit, burit, burit och kånkat. Tapeter, mjölk,
färgburkar, överkast, spackel, bacon, ost, te och allt
annat man behöver för att leva i och renovera
någon annans hem. Någon annans hem. Någon
annans. Hon hade inget hem. It suddenly dawned
on her. She really WAS homeless. Yes, she had a
roof over her head for the time being, but she sure
as hell didn’t have a home. It was his home. As he
had pointed out, over and over and over again.
Uttrycket ’sinnet rann över’ kändes plötsligt
fullständigt träffsäkert. Det var som om hans
livsfarliga humör och elaka sinne smittade. Hon
ville ge igen, drypa etter tillbaka över hans inre,
hans själ, låta honom smaka på sin egen ondska,
dränka honom i djävulskap.
Men hon kunde inte. Istället stöttade hon. Marika
hade hela tiden visat att hon beundrade honom,
hans skotska rötter, hans klan och tartan - med det
10
7
egna rutmönstret. Uppmuntrade när han var nere,
bedyrade att han var underbar. She encouraged and
supported him. Always. In everything. She loved
him so much and she complemented him for his
intelligence, performance in bed, looks and skills.
Even if it wasn't entirely true. But she did love him
and she wanted him to know. She was grateful and
happy when he cooked and told him the food was
lovely.
Up to a point when she refused to eat chips deep
fried in rancid oil, three months old, used too many
times.
He was furious of course.
11
8
Kapitel 2
The beginning

Allt började en vacker septemberdag ett år
tidigare.
Hon var på väg till Skottland. Hon hade fått ett
annorlunda reklamutskick från SAS. Välkommen
att besöka våra nya destinationer. De hade gjort
små kylskåpsmagneter av det nya och på hennes
kylskåp i radhuset placerades städerna bokstav för
bokstav; Dublin, Budapest, Prag och Edinburgh.
Det var fler destinationer, men valet stod mellan
dessa. Edinburgh vann.
Marika hade för bara ett par år sen bestämt sig
för att göra det där hon aldrig kunnat göra som
barn och ung. Alltid var det något som stod i
vägen. Möjlighet, självförtroende och framför allt
- knaper ekonomi. Tanken på att göra saker
tillsammans med någon, vänner eller den stora
kärleken, gjorde att hon liksom gick och väntade
på rätt tillfälle för allt. Ingen av hennes vänner var
intresserad av att göra det hon ville och den rätte
12
9