Lönar det sig att vara aktiv som premiepensionssparare? PDF
Preview Lönar det sig att vara aktiv som premiepensionssparare?
Nationalekonomiska institutionen Lunds Universitet Kandidatuppsats Maj 2016 Lönar det sig att vara aktiv som premiepensionssparare? -‐ En kvantitativ studie om premiepensionen Författare: Handledare: Simon Sand Johansson Erik Norrman Abstrakt Titel Lönar det sig att vara aktiv som premiepensionssparare? – En kvantitativ studie om premiepensionen Kurs NEKH02: Examensarbete – kandidatnivå, 15hp Seminariedatum 2016-‐05-‐30 Författare Simon Sand Johansson Handledare Erik Norrman Nyckelord Premiepension, Sharpekvot, Jensen’s Alpha, Informationskvot, Treynor’s Index Syfte Studien undersöker om 25 stycken fiktiva och aktiva premiepensionssparare har erhållit en högre riskjusterad avkastning än AP7 Såfa: Statens förvalsalternativ inom premiepensionen. Undersökningen avser både före och efter det att fondavgifter har betalats, mellan år 2006–2015. Metod Genom kvantitativ analys jämförs och testas om det finns signifikant skillnad för de riskjusterade avkastningsmåtten: Sharpekvot, Jensen’s Alpha, Informationskvot och Treynor’s Index mellan AP7 Såfa och de högst graderade och möjligt valbara premiepensionsfonderna enligt Morningstar. Slutsatser Studien kan inte påvisa, varken före eller efter det att fondavgifter har betalats att de fiktiva och aktiva premiepensionsspararna har erhållit någon högre riskjusterad avkastning än AP7 Såfa. Tendensen tyder på att före avgifter erhåller de aktiva premiepensionssparare en högre riskjusterad avkastning än AP7 Såfa, vilket dock tycks avta efter det att fondavgifter har betalats. Abstract Title Is it profitable to be a active premium pension depositor? – A quantitative thesis regarding premium pension Course NEKH02: Thesis – Bachelor degree, 15hp Seminar date 2016-‐05-‐30 Author Simon Sand Johansson Supervisor Erik Norrman Keywords Premium pension, Sharpe ratio, Jensen’s Alpha, Information ratio, Treynor ratio Purpose The thesis examine if 25 fictitious and active premium pension depositors has obtained a higher risk-‐adjusted return relative to AP7 Såfa: The Swedish state’s default option in the premium pension system. The survey intends 2006-‐2015, both before and after the fund fee’s has been paid. Methodology Thru quantitive analysis compare and test if there is any significant difference in the risk-‐adjusted retun measurments: Treynor -‐, Information -‐ and Sharpe ratio and Jensen’s Alpha between AP7 Såfa and the highest graded and possible selectable premium pension funds according to Morningstar. Conclusions The thesis does not demonstrate, either before or after the fund fee’s has been paid that the active premium pension depositors has obtained any higher risk-‐adjusted return than AP7 Såfa. The tendency indicates that before the fee’s the active premium pension depositors obtained a higher risk-‐adjusted return than AP7 Såfa, which seems to subside after the fund fee’s has been paid. Innehållsförteckning 1. Inledning ....................................................................................................................................................... 1 1.2 Problemformulering ........................................................................................................................ 2 1.3 Syfte ........................................................................................................................................................ 3 1.4 Avgränsningar .................................................................................................................................... 3 1.5 Målgrupp .............................................................................................................................................. 4 1.6 Disposition ........................................................................................................................................... 4 2. Förförståelse ............................................................................................................................................... 5 2.1 Pensionssystemet; Historisk bakgrund och reformen 1999 .......................................... 5 2.2 Premiepensionen .............................................................................................................................. 7 2.2.1 Fondkategorier .......................................................................................................................... 8 2.2.2 Fondavgifter ............................................................................................................................... 9 3. Teori ............................................................................................................................................................ 10 3.1 Effektiva marknadshypotesen och Random Walk ........................................................... 10 3.2 Behavioral Finance ........................................................................................................................ 11 3.3 Modern Portföljteori ..................................................................................................................... 12 3.4 Riskaversion ..................................................................................................................................... 