Stamvägens förskola 2017 01 15 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Stamvägens Förskola Planen gäller fr.o.m 2017 01 15 t.o.m 2018 01 15 Stamvägens förskola 2017 01 15 Innehåll Inledning 3 Lagarnas innehåll och begrepp 3 FN:s konvention om barnets rättigheter 3 Grunduppgifter 4 Förskolans vision 4 Ansvariga för planen 4 Delaktighet i upprättandet av planen 4 Förankring av planen 5 Utvärdering av föregående års plan samt redogörelse av föregående års insatser 6 Årets plan 8 Främjande arbete 9 Insats: 10 Kartläggning 11 Kartläggningsmetoder 11 Områden som berörs i kartläggningen: 11 Resultat och analys av kartläggning 12 Mål och förebyggande åtgärder 12 Mål och uppföljning: 12 Rutiner vid akuta situationer 14 Policy: 14 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: 15 personer 15 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av barn eller personal: 16 Kommunala rutiner 16 Rutiner för uppföljning: 17 Rutiner för dokumentation: 17 Ansvarsförhållanden: 17 Bilagor 18 Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna 18 Bilaga 2: Lagarnas innehåll och begrepp 19 Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter 21 Bilaga 4. Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling till huvudmannen 22 Stamvägens förskola 2017 01 15 Inledning Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola och skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag för de barn och elever som går i våra förskolor och skolor är en förutsättning för deras utveckling och lärande. Enligt diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (SFS 2010:800) måste förskolor och skolor arbeta aktivt och målinriktat för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling – det är nolltolerans som råder. Därför ska verksamheterna varje år utarbeta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap. 8 § skollagen) där det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet beskrivs. Dessa två planer kan med fördel sammanföras till en då de har många beröringspunkter. Arbetet med barns och elevers lika rättigheter och möjligheter ska vara systematiskt och ständigt pågående och finnas med i verksamheternas alla delar. Det handlar om att skapa bästa möjliga förutsättningar för en förskola och skola för alla. Lagarnas innehåll och begrepp En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn och elever ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Det är också förbjudet med diskriminering som har samband med könsidentitet, könsuttryck eller ålder. Se bilaga 1. Alla barn och elever har rätt att vistas i förskolan och skolan utan att utsättas för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Se bilaga 2. FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionens rättigheter ska gälla för alla barn och unga i Sverige. Artiklarna 2, 3, 6 och 12 är grundprinciperna i Barnkonventionen. Se bilaga 3. Stamvägens förskola 2017 01 15 Grunduppgifter Förskolans vision På vår förskola ska ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Vi lever våra värden, där olikheter är en tillgång och en förutsättning för vårt medskapande av samhällets grundläggande demokratiska värden. Alla barn och vuxna på vår förskola har rätt att bli behandlade som individer på lika villkor utifrån deras förutsättningar och behov. Ansvariga för planen Linda Borg Enhetschef Lisa Andersson Brunna förskola Helena Lindblom Stamvägens förskola Sara Dundergård Gröna Lunds förskola Delaktighet i upprättandet av planen Barnens delaktighet: Barnen har varit delaktiga genom våra observationer av verksamheten, kartläggningar, samt via intervjuer. Vi har också haft möten och reflektioner i olika små och stora gruppkonstellationer, kring likabehandlingsfrågor. Barnen har stora möjligheter att påverka sin vardag genom att vi skapar tillfällen till delaktighet i vardagen. Under hösten 2016 arbetade förskolan i ett gemensamt projekt kring barnkonventionen – ”1000-tals lyktor” - tillsammans med de andra två förskolorna i enheten. Under projektet tillverkade barnen lyktor ”för