Lilium martagon L.

488 Pages·2008·4.99 MB·Swedish

Doctoral Thesis No. 2005:19
Faculty of Landscape Planning, Horticulture
and Agricultural Science
Lilium martagon L.
Krolliljans introduktion och tidiga historia
i Sverige intill år 1795 - i en europeisk liljekontext
Kjell Lundquist

Lilium martagon L.

Krolliljans introduktion och tidiga historia
i Sverige intill år 1795 - i en europeisk liljekontext
Considerate lilia agri quomodo crescunt

Se på ängens liljor, hur de växer

Matt. 6:28

Imprimis vero magno
in precio apud me sunt eruntque bulbi isti tui;
Nam non secus ut bosphorus
reliqua astra luminis sui splendore vincit [?]:
ita hi bulbi floris varietate, colore,
nitore, elegantia, … reliquas.

Särskilt uppskattar jag dina [Clusius] lökar.
Ty på samma sätt som bosphorus
överträffar andra stjärnor med sin glans,
så överträffar dessa lökar andra
genom blommornas skiftningar, färg, glans, elegans.

Henrik Høyer, 17 augusti 1597

Ensam i sin dolda växt
fann han gemenskap
med allt växande.

Dag Hammarskjöld, 1959
Lilium martagon L.

Krolliljans introduktion och tidiga historia
i Sverige intill år 1795 - i en europeisk liljekontext

Kjell Lundquist

Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap
Institutionen för landskapsplanering Alnarp
Alnarp

Doctoral thesis
Swedish University of Agricultural Sciences
Alnarp 2005
Acta Universitatis Agriculturae Sueciae ) 2005:19

Omslagsbilden:
”Martagon”, krollilja (Lilium martagon) ur Codex Bellunensis, en venetiansk handskrift från ca 1415
(Add. MS. 41623, f. 66v. By permission of British Library, London).
Citaten:
Bibel-citatet är hämtat från Vulgata (latinsk bibelöversättning från 400-talet), den svenska över-
sättningen från Bibel 2000.
Høyer-citatet är hämtat från brev från Henrik Høyer till Carolus Clusius, Leiden, Universiteits-
bibliotheek Leiden, Vul 101. Översättning: Urban Örneholm.
Hammarskjöld-citatet är hämtat från Dag Hammarskjöld 1966 [1963].

Författarens adress:
Kjell Lundquist
Institutionen för landskapsplanering Alnarp, SLU
Box 58, 230 53 Alnarp
E-post: [email protected]

Distribution:
Department of Landscape Planning Alnarp
Swedish University of Agricultural Sciences (SLU)
Box 58 , SE - 230 53 Alnarp, Sweden

ISSN: 1652-6880
ISBN: 91-576-7018-8
© 2005 Kjell Lundquist, Alnarp
Grafisk formgivning & produktion: Dieter Mitternacht, Södra Sandby
Tryck: Reproenheten SLU Alnarp
Till Katja och Olof
Figur 1. Olof (4 år) med två höga (1,5-2 m) och kraftiga krolliljor i lundartad vegetation invid
Brahekyrkan på Visingsö. (Foto: Kjell Lundquist, juli 1995.)
Abstract
Lundquist, Kjell. 2005. Lilium martagon L. Its introduction and early history
in Sweden up to 1795 – in a European context of lilies. Acta Universitatis Agricul-
turae Sueciae. Doctoral Thesis No. 2005:19. ISSN 1652-6880, ISBN 91-576-
7018-8, ??? ss.

When was the Turk's-cap Lily (Martagon Lily) introduced to Sweden? In the Swedish Middle
Ages or 500 years later, during The Swedish Great Power period?
This dissertation contests the widely held position, known as kompendietraditionen, according
to which the Turk's-cap Lily was introduced to Sweden in the Middle Ages. It conducts a thor-
ough examination of (primarily written) Swedish botanical and horticultural sources from the
Middle Ages to the final decades of the 18th century. Its main focus is on Sweden, parallel sources
from the other Nordic and relevant European countries, such as England, the Netherlands and
Germany, are also analysed in some depth.
The investigation examines Turk's-cap Lily’s name history, especially the names lilium and
martagon. From antiquity up to Linné’s binary nomenclature and his binary designation: Lilium
martagon, the early-scientific names and phrase epithets of the species are analysed together with
all the early Swedish names. A significant part of the thesis is devoted to the analysis of the diffi-
culties surrounding correspondences in history between names and actually living plants.
Based on documentary evidence, the Turk's-cap Lily’s early history is reconstructed for Swe-
den and the other Nordic countries. Our findings show that the first Turk's-cap Lily of the North
blossomed in Bergen, Norway, 1597.
Introductions of the Turk's-cap Lily in gardens in England and on the Continent were exam-
ined for the purpose of putting the history of introduction in Sweden into context. The systematic
categorisation and development of the Turk's-cap Lily in relation to the other European lily spe-
cies, including their morphological, ecological and genetic conditions, is treated from a historical
point of view. A collection of fourteen supplements enlarges and illustrates different aspects of the
investigation, such as for instance a supplement about “lillies in the Bible”.
The main result of the dissertation is that the Turk's-cap Lily was introduced to Sweden dur-
ing the first half of the 17th century. The result is confirmed by investigations of the circumstances
in the other Nordic countries. The monograph is richly illustrated; some of the old dawings are
published for the first time.