12 3.5 Effektiva fronten ............................................................................................................................. 13 3.6 Avkastning ........................................................................................................................................ 14 3.7 Korrelation ........................................................................................................................................ 15 3.8 Risk: Standardavvikelse, Beta och Tracking Error .......................................................... 16 3.9 Riskfri ränta ...................................................................................................................................... 18 3.10 Jämförelseindex ............................................................................................................................. 19 3.11 CAPM ................................................................................................................................................... 19 3.11.1 Security Market Line ........................................................................................................... 20 3.12 Tidigare forskning ........................................................................................................................ 21 4. Metod .......................................................................................................................................................... 23 4.1 Insamling av data ........................................................................................................................... 23 4.1.1 Källkritik .................................................................................................................................... 23 4.1.2 Kvantitativ metod .................................................................................................................. 24 4.1.3 Survivorship Bias .................................................................................................................. 25 4.1.4 Validitet och Reliabilitet ..................................................................................................... 25 4.2 Utvärderingsmått: ......................................................................................................................... 26 4.2.1 Sharpekvot ............................................................................................................................... 26 4.2.2 Jensens alfa .............................................................................................................................. 27 4.2.3 Informationskvot ................................................................................................................... 27 4.2.4 Treynors Index ....................................................................................................................... 28 4.3 Welch’s T-‐test och Hypotesprövning .................................................................................... 28 5. Resultat ....................................................................................................................................................... 29 5.1 Sharpekvot ........................................................................................................................................ 29 5.2 Jensen’s Alpha .................................................................................................................................. 31 5.3 Informationskvot ........................................................................................................................... 33 5.4 Treynor’s Index ............................................................................................................................... 36 5.5 Sammanfattande resultat ........................................................................................................... 37 6. Slutsats och diskussion ........................................................................................................................ 40 6.1 Förslag till vidare forskning ...................................................................................................... 41 7. Referenslista ............................................................................................................................................. 42 Bilagor……………………………………………………………………………………………………………………..47 1. Inledning Alla personer som arbetar och betalar skatt i Sverige får en gång per år ”det orange kuvertet” hemskickat. Detta kuvert innehåller information om hur mycket man intjänat till sin allmänna pension. Den allmänna pensionen hanteras av pensionsmyndigheten och är en lagstadgad och statlig åtgärd som är tänkt att ersätta de tidigare inkomster från arbete som går förlorade då individen går i pension. Utöver denna lagstadgade pensionsrätt erhåller även de flesta svenska löntagare tjänstepension från sin arbetsgivare och en del har även ett eget privat pensionssparande. En individs deklarerade inkomster, så som löner, sjuk-‐ och arbetslöshetsersättningar och andra skattepliktiga inkomster utgör individens pensionsunderlag. Av dessa inkomster avsätts 18,5 procent till allmän pension, varav 16 procent avsätts till Inkomstpension och 2,5 procent till Premiepension (Pensionsmyndigheten!, u.