världens barn”, och vi lyfte frågor kring likabehandling och alla barns rätt, bl a med hjälp av en appen ”Barns rätt”, baserad på Persnilla Stalfeldt bilderbok och tolkning av barnkonventionen, i sammarbete med bl a UNICEF, Rädda barnen och Barnombudsmannen. Arbetet mynnade ut i en manifestation på Träkvista torg, ”under samma himmel under samma kväll” (initierat av Umeå kommun, med gemensamt deltagande över hela Sverige), för att uppmärksamma Unicefs internationella barndag. Förskolan har också arbetat med ”Alfons vänskapslåda”, ett material från organisationen Friends, som arbetar aktivt mot mobbning. Tillsammans med barnen har vi läst böcker, fört dialog med hjälp av reflektionskort och gjort tillhörande aktiviteter, där vi reflekterar och lyfter frågor om bl a känslor och hur man är en bra kompis. Personalens delaktighet: Pedagogerna har gjort kartläggningar på respektive avdelning, samt observationer, dokumentationer och reflektioner kring den dagliga verksamheten, samt kopplat detta till våra styrdokument och vårt pedagogiska uppdrag. Stamvägens förskola 2017 01 15 Vi har arbetat kring olika begrepp och förhållningssätt i olika gruppkonstellationer, både på möten på den egna förskolan samt på gemensamma möten i enheten. Alla pedagoger på enheten har deltagit i en föreläsning kring normkritik, med Anna Holmgren, utvecklingsledare med inriktning normkritik, vilket ledde till ökad förståelse och vidare reflektioner kring hur rådande normer kan vara begränsande i vår strävan att lyfta olikheter som berikande. En grupp om sex pedagoger har under hösten deltagit i vidare handledning kring normkritik, med Anna Holmgren. Gruppen har sedan ansvarat för att fortbilda övriga pedagoger på förskolan, på gemensamma möten. Utifrån ett normkreativt perspektiv har vi bl a arbetat kring vårt pedagogiska material och vår pedagogiska miljö, samt vilka traditioner vi uppmärksammar på förskolan. Uppföljning och utvärdering sker vid enskilda samt gemensamma möten i enheten. Vårdnadshavares delaktighet: Vi har haft utvecklingssamtal vid två tillfällen per år, mellan pedagog och vårdnadshavare där vi gjort vårdnadshavarna medvetna kring vårt arbete inom ämnet och där de haft möjlighet att påverka och vara delaktiga i vidare arbete. Vi har även fört gruppdiskussioner kring trygghetsperspektivet på gemensamt kvällsmöte med vårdnadshavarna. Vi har haft möten med föräldrarådet, kring frågor om likabehandlingsarbetet. Vårdnadshavarna får också månadsbrev kring barnets verksamhet, samt kontinuerliga informationsbrev från enhetschefen. På föräldramöten och för föräldrarådet under hösten, har vi gjort dragningar kring normkritik och hur vi jobbar med detta. Föräldrarna har fått göra övningar och har tagit del av material från handledningen. De har också reflekterat kring frågeställningar kring normer. Genom förskoleappen har vi synliggjort vårt likabehandlingsarbete tillsammans med barnen. Vårdnadshavare har genom appen bjudits in till delaktighet och dialog kring ämnet. Förankring av planen Barnen Vi kommer att förankra planen med barnen, genom att ge tillfälle för dem att ta del av dokumentationerna samt reflektera kring dessa tillsammans. Pedagoger Genom att synliggöra samt reflektera kring våra värden, när vi planerar, genomför och utvärderar vår verksamhet, samt den pedagogiska miljön. Alla pedagoger är delaktiga under upprättandet av planen genom att läsa, diskutera och reflektera kring innehållet. Den färdiga planen kommer sedan att arbetas med som stående punkt på arbetsplatsträffar. Stamvägens förskola 2017 01 15 Vårdnadshavare Vi är måna om att ha en nära och ärlig dialog med våra vårdnadshavare och vill att vårt likabehandlingsarbete ska vara synligt och levande i verksamheten. På föräldrarådet presenterar samt reflekterar vi tillsammans kring planen. Vårdnadshavarna får också ta del av arbetet kring normkritik på utvecklingssamtalen samt via kontinuerliga informationsbrev. Vi har också tankar om att ha frukostmöten, där arbetet med likabehandlingsarbetet presenteras och reflekteras