Lokala fack i globala företag. Electrolux verkstadsklubb i Motala och koncernfacket 1925–1985

278 Pages·2003·1.34 MB·Swedish

by  Johan Åkerman

Johan Åkerman
Lokala fack i globala företag
Electrolux verkstadsklubb i Motala och koncernfacket 1925–1985
a
ARBETSLIV I OMVANDLING | 2003:6
ISBN 91-7045-674-7 | ISSN 1404-8426
Arbetslivsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum för arbetslivsfrågor.
På uppdrag av Näringsdepartementet bedriver institutet forskning, utveck-
ling och utbildning. Institutet har ca 450 anställda och finns på sju orter i
landet. Forskningen är mångvetenskaplig och utgår från problem och
utvecklingstendenser i arbetslivet. En viktig uppgift är kommunikation och
kunskapsspridning. För mer information, besök vår webbplats
www.arbetslivsinstitutet.se
Arbetsliv i omvandling är en av Arbetslivsinstitutets vetenskapliga skrift-
serier. I serien publiceras avhandlingar, antologier och originalartiklar.
Främst välkomnas bidrag avseende vad som i vid mening kan betraktas som
arbetsorganisation och arbetsmarknad. De kan utgå från forskning om
utvecklingen av arbetslivets organisationer och institutioner, men även
behandla olika gruppers eller individers situation i arbetslivet. En mängd
ämnesområden och olika perspektiv är således tänkbara.
Författarna till bidragen finns i första hand bland forskare från de sam-
hälls- och beteendevetenskapliga samt humanistiska ämnesområdena, men
även bland andra forskare som är engagerade i utvecklingsstödjande forsk-
ning. Skrifterna vänder sig både till forskare och till andra som är intresse-
rade av att fördjupa sin förståelse av arbetslivsfrågor.
Manuskripten lämnas till redaktören som ombesörjer att ett traditionellt
”refereeförfarande” genomförs. I huvudsak publiceras bidrag från forskare
med anknytning till Arbetslivsinstitutet.
Linköping Studies in Arts and Science No. 273
Vid filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet bedrivs forskning och ges
forskarutbildning med utgångspunkt från breda problemområden – teman.
Det finns sju teman: Barn, Genus, Hälsa och samhälle, Kommunikation, Kultur-
arv och kulturproduktion, Teknik och social förändring samt Vatten i natur och
samhälle. Gemensamt ger de ut serien Linköping Studies in Arts and Science.
ARBETSLIV I OMVANDLING
Redaktör: Eskil Ekstedt
Redaktion: Marianne Döös, Jonas Malmberg, Anita Nyberg,
Lena Pettersson och Ann-Mari Sätre Åhlander
© Arbetslivsinstitutet & författare, 2003
Arbetslivsinstitutet,
SE-113 91 Stockholm
ISBN 91-7045-674-7
ISSN 1404-8426
Tryckt hos Elanders Gotab, Stockholm
Förord
Att skriva en avhandling har stundtals upplevts ensamt. Man kan förledas att tro
att man är en tjugohundratalets Don Quijote, inte på häst beväpnad med lans utan
på en stol framför en dator. De fiender som jag tvingats möta var inte drakar och
allsköns monster utan en bångstyrig och stundtals flyktig empiri, teoretiska verk-
tyg som hela tiden tycktes ändra innebörd.
När resan närmade sig slutet tvingades Don Quijote konstatera att monstren
var väderkvarnar och jag inser att jag inte varit ensam. I själva verket har det
under hela min resa funnits massor av människor runt mig som stöttat mig på alla
upptänkliga sätt. När jag nu får tillfälle att tacka er inser jag att alla inte kan
räknas upp här. Några namn måste dock framhållas.
Främst vill jag tacka min handledare Svante Beckman vars kreativitet och
analytiska skärpa varit avgörande för arbetet, och min biträdande handledare Lars
Ekdahl vars stora kunskap om svensk fackföreningsrörelse och metodiska lugn
också varit omistlig. Om de liksom jag har tvivlat på att detta projekt skulle
kunna slutföras har jag känt ett mycket stort stöd från dem.
På Tema-T lärde jag känna många människor som alla bidragit till min
avhandling. Inom programmet Teknik och Kultur fick jag både kollegor och
vänner. Tack Jonas Anshelm och Sten O. Karlsson för alla trevliga stunder och
förtroliga samtal men framförallt för er konsekventa och ärliga kritik av mina
alster. Vännen Lars Lagergren bistod med en heroisk insats i ett kritiskt skede
och fick mig att känna entusiasm för projektet igen.
Martin Kylhammar har varit en intresserad läsare. Göran B. Nilsson har varit
generös med synpunkter och uppmuntran. Michel Godhe och Magdalena Hill-
ström har båda på sitt sätt och i olika skeden av arbetet bidragit till dess resultat.
Kajsa Ellegård har noggrant och kritiskt läst flera av mina texter under pro-
cessens gång. Göran Graninger har genom sitt stöd varit viktig för mig. Jag vill
även rikta ett särskilt tack till Ulf Mellström, Jane Summerton, och Sabrina
Thelander.
Till mina doktorandkollegor Peter Andersson, Marie Aurell, Erik Berggren,
Anders Hektor, Mattias Martinsson, Bo Persson, Kerstin Sandell, Lennart Stures-
son, Francois Texier och Elin Wihlborg med vilka jag delat både seminarier,
kafferaster och julfester vill jag rikta ett stort tack.
Trots att jag stundtals brustit i mina skyldigheter i samband med köksveckor
och inlämnandet av diverse viktiga papper har jag alltid fått ett värmande stöd av
Tema-T:s administrativa personal. Tack Eva Danielsson, Christina Lärkner, Ulla
Nilsson, Yvonne Nilsson, Margareta Norstad och Eva Pettersson för allt. På
humanistiska biblioteket och det tidigare temabiblioteket har jag likaså fått ett
utmärkt och professionellt stöd. Jag vill rikta ett särskilt tack till Christina Brage
och Rosmari Malmgård. I slutskedet av arbetet fick jag viktig hjälp med över-
sättningen till engelska, språkgranskning och formatering av texten. Tack Carl-
Erik Blomberg, Eric Elgemyr, Christer Eklöf och Mette Holmberg.
En person som har betytt särskilt mycket för avhandlingens innehåll är
Christer Thörnkvist, Institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Han var ansvarig för en internationell doktorandkurs som jag hade förmånen att
delta i. De samtal som fördes där var mycket intellektuellt stimulerande och
roliga. Främst vill jag dock tacka Christer för att han var opponent vid mitt slut-
seminarium och gav mig mycket konstruktiv kritik.
Jag vill även tacka Björn Horgby, enheten för Historia vid Linköpings univer-
sitet, som i ett tidigt skede gav mig konstruktiv kritik.
Utan Sven-Åke Andersson vid Metalls avdelning 37 i Motala hade denna av-
handling aldrig kommit till stånd. Han ensam öppnade dörrar som annars för-
blivit stängda och trodde på projektet. Tack Sven-Åke, Johnny Niklasson och
Rolf Karlsson för att ni tog er tid att svara på alla mina frågor. Jag vill även rikta
ett tack till verkstadsklubben i Motala för all hjälp och vägledning i använd-
ningen av ert arkivmaterial. Folkrörelsearkivet i Motala skall också ha en stor
eloge för den utomordentliga service och välvilja jag möttes med.
Tack Arbetslivsinstitutet som finansierat hela mitt avhandlingsarbete.