Keywords:
Lilium martagon L., krollilja, lilja, Martagon Lily, Turk's-cap Lily, lilies, Türkenbundlilie, Gold-
wurz, växtintroduktion, historiskt växtmaterial, trädgårdsväxter, trädgårdshistoria, kompendie-
tradition, växtnamnhistoria, växtnamn, ”ängens liljor”, ”lilies of the fields”, Linnaeus, Olof Rud-
beck, Caspar Bauhin, Henrik Høyer, Carolus Clusius.
7
Sammandrag
Lundquist, Kjell. 2005. Lilium martagon L. Krolliljans introduktion och tidiga
historia i Sverige intill år 1795 – i en europeisk liljekontext. Acta Universitatis Agri-
culturae Sueciae. Doktorsavhandling, No. 2005:19. ISSN 1652-6880, ISBN
91-576-7018-8, ??? ss.

När kom krolliljan (Lilium martagon L.) till Sverige? Under medeltiden eller först under stor-
maktstiden 500 år senare?
Avhandlingen ifrågasätter den rådande föreställningen, den så kallade kompendietraditionen,
om en medeltida introduktion av krolliljan i Sverige. En bred genomgång görs av framförallt det
tryckta svenska botaniska och hortikulturella källmaterialet. Undersökningen sträcker sig från
medeltiden och fram till slutet av 1700-talet och utgör en fallstudie. Parallella undersökningar av
krolliljans introduktion görs även för de övriga nordiska länderna samt för de i sammanhanget
mest relevanta europeiska länderna, främst England, Holland och Tyskland.
I avhandlingen behandlas krolliljans namnhistoria och speciellt namnen lilium och martagon.
Artens tidigvetenskapliga och fraseologiska namn tolkas från antiken fram till Linnés binära no-
menklatur och binära benämning på krolliljan: Lilium martagon. En genomgång görs även av ar-
tens tidigare svenska namn. En stor del av avhandlingen handlar om svårigheten att uppnå en
korrespondens mellan namnen och de levande växterna genom historien.
Krolliljans tidiga historia i Sverige tolkas och tecknas utifrån beläggen i de dokumentära käl-
lorna. Parallellt tecknas porträtten för de övriga nordiska länderna. Den första krolliljan i Norden
blommade i Bergen 1597.
Genomgången av förhållandena i England, liksom på kontinenten, där både uppmärksam-
mandet av krolliljan och introduktionen av den i trädgårdarna, sätter den svenska och nordiska
introduktionen och historien i kontext. Med ett historiskt perspektiv tecknas krolliljans systema-
tiska kategorisering och utveckling i relation till de andra europeiska liljearterna, samt dess
morfologiska, ekologiska och genetiska förhållanden. I en omfattande bilagedel breddas, fördjupas
och illustreras några av avhandlingens avsnitt och tankar, som t ex i bilagan om ”Bibelns liljor”.
Avhandlingens slutsats är att krolliljan introducerades i Sverige under första halvan av 1600-
talet. Tidpunkten överensstämmer väl med förhållandena i de övriga nordiska länderna. Mono-
grafin är rikt illustrerad, några av de äldre akvarellerna publiceras för första gången.

Sökord:
Lilium martagon L., krollilja, lilja, Martagon Lily, Turk's-cap Lily, lilies, Türkenbundlilie, Gold-
wurz, växtintroduktion, historiskt växtmaterial, trädgårdsväxter, trädgårdshistoria, kompendie-
tradition, växtnamnhistoria, växtnamn, ”ängens liljor”, ”lilies of the fields”, Carl von Linné, Olof
Rudbeck, Caspar Bauhin, Henrik Høyer, Carolus Clusius.

8