kring. Planen kommer även finnas tillgänglig i alla våra hallar så att vårdnadshavare kommer att har möjlighet att läsa dem lättillgängligt samt att den kommer finnas att läsa digitalt på vår hemsida. Utvärdering av föregående års plan samt redogörelse av föregående års insatser Utvärderingen har skett genom att vi reflekterat med barnen kring verksamheten och sedan tagit med oss detta till våra egna utvärderingar och reflektionsstunder. Vi har fört dialog kring, trivsel, trygghet, jämställdhet, rådande normer och kränkande behandling, med både barn och pedagoger, men också med vårdnadshavare på olika möten. Dessa dokumentationer har sedan legat till grund för utvärderingarna av vårt arbete. Vi har reflekterat kring förra planen och hur den varit levande i verksamheten. Insatser: Arbetat i pedagoginitierade- samt spontana smågrupper, utifrån olika kompetenser och intressen, med fokus på processer kopplat till ämnet. Observerat, dokumenterat och reflekterat kring barnens dagliga verksamhet, med hjälp av olika verktyg. Observerat, dokumenterat och reflekterat kring vårt förhållningssätt och utformandet av verksamheten, samt vårt pedagogiska uppdrag. Utvecklat organisationen kring var vi pedagoger ska vara under dagen och i vilka aktiviteter. Jobbat kring Positiv förstärkning - Det vi förstärker blir det mer av. Jobbat med att ge barnen verktyg för att skapa förståelse kring verbala begrepp och uttryck som t ex ”Då får du inte komma på mitt kalas”, ”då är inte du min kompis. Jobbat med pedagoginitierade aktivitetar, där syftet är att öka förståelsen för att sitt eget handlande bidrar till klimatet i gruppen (du har rättigheter, men också skyldigheter). Reflekterat kring förändring av miljö och material utifrån tanken att det ska vara möjligt att förhandla och samarbeta, samt att det ska vara tillgängligt för alla barn och vuxna i verksamheten. Börjat arbeta kring normkreativitet, med pedagoger och barngrupp, gällande miljö, material, vårt förhållningssätt och uppmärksammandet av traditioner. Påbörjat arbetet med att förändra i miljöer och material utifrån ett normkritiskt perspektiv, med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna. Pedagogerna på avdelningen för de yngsta barnen har gått på utbildning om små barns lärande och hur det påverkar deras trygghet på förskolan. Stamvägens förskola 2017 01 15 Resultat: I intervjuer med de äldre barnen har vi sett vilka miljöer de upplever som tillgängliga, trygga och intressanta att vara i på förskolan. Genom observationer har vi sett vilka miljöer och aktiviteter de yngre barnen ser som trygga och intressanta. Utifrån detta har vi förändrat i de miljöer som barnen inte känt sig trygga i- eller inspirerats av. Vi har satt upp riktlinjer för att skapa en organisation där vi pedagoger mer systematiska befinner oss på olika platser t ex på gården, för att vara mer nära i situationer som uppstår. Detta har gett bättre förutsättningar för att alla barn ska känna sig trygga/sedda och nyfikna på att delta i verksamheten på förskolan. Verktyget pedagogisk dokumentation – bl a via förskoleappen - har hjälpt oss pedagoger och barn att minnas och diskutera det vi varit med om under dagen. Fokus har legat på att lära sig uppskatta varandras kompetenser, förmågor och olikheter som ngt positivt. Detta är något vi behöver fördjupa oss i ännu mer för att få verktyget att bli ännu mer befäst i våra rutiner. Vi ser också att vi behöver jobba mer medvetet kring diskrimineringsgrunderna och normkreativitet både bland personal, vårdnadshavare samt barn. Genom att vi har arbetat i mindre grupper, har det varit lättare för alla barn, oavsett kön eller annan diskrimineringsgrund, att göra sin röst hörd och samtidigt utveckla sin förmåga att lyssna och ta in andras åsikter. I de mindre grupperna har det också varit lättare att samtala och reflektera kring t ex rättvisa/orättvisa, för att ge begreppet en djupare och mer mångfasetterad innebörd. Det har också skapat bättre förutsättningar att förstå sin egen roll och sitt eget ansvar, vilket har