å.a). Premiepensionen är unik i bemärkelsen att varje pensionssparare själv har möjlighet att påverka dess storlek. Premiepensionen är ett fonderat system, vilket innebär att varje individ själv kan välja vilka fonder, upp till fem stycken utav Pensionsmyndighetens drygt 800 valbara fonder som premiepensionskapitalet skall placeras i. Som pensionssparare får man kostnadsfritt byta fonder hur ofta man vill (Pensionsmyndigheten!, u.å.a). De pensionssparare som inte gör något eget val av fonder tilldelas premiepensionens förvalsalternativ, fondportföljen AP7 Såfa. Detta förvalsalternativ är Statens årskullsförvaltning1 som hanteras av den statliga myndigheten Sjunde AP-‐ fonden. AP7 Såfa består av två underliggande fonder, AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond bildar i skiftande omfattning AP7 Såfa, för att anpassa risken i AP7 Såfa till pensionsspararens ålder. Fram till det att pensionsspararen fyllt 56 år utgörs AP7 Såfa till 100 procent av AP7 Aktiefond. Efter det att pensionsspararen fyllt 56 år minskar AP7 Aktiefond i samma takt som AP7 Räntefond ökar, för att minska den totala risken i AP7 Såfa och trygga de kommande pensionsutbetalningarna (AP7 Såfa, u.å.a). Indikationer tyder på en avsvalnad aktivitet inom premiepensionen. I 1 AP7 Såfa har en livscykelprofil; fondportföljens risknivå anpassas, på årsbasis, utefter spararens ålder 1 årsredovisningen för AP7 år 2015 uppges att antalet pensionssparare med sitt premiepensionskapital placerat hos AP7 Såfa uppgick till drygt 3,3 miljoner den 30 december 2015 (AP7 Årsredovisning, 2015, s.14). Enligt pensionsmyndigheten hade endast 55 procent av pensionsspararna en egen sammansatt fondportfölj år 2014 och att intresset för att själv sammansätta sin fondportfölj minskar (Pensionsmyndigheten, 2015a). I Pensionsmyndighetens årsredovisning för år 2015 uppges även att en minskning med -‐1,2 procent av antalet pensionssparare som bytte fonder minst en gång förelåg mellan år 2014 och 2015. Finansdepartementet (Ds 2013:35) uppger att det stora fondutbudet hos pensionsmyndigheten sätter käppar i hjulet för pensionssparare. Det stora fondutbudet medför höga informationskostnader för pensionsspararna, vilket innebär att pensionssparare med lågt intresse för kapitalmarknaden eller som saknar tillräcklig finansiell kunskap löper risk att aktivt välja fonder med dålig värdeutveckling. Fondernas värdeutveckling beror på många faktorer, dels vilken typ av fond det är, exempelvis aktiefond eller räntefond, vilken marknad fondens placeringar inriktas på, dels fondens avgift för administration och förvaltning och vilken grad av risk fonden åtar sig. Hur stor premiepensionen blir är därför svårt att i förväg säga, det beror dels på fondernas utveckling, men även på hur länge pensionsspararen har arbetat och betalat inkomstskatt och när premiepensionen börjar utbetalas som pension (Pensionsmyndigheten!, u.å.a). 1.2 Problemformulering I årsredovisningen för AP7 år 2015 anges att målet för AP7 Såfa är ”… att uppnå en avkastning som är minst lika bra som genomsnittet av de privata fonderna inom premiepensionssystemet” (AP7 Årsredovisning, 2015, s. 14). Vidare anges det att avkastningen sedan starten år 2000 till den 30 december 2015 har varit mer än dubbelt så hög för AP7 Såfa jämfört med genomsnittet av de privata fonderna, 115,3 procent respektive 50,2 procent. Om man därefter jämför fondavgifter så uppvisar AP7 Såfa en fondavgift mellan 0,07-‐0,12 procent, beroende på sammansättningen av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond (Pensionsmyndigheten!, u.å.a). Jämförs denna fondavgift mot den genomsnittliga fondavgiften i premiepensionssystemet som var 0,25 procent (efter rabatt) år 2015 (Pensionsmyndigheten!, u.å.a) framgår att AP7 Såfa är relativt billig. Hur kommer det sig i så fall att pensionssparare väljer att sammansätta egna fondportföljer om det medför både sämre avkastning och högre avgift än ”icke-‐ valet” AP7 Såfa? 2 Finansiell teori bygger till stor del på att det föreligger ett samband mellan en tillgångs risk och dess förväntade avkastning. Hög risk innebär att tillgångens värde varierar i hög grad, det vill säga att tillgångens värde svänger upp och ned i större utsträckning än en tillgång med låg risk. En hög fondavgift bör motiveras av en hög förväntad avkastning för att ge valuta för pengarna till pensionsspararen. Enligt finansiell teori bör därför fondförvaltaren behöva anta en hög risk för att uppnå denna höga avkastning. Av detta resonemang bör därför de privata fonderna ha en högre riskjusterad avkastning än AP7 Såfa, det vill säga avkastning per enhet risk. Om så inte är fallet, vad motiverar i så fall premiepensionssparare att själva sammansätta sina egna fondportföljer och betala högre avgifter än nödvändigt, givet den risk de åtar sig? Författaren ställer sig därmed frågan: ”Har de aktiva premiepensionsspararna erhållit en högre riskjusterad avkastning än AP7 Såfa?”, givet den åtagna risken och de fondavgifter de har betalat. 1.3 Syfte Uppsatsens syfte är att utföra ett experiment för att analysera om 25 fiktiva och aktiva individer inom premiepensionen fått en högre riskjusterad avkastning än vad AP7 Såfa har genererat under perioden 2006.01-‐-‐2015.12. Både de 25 enskilda individerna och genomsnittet av de 25 individerna kommer därför jämföras med AP7 Såfa. Alla beräkningar utförs både före och efter det att fondavgifter har betalats, för att även undersöka fondavgiftens betydelse. 