Slutligen vill jag av hela mitt hjärta tacka min familj. Tack Anna-Karin för allt
stöd, tålamod och kärlek som du ger mig. Aston och Ylva! Äntligen är Boken
färdig.
Linköping i april 2003
Johan Åkerman
Innehåll
Kapitel 1. Lokala fack i globala företag 1
Preliminära frågeställningar 2
Internationellt företagande – inget nytt fenomen 4
Forskning om koncernfack 5
Historieskrivning om koncernfack – en blind fläck 13
Tidigare forskning om fackföreningar 14
Tidigare forskning om Electrolux 16
Vad gör en fackförening? 20
Syfte och frågeställningar 24
Material 25
Metod 29
Disposition 31
Kapitel 2. Electrolux, Motala och Verkstadsklubben 1920-1946 33
Axel Wenner-Gren och Electrolux historia fram till 1946 33
Electrolux Motalafabrik 1925-1946 36
Electrolux verkstadsklubb 1925-1946 38
Tidiga koncernfackliga kontakter 42
Listor, kommunister och spanska barn 43
Det första koncernfackliga mötet 47
Summering 49
Kapitel 3. Verkstadsklubben, företagsnämnden och koncernfacket 1946-1970 51
Electrolux övergripande historia 1946-1970 51
Koncernfacklig organisation 53
Företagsnämndernas bakgrund 55
Företagsnämnden vid Electrolux i Motala 56
Ledig midsommarafton 60
”Världserövrarna” 61
Intryck från USA 62
Rationalisering 65
Koncernstruktur påverkar produktionen 67
Fackligt och politiskt samarbete utanför ramen för koncernfacket 70
Verkstadsklubben i samhällsbygget 71
Sociala förmåner 72
Ett orolig årtionde 74
Sociala paketet 75
Produktion under hot 77
Mellan hopp och förtvivlan 78
Motalafabriken en del av Norden 82
Lyckligt slut på 1960-talet för Motalafabriken 83
Summering 85
Kapitel 4. 1970-talets diskussion om de multinationella företagen 91
LO och de multinationella företagen 91
Nordiskt samarbete 93
Metallindustriarbetareförbundet och de multinationella företagen 94
Studiematerial om multinationella företag 97
Rapporten Fackföreningsrörelsen och de multinationella företagen 97
LO-Kongressen 1976 104
Studiematerial från LO 107
LO-kongressen 1981 108
Kurt Samuelsson och de multinationella företagen 112
Summering 115
Kapitel 5. Electrolux koncernfackliga organisation 1970-1985 119
Electrolux koncernfack vid 1970-talets början 119
Arbetsmarknadslagstiftning under 1970-talet 120
Electrolux koncernfackliga organisation 1970-1985 122
Electroluxkoncernens LO-klubbars samorganisation (ELSA) 138
Summering 145
Kapitel 6. Electrolux koncernfack 1970-1985 149
Allmän utveckling i Electroluxkoncernen 1970-1985 149
Koncernfacket och de traditionella fackliga frågorna 152
Ömma tår 152
Koncernfackets vägval – lokal suveränitet eller central samordning 155
Fast månadslön 159
Nya styrformer 160
Koncernfackliga frågor 163
Koncernens skattebetalning 163
Hemförsäljningskommittén 164
Arbetsmiljöfonden 167
Ekonomikommitté och arbetstagarkonsult 169
Central företagsnämnd – konkurrent eller komplement till koncernfack? 173
Sysselsättningsläget 174
Sysselsättningsläget i Motala 182
Diskmaskinens resa 183
Koncernfackets relation till SIF och SALF 193
Summering 196
Kapitel 7. Internationell koncernfacklig verksamhet 1970-1985 203
Norge, Finland och Danmark – sen drar vi ett streck 203
Electrolux i Afrika 207
Arbetstillfällen i Malmö eller Singapore? 209
Expansion i Väst-Tyskland 211
Storbolagens värld 213
Förbundet, koncernfacket och de internationella frågorna 217
Electrolux köpte Zanussi och koncernfacket fick ett viktigt uppdrag 219
Nordiskt koncernfackligt samarbete 224
Summering 226
Kapitel 8. Electrolux koncernfackliga arbete: organisation, verksamhet
och tre strukturella hinder 231
Facklig koncernorganisation 233
Arbetsfördelning inom den fackliga koncernorganisationen 237
Strukturhinder 240
Koncernfack efter 1985 245
Sammanfattning 249
Abstract in English 251
Referenser 259
Bilaga 1. Electrolux företagsförvärv under perioden 1967-1987 266
Bilaga 2. Närvarande LO-klubbar vid Electroluxkoncernens
koncernkonferens 22-23/3 1979 269
Bilaga 3. Närvarande LO-klubbar vid Electroluxkoncernens
klubbordförandekonferens 27-28 mars 1985 270

