ebook img

Linjär och multilinjär algebra PDF

228 Pages·2005·0.955 MB·Swedish
Save to my drive
Quick download
Download
Most books are stored in the elastic cloud where traffic is expensive. For this reason, we have a limit on daily download.

Preview Linjär och multilinjär algebra

¨ ¨ LINJAR OCH MULTILINJAR ALGEBRA J. Brzezinski MATEMATISKA VETENSKAPER CHALMERS TEKNISKA HO¨GSKOLA GO¨TEBORGS UNIVERSITET GO¨TEBORG 2004 ¨ FORORD Linj¨ar algebra, vars huvuduppgift ¨ar att studera linj¨ara rum och deras avbildningar, ger mycket viktiga tekniska medel f¨or att hantera m˚anga matematiska objekt och ¨ar grunden f¨or flera till¨ampningar av matematiska metoder. Inte minst ¨ar linj¨ar algebra utg˚angspunkten till olika generaliseringar som skapar m¨ojligheter att studera andra matematiska strukturer t ex moduler ¨over ringar, b˚ade algebraiska och analytiska m˚angfalder, grupprepresentationer, Liealgebror och flera andra. Kursens syfte ¨ar att ge en f¨ordjupad f¨orst˚aelse av linj¨ar algebra och bygga en grund f¨or vidare studier inom alla omr˚aden som kr¨aver bredare kunskaper i ¨amnet. Kursen b¨orjar med en relativt kort repetition och utvidgning av valda delar av GU-kursen ”Algebraiska strukturer”†. Den egentliga kursen b¨orjar med en inledning till moduler ¨over ringar som ger en m¨ojlighet tillattselinj¨ararumochlinj¨araavbildningarfr˚anettl¨ampligtperspektiv. H¨arrepeterasflera grundl¨aggande satser om linj¨ara rum k¨anda fr˚an inledande kurser i ¨amnet. Vidare forts¨atter kursen med multilinj¨ar algebra – tensorer (symmetriska, antisymmetriska), tensoralgebror, yttrealgebror, bilinj¨ara och sesquilinj¨ara avbildningar (kvadratiska och hermitska former) och Cliffordalgebror. I samband med olika typer av tensorer betraktas klassiska matrisgrupper (GL, SL, O, SO, U, SU osv.). D¨arefter studeras kanoniska former av linj¨ara avbildningar (matriser) som t ex Jordans normalform. N˚agra avsnitt ger en inledning till grupprepre- sentationer, Liealgebror och homologisk algebra – tre omr˚aden som kan uppfattas som en l˚angtg˚aende utveckling och till¨ampning av linj¨ar algebrans id´eer. Kursens inneh˚all ¨ar grunden f¨or flera matematiska och fysikaliska teorier och d¨arf¨or ¨ar kursen oumb¨arligommant¨ankerl¨asaforts¨attningskurseritexalgebra, matematiskanalys, teoretisk fysik och alla omr˚aden d¨ar kunskaper om linj¨ara rum och linj¨ara avbildningar (matriser) har betydelse. Kursen¨arenf¨ordjupnigskursigrundutbildningenoching˚arocks˚asomf¨orstadeleniengrund- kurs i algebra f¨or doktorander. Forts¨attningen ges som en efterf¨oljande kurs i kommutativ algebra med b¨orjan under andra l¨asperioden. Huvuddelen av dessa f¨orel¨asningsanteckningar best˚ar av 11 kapitel ur en tidigare algebrakurs †Kursen ¨ar tillg¨anglig f¨or alla som besitter f¨orkunskaper motsvarande denna kurs. v f¨or doktorander som har varit ett˚aterkommande inslag i doktorandutbildningen