1.4 Avgränsningar De 25 fiktiva och aktiva individerna gör ett portföljbyte per år i undersökningsperioden 2006 -‐-‐ 2015. Detta i enlighet med pensionsmyndighetens råd att se över sina fondval ”någon gång per år” (Pensionsmyndigheten!, u.å.a). De väljer endast valbara fonder i premiepensionssystemet som är graderade med 5 stjärnor enligt Morningstar, det vill säga de bästa möjligt valbara fonderna enligt Morningstar. Fondernas utdelningar tas inte hänsyn till, utan endast deras respektive värdeutveckling. Detta eftersom utdelningar skiljer sig åt från fond till fond, från år till år och om de återinvesteras eller inte. En detaljerad beskrivning av studiens tillvägagångssätt och avgränsningar återges i kapitel 4 -‐ Metod. 3 1.5 Målgrupp Uppsatsen riktar sig till studenter med inriktning finansiell ekonomi och till personer som är intresserade och har ett engagemang för den svenska premiepensionen. 1.6 Disposition Kapitel 1 – Inledning Här återges en kortare presentation av det svenska premiepensionssystemet och de problem och frågeställningar det medför. Nödvändiga avgränsningar framläggs och vilka personer som uppsatsen riktar sig till. Kapitel 2 – Förförståelse Här återges en djupare framställning av det svenska pensionssystemet, både ur ett historiskt och nutida perspektiv. En närmare beskrivning av premiepensionen, vilka valbara fondkategorier som finns och fondavgiftens uppbyggnad och betydelse återges. Kapitel 3 – Teori Här presenteras de finansiella teorier, antaganden och grundläggande beräkningsformler som används för att beräkna de utvärderingsmått som uppsatsen använder för att besvara dess syfte. Även tidigare forskning angående fondförvaltning återges i detta kapitel. Kapitel 4 – Metod Här återges uppsatsens tillvägagångssätt genom att presentera metodval, datainsamling, källkritik och hur hantering av bortfall av data har behandlats. Även uppsatsens tillämplighet för upprepning diskuteras samt hur väl studien lyckas besvara dess syfte med hjälp av den valda metoden. De finansiella utvärderingsmåtten som studiens resultat bygger på beskrivs i detalj samt statistisk hypotesprövning och Welch’s T-‐test. Kapitel 5 – Resultat Här presenteras resultatet av de berörda utvärderingsmåtten, både för de 25 enskilda individerna och för genomsnittet av de 25 individerna i förhållande till AP7 Såfa. Även ett sammanfattande och överblickande resultat återges, allt både före och efter avgifter. Kapitel 6 – Diskussion och slutsats I uppsatsens sista kapitel återges studiens slutsats och en diskussion och återkoppling mellan uppsatsens problemformulering, syfte och resultat. Slutligen ges även förslag på vidare forskning på området. 4 2. Förförståelse Detta kapitlets syfte är att ge läsaren en djupare inblick i det svenska pensionssystemet, dess tillkomst och uppbyggnad samt en förståelse för premiepensionen. 2.1 Pensionssystemet; Historisk bakgrund och reformen 1999 År 1913 infördes i Sverige det första ålderspensionssystemet med en allmän pension från 67 års ålder. Efter andra världskriget blomstrade svensk ekonomi och ökade välståndet i samhället. Denna blomstrande ekonomi lade grunden för ett nytt, förbättrat pensionssystem. Det nya pensionssystemet sattes i kraft år 1960 efter en turbulent politisk strid, ofta benämnd ”ATP-‐striden” (Fornell, 2006, s.13-‐18). Detta nya system byggdes på 3 delar; grundpension, folkpension och den inkomstgrundade tilläggspensionen ATP – Allmän Tilläggspension (Pensionsmyndigheten!, u.å.a). Fördelningssystemet för ATP fungerade så att arbetstagarna, genom sina arbetsgivare, inbetalade avgifter till en sammanslagen summa. Därefter utbetalades ATP-‐pensionen till arbetstagarna baserat på pensionspoäng, vilket beräknades baserat på hur mycket arbetstagaren intjänat under de 15 mest lönsamma åren under ett minst 30-‐årigt arbetsliv (Fornell, 2006, s. 18-‐19). ATP-‐systemet byggde på inkomstbortfallsprincipen, innebärande att pensionen sågs som en ersättning, inte som ett bidrag, för bortfallen lön från arbete och därmed som en uppskjuten lön (Pensionsmyndigheten!, u.å.a). ATP-‐systemet hade flertalet nackdelar, dels var det ett orättvist system då de arbetstagare som haft en relativt jämn löneutveckling under yrkeslivet fick en sämre tilläggspension än de med kraftig löneökning under ett mindre antal år. Det största problemet med ATP-‐systemet var dock att det byggde på prisförändringar i samhället, i stället för den reala inkomstutvecklingen. Den samhällsekonomiska utvecklingen saknade därför någon direkt koppling till ATP-‐systemet för tilläggspension. Detta problem, i samklang med en ökande medellivslängd bland den svenska befolkningen under slutet av 1900-‐talet föranledde riksdagen att den 8 juni 1994 besluta att ett nytt, mer finansiellt hållbart ålderspensionssystem skulle upprättas. Detta skulle bli bättre rustat för tillväxten och de samhällsekonomiska och demografiska förändringar Sverige stod inför (Socialdepartementet, 2009). Pensionsreformen togs i kraft 1999 och kom att kallas ”Den allmänna pensionen”. Detta system innehar ett mer långsiktigt perspektiv och indexeras med tillväxten i samhällsekonomin. Systemet bygger på livsinkomstprincipen, innebärande att individens totala inkomst under arbetslivet bestämmer storleken på pensionen, inte bara ett visst antal år under yrkeslivet. Därmed finns det i dag en starkare koppling mellan inbetalda avgifter 5
Description:The list of books you might like