Kapitel 1
Lokala fack i globala företag
Under 1970-talet ökade intresset för de internationella företagen. Många av sam-
tidens radikaler och fackföreningsrepresentanter utmålade dessa sk multinatio-
nella företag som ett hot mot en mängd demokratiska värden och fackliga
intressen.1 Kritiken mot de multinationella bolagen var främst att de flyttade
produktion till låglöneländer i tredje världen. Människor i u-länder arbetade
under svåra förhållanden och var underbetalda för att producera billiga produkter
för den välmående i-världen.2 En annan kritik riktades mot företag som bedrev
produktion i Sydafrika och som därigenom skodde sig på Apartheidsystemet. När
man samtidigt konstaterade att de multinationella företagen fungerade delvis
annorlunda än andra företag restes frågan om inte de multinationella företagens
inflytande över enskilda länders utveckling blivit för stort. De var så mäktiga och
dessutom så rörliga att de allvarligt kunde hota en enskild nations välstånd
genom att flytta ut sin produktion från landet eller till och med försätta en nation
i en finansiell kris genom att spekulera i dess valuta.3 Denna maktförskjutning till
förmån för de multinationella företagen utmålades också som ett allvarligt hot
mot fackföreningsrörelsen.4
Svenska och internationella fackliga organisationer intresserade sig därför i
hög grad för de multinationella företagen och det hot de sades utgöra. Att rörliga,
expansiva och starka företag förändrade relationen mellan företag och fack-
förening var alla rörande överens om. LO kom att behandla frågan om de multi-
nationella företagen på sina kongresser 1971, 1976 och 1981. Till kongressen
1976 publicerades rapporten Fackföreningsrörelsen och de multinationella före-
tagen.5
De motmedel som den fackliga rörelsen kom att fokusera på var främst krav
att de politiska och lagstiftande instanserna i samhället skulle införa restriktioner
för företagen och att man samtidigt skulle bjuda fackligt motstånd genom inter-