lett till att de inte skyller på varandra i samma utsträckning som förr. Här har vi pedagoger även lättare till att vägleda barnen i deras diskussioner med varandra. Dock är detta något vi sett tagit ny fart även i den nya gruppen/grupp barn under hösten, varför vi jobbat med detta även denna period. Med olika verktyg för kommunikation, som exempelvis iPad, drama och skapande, d v s 100-språkligheten, har vi skapat ett värde kring det vi uttrycker och förmedlar till varandra. Genom, detta har vi vidgat perspektiven och möjligheterna till att uppleva andras tänkande som en tillgång till sitt eget. Det ger också fler verktyg i hur sociala relationer kan hanteras och uppstå, vilket kan skapa fler möjligheter till relationer med varandra och olika material. Olika pedagoginitierade aktiviteter, har bidragit till att öka förståelsen för hur det egna handlandet bidrar till gruppens klimat. Ex på sådan aktivitet: Barnen sitter runt ett bord och målar på varsitt papper, på given signal byter barnen plats och målar vidare på annans bild (du ger förtroende för kamraten att måla på din bild, samtidigt som du själv målar på kamratens bild med respekt). Under hösten har vi fått arbeta mer intensivt med detta igen, då nya barn tillkommit i gruppen och vi behövt jobba mer med dessa frågeställningar. Förändringarna i miljön och valet av material, har bidragit till att barnen har fått bättre förutsättningar att samarbeta, förhandla och se varandras olikheter som en tillgång. Stamvägens förskola 2017 01 15 Genom våra observationer och dokumentationer har vi fått syn på hur olika barnen syns och tar för sig i verksamheten. Vi har goda kunskaper kring vad verksamheten behöver erbjuda för att se till varje barn, men vi behöver fler verktyg för hur vi ska organisera verksamheten och hur vi dokumenterar, så att ALLA barn får bli sitt bästa jag oavsett könsnormer, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning eller ålder, utifrån tanken om allas lika värde. Vi har även sett en ökad medvetenhet hos pedagogerna, kring hur konkreta åtgärder ger resultat. Genom höstens arbete kring normer och normkritik har pedagogerna öppnat upp ännu mer för värdet i att jobba målmedvetet kring alla barns rätt och lika värde. Pedagogerna har också börjat vidga sin syn på hur rådande normer kan vara exkluderande. Vi för ständigt reflektioner kring uttryck, reklam, media osv och hur rådande normer kan vara begränsande i vår strävan mot ”olikheter som tillgång”. Årets plan Årets plan ska utvärderas senast: 2017-11-30 Beskriv hur årets plan ska utvärderas: Genom reflektioner kring dokumentationer, observationer och kartläggningar som gjorts under året. Detta kommer att ske på gemensamma möten i enheten, samt på den egna förskolan. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Linda Borg, Enhetschef Stamvägens förskola 2017 01 15 Främjande arbete Förskolan har goda förutsättningar för att skapa och bibehålla en verksamhet där olikheter är en tillgång och där alla barn har förutsättningar att vistas i en pedagogisk verksamhet, där normer och demokratiska värderingar har och får uppta vikt. I vår pedagogiska vardag arbetar vi med värdegrundsfrågor och realiserar olika begrepp hos barnen. Vårt förhållningssätt lockar till nyfikenhet att lära sig förhålla sig till demokrati, likabehandling och inte minst trygghet. Detta görs genom att vi vuxna för spontana samtal med barnen, genomför olika övningar, samt att vi ger utrymme till reflektion tillsamman i mindre eller större samanhang. Vi kommer att fortsätta arbetet med att skapa medvetenhet och inventera i de normer som råder inom våra verksamheter, detta för att eliminera risker för trakasserier eller kränkningar mellan barn-barn, vuxen-barn eller mellan vuxen-vuxen. Vi har ett tillåtande förhållningssätt där barnen står i fokus och vi arbetar aktivt för att barn och vuxna som kommer till vår förskola, ska känna sig respekterade och att vi är lyhörda kring deras tankar och idéer. Namn: Främja olikheter som en tillgång, utifrån en normkritisk