vartannat˚ar mellan 1979 och 2001. Dessa kapitel har omarbetats och kompletterats f¨or anpassa inneh˚allet till kursens nya roll. Kapitel 9 ¨ar en omarbetad version av ett avsnitt om grupprepresenta- tioner i den gamla f¨ordjupningskursen i linj¨ar algebra. F¨orsta upplagan kom ut 2001. I denna upplaga har endast n˚agra tryckfel och formuleringar korrigerats. J.B. G¨oteborg Augusti, 2004 KOMPENDIETS STRUKTUR Kapitel 1, 2 och 3 ¨ar grunden f¨or alla efterf¨oljande kapitel. Kapitel 4, 5, 6 och 7 borde l¨asas i denna ordning. Kapitel 11 ¨ar beroende av alla tidigare kapitel utom 5. Kapitel 8 bygger enbart p˚a kapitel 2 och 3. Kapitel 9 och 10 utnyttjar endast kapitel 1, 2 och 3. De b¨or l¨asas i given ordning. Kapitel 12 ¨ar v¨asentligen beroende av kapitel 2, 3 och 11. ˚ INNEHALL 1 GRUPPER 1 2 RINGAR 23 3 MODULER O¨VER RINGAR 41 4 TENSORPRODUKTER 57 5 TENSORER OCH TENSORALGEBROR 71 6 BILINJA¨RA OCH SESQUILINJA¨RA FORMER 91 7 CLIFFORDALGEBROR 105 8 MODULER O¨VER HUVUDIDEALOMR˚ADEN 119 9 KORT OM GRUPPREPRESENTATIONER 137 10 GRUPPREPRESENTATIONER OCH LIEALGEBROR 167 11 KATEGORIER OCH FUNKTORER 185 12 KORT OM HOMOLOGISK ALGEBRA 203 ix Kapitel 1 GRUPPER Grupper tr¨adde in i matematiken redan under 1700-talet ¨aven om en formell definition av gruppbegreppetformuleradesbetydligtsenare. LeonhardEuler(1707–1783)studeradegrup- per av rester vid division med heltal. Joseph Louis Lagrange (1736 – 1833) introducerade gruppbegreppet ˚ar 1770 i samband med sina studier av polynomekvationer. Dessa id´eer utvecklades av E´variste Galois (1811 – 1832) som berikade gruppteorin och visade hur den kundeanv¨andasf¨orattl¨osaintressantamatematiskaproblem. EttavGaloisber¨omdaresultat s¨ager att det f¨or ekvationer av grader ≥ 5 inte finns allm¨anna formler som uttrycker l¨osningar till en godtycklig ekvation med hj¨alp av ekvationens koefficienter, de fyra r¨aknes¨atten och ro- tutdragnigar. Liknande resultat visade n¨astan samtidigt Nils Henrik Abel (1802 – 1829). Det tog flera decennier innan den moderna definitionen av begreppet grupp gavs 1870 av Leopold Kronecker (1823 – 1891). Viktiga bidrag gjordes tidigare i arbeten av Arthur Cayley (1821 – 1895) och James Joseph Sylvester (1814 – 1897). Galois s¨att att utveckla och utnyttja en abstrakt algebraisk teori f¨or att l¨osa konkreta matematiska problem hade stor betydelse f¨or utvecklingen av den moderna matematiken. Mycket tack vare Camille Jordan (1838 – 1922) blev Galois id´eer tillg¨angliga f¨or andra matematiker. Jordan var ocks˚a f¨orst med att studera o¨andliga grupper. Det ¨ar mycket intressant att b˚ade Felix Klein (1849 – 1925) och den store norske matematikern Sophus Marius Lie (1842 - 1899) vistades samtidigt hos Jordan i Paris. Feliks Klein definierade i sitt ber¨omda “Erlangenprogram” fr˚an 1872 begreppet geometri i olika rum (t ex i Rn) som alla de egenskaper i rummet som bevaras under verkan av en grupp. Kleins id´eer hade stor betydelse f¨or utvecklingen inom b˚ade matematiken och fysiken. Dessa id´eer kunde f¨orklara likheter och olikheter mellan Euklidiska och icke-Euklidiska geometrier och ledde till helt nya teorier – t ex till relativitetsteorin som beskriver olika egenskaper i R4 som bevaras under verkan av Lorenzgrupper (se Kap. 6). Lie till¨ampade gruppteorin p˚a problem i matematisk analys – bl a associerade han grupper med differentialekvationer. Teorin f¨or Liegrupper, som samtidigt ¨ar grupper och analytiska m˚angfalder (se Kap. 10), har mycket stor betydelse b˚ade inom matematiken och fysiken. Kapitel 1 ¨agnas˚at en kort introduktion till gruppteorin. (1.1) Definition. Med en grupp menas en m¨angd G med en operation ◦ som 1 2 GRUPPER (0) mot tv˚a godtyckliga element g ,g ∈ G ordnar ett element g ◦g ∈ G † varvid 1 2 1 2 (1) g ◦(g ◦g ) = (g ◦g )◦g f¨or g ,g ,g ∈ G, 1 2 3 1 2 3 1 2 3 (2) det finns e ∈ G s˚a att f¨or varje g ∈ G, e◦g = g◦e = g, (3) till varje g ∈ G existerar g(cid:48) ∈ G s˚a att g◦g(cid:48) = g(cid:48)◦g = e. (cid:164) Elementet e i (2) ¨ar entydigt best¨amt, ty om e(cid:48) ∈ G ocks˚a satisfierar (2) s˚a ¨ar e(cid:48) ◦e = e och e(cid:48)◦e = e(cid:48) enligt (2), dvs e = e(cid:48). e kallas det neutrala elementet i G eller enhetselementet i G. Varje g ∈ G best¨ammer entydigt g(cid:48) ∈ G som uppfyller (3). I sj¨alva verket, om g(cid:48)(cid:48) ∈ G ocks˚a uppfyller (3) s˚a ¨ar g(cid:48)(cid:48) = e◦g(cid:48)(cid:48) = (g(cid:48)◦g)◦g(cid:48)(cid:48) = g(cid:48)◦(g◦g(cid:48)(cid:48)) = g(cid:48)◦e = g(cid:48). g(cid:48) kallas inversen till g. (1.2) Exempel. Z,Q,R och C ¨ar grupper d˚a man tolkar “◦” som vanlig addition av tal. I dessa grupper ¨ar e = 0 och g(cid:48) = −g. De betecknas Z+,Q+,R+,C+. (cid:164) (1.3) Exempel. Q∗ = Q(cid:114){0}, R∗ = R(cid:114){0}, C∗ = C(cid:114){0} ¨ar grupper d˚a man tolkar “◦” som vanlig multiplikation av tal. I dessa grupper ¨ar e = 1 och g(cid:48) = 1. g (cid:164) (1.4) Anm¨arkning. Om i en grupp (G,◦) operationen “◦” betecknas med “+” (och kallas addition) s˚a s¨ager man att notationen ¨ar additiv. D˚a betecknar man vanligen e med 0 och g(cid:48) med −g. Om operationen “◦” skrivs som “·” (och kallas multiplikation), s˚a s¨ager man att notationen ¨ar multiplikativ. D˚a betecknar man vanligen e med 1 och g(cid:48) med g−1. I detta fall brukar man skriva g g i st¨allet f¨or g ·g . 1 2 1 2 (cid:164) (1.5) Exempel. L˚at G = GL (R) vara m¨angden av alla reella (n×n)–matriser med de- n terminant (cid:54)= 0. GL (R) ¨ar en grupp med avseende p˚a matrismultiplikation. H¨ar ¨ar e = E n n ((n×n) – enhetsmatrisen), och f¨or g = A ¨ar g(cid:48) = A−1 inversen till A. †en (bin¨ar) operation p˚a G a¨r en funktion G×G→G.

See more

The list of books you might like

Most books are stored in the elastic cloud where traffic is expensive. For this reason, we have a limit on daily download.