1 Raymond Vernon, Självständigheten hotad: Nationerna och de multinationella företagen,
1972.
2 Jan Olsson och Kurt Syrén, Storbolagens värld – eller vår? Ett studiematerial om multinatio-
nella företag och den internationella fackföreningsrörelsen. Denna skrift, utgiven av Brev-
skolan och ABF 1975, är ett tydligt exempel på hur de multinationella företagens verksam-
het i u-länder beskrevs.
3 Raymond Vernon, Självständigheten hotad: Nationerna och de multinationella företagen,
1972, sid 134 ff.
4 Vernon, sid 167-168. Louis Turner, Storföretagen tar makten: multinationella företag och den
moderna världen, 1971, sid 93ff.
5 Fackföreningsrörelsen och de multinationella företagen, Rapport till LO-kongressen 1976,
1976.
1
nationella koncernfack. Det är om utvecklingen av koncernfacklig verksamhet
som den här boken handlar.
1979 publicerade Kurt Samuelsson en skrift om Fackföreningarna och de
multinationella företagen.6 Samuelssons text är en analys av fackföreningarnas
svårigheter att organisera internationella koncernfack, alltså sammanslutningar
av lokala fackliga enheter i en och samma koncern.7 Han menar att den inter-
nationella fackföreningsrörelsen;
är splittrad ideologiskt (främst en konflikt mellan socialister och kommu-
nister) och geografiskt (en intressekonflikt mellan i–länder och u-länder).
Splittringen fördjupas av skillnader i språk, historia, kultur och organisa-
tionsstruktur,
inte har lyckats att hantera intressekonflikten mellan den fackliga solida-
riteten och den nationella och lokala egoismen. Därmed finns det en latent
intressekonflikt mellan de fackliga organisationerna i varje multinationellt
företag.
Jag vill tillägga att den svenska och många andra nationella fackliga organi-
sationer är osäkra på hur koncernfack i multinationella företag skall organiseras
och verka i förhållande till den enligt branschprincipen strukturerade fackliga
rörelsen. Den nationella fackliga organisationen stämmer inte med det inter-
nationella företagandets organisation.
Preliminära frågeställningar
Jag vill studera framväxten av koncernfackligt samarbete med en blick för dessa
svårigheter. Det grepp jag valt bygger på att jag ser på utvecklingen som den ter
sig för en lokal fackklubb som verkar inom en internationell koncern. Jag har valt
ett långt tidsperspektiv för att kunna se hur tillhörigheter till en koncern
successivt framträtt som en utmaning för det lokala facket. Koncernen är
Electrolux som var internationellt etablerat redan på 1920-talet. Den fackliga
organisationen är verkstadsklubben vid Electrolux Motalafabrik.
Intresset för multinationella företag och koncernfack under de senaste 30 åren
kan ibland ge ett lite yrvaket intryck, som om multinationella företag och kon-
cernfackliga strukturer inte funnits långt tidigare. Men så är uppenbarligen fallet
även om studier av koncernfackens långa historia i stort sett saknas. Denna bok
vill alltså bidra till att fylla denna lucka i forskningen om fackliga organisationer.
Men valet av det långa perspektivet, 1925-1985, är inte motiverat av bristen på
tidigare långsiktiga studier utan för att belysa hur det internationella storföre-

6 Kurt Samuelsson, Fackföreningarna och de multinationella företagen. Blir facken multinatio-
nella? Eller de multinationella nationella? Ett analysförsök, 1979.
7 Jag kommer att diskutera fackföreningsrörelsens förhållande till de multinationella företagen
betydligt utförligare i kapitel 4.
2