hållning Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Ålder Mål och uppföljning: Inom förskolan ska vi arbeta med att främja ett medvetet normkritiskt tänkande utifrån flera perspektiv. För att kunna främja detta krävs diskussioner och reflektioner för att lära sig att se sig själv, sin verksamhet och sina värderingar. Detta kommer vi att fortsätta att ha som en stående punkt under våra reflektionsmöten samt under gemensamma personalmöten. Genom detta arbete vill vi få syn på förskolans rådande normer samt ifrågasätta de normer som exkluderar och diskriminerar. Vi vill synliggöra privilegier och få syn på vår egen roll som normbevarare. I den dagliga verksamheten och på pedagogiska möten ställer vi frågor som utmanar rådande normer hos både barn och pedagoger. Normkritik är inte en metod utan ett förhållningssätt. Barn, föräldrar och pedagoger ska känna att de har lika rättigheter och möjligheter på våra förskolor, oavsett könstillhörighet, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning eller ålder, samt att de ska känna sig trygga och sedda i vår miljö och i verksamheten. Barnen ska få tillgång till varandras olikheter och se det positiva i det och att våra olikheter blir en tillgång i verksamheten. Alla vårdnadshavare ska känna sig trygga med att lämna sina barn på förskolan. I läroplanen beskrivs förskolans övergripande uppdrag för värdegrundsarbetet. Det ska förankras i allt planeringsarbete och utvärderingsarbete på förskolan. Stamvägens förskola 2017 01 15 På APT eller fortbildningsdagar i juni samt september, följs likabehandlingsarbetet upp genom diskussion av förskolans reflektionsunderlag. Insats: Barnen Vi jobbar i olika fasta och spontana smågrupper, under dagen, utifrån ett processinriktat arbetssätt, där barnen får tillgång till olika barn, vuxna, intressen och kompetenser. Detta för att berika och synliggöra olikheterna. Vi bygger den pedagogiska miljön så barnen kan mötas i små grupper, där olikheter mellan barnen, pedagoger, intressen och material berikar lärandet samt främjar olikheten som tillgång. Pedagoginitierade aktiviteter utgår från "de 100 språken", d v s mångfald i material och metodologiska strategier. Pedagoger och barn för ständigt dialoger kring det positiva i att vara olika. Konkreta material vi arbetar med är ”Alfons vänskapslåda”, från organisationen Friends och Kompisböckerna” ett material av Linda Palm ( Natur & Kultur) med böcker och tillhörande dialogkort för reflektioner tillsammans med barnen. Vid arbetet med förändringar i miljön är barnen delaktiga via dokumentationer, observationer och intervjuer. Pedagoger Vi jobbar utifrån tanken om ”positiv förstärkning”. Det vi förstärker blir det mer av. Vi arbetar utifrån synen att barn är kompetenta. Vi gör regelbundna observationer och dokumentationer som ligger till grund för reflektioner i arbetslaget, på förskolan och i enheten. Vi för ständiga reflektioner kring förhållningssätt, barnsyn och kunskapssyn utifrån olikheter som tillgång, vilket vi också har som en stående punkt på möten. Vi arbetar med att ständigt fördjupa våra kunskaper kring likabehandlingsfrågor, som rör rådande normer, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning eller ålder, utifrån tanken om allas lika värde. I enheten finns en ansvarsgrupp för arbetet kring likabehandlingsplanen, samt en grupp som fått handledning kring normkritik. Den senare gruppen kommer fortsätta ansvara för att detta arbete fortgår på förskolorna. Vi kommer jobba mer konkret kring den pedagogiska miljön och valet av material: - Val av material på väggar – bilder på olika familjekonstellationer, olika etniciteter, funktionsvariationer, ålder och könstillhörigheter. - Val av böcker och spel – mångfald av familjekonstellationer, olika etniciteter, traditioner, funktionsvariationer, ålder och könstillhörigheter. - Val av pedagogiskt material ur ett normkreativt perspektiv. - Pedagogisk miljö med funktioner för alla barn oavsett funktionsvariationer och ålder. - Traditioner – hur vi uppmärksammar olika traditioner.
Description: