Lena Séraphin Don Quijote-komplexet och laborationer i fiktionalitet Lena Séraphin Don Quijote ...

149 Pages·2017·0.97 MB·Swedish

Lena Séraphin
t t
e e
t t
i i
l l
a a
n n
o o
i i
t t
k k
i i
f f

i i

r r
e e
n n
o o
i i
t t
a a
r r
o o
b b
a a
l l

h h
c c
o o

t t
e e
x x
e e
l l
p p
m m
o o
k k
- -
e e
t t
o o
j j
i i
u u
Q Q

n n
o o
D D
Lena Séraphin

Lena Séraphin
t t
e e
t t
i i
l l
a a
n n
o o
i i
t t
k k
i i
f f

i i

r r
e e
n n
o o
i i
t t
a a
r r
o o
b b
a a
l l

h h
c c
o o

t t
e e
x x
e e
l l
p p
m m
o o
k k
- -
e e
t t
o o
j j
i i
u u
Q Q

n n
o o
D D
Lena Séraphin
Till Andrea
Don Quijote-komplexet och laborationer i fiktionalitet
Lena Séraphin
Aalto-universitetets högskola för konst,
design och arkitektur
Aalto University publication series
DOCTORAL DISSERTATIONS 19/2017
School of Arts, Design and Architecture
Aalto ARTS Books
Helsinki
books.aalto.fi
© Lena Séraphin
Graphic design: Jonas Williamsson
Paper: Kaskad, Munken Print White 15
Typeface: Gerstner Programm (Lineto)
ISBN 978-952-60-7274-6 (printed)
ISBN 978-952-60-7273-9 (pdf)
ISSN-L 1799-4934
ISSN 1799-4934 (printed)
ISSN 1799-4942 (pdf)
Printed in Estonia
2017
7 Abstrakt / Abstract
12 E n bruksanvisning
29 Andrea som Andrea i Andrea Meinin Bück
57 V andrarna
82 Om fiktion som hot och möjlighet,
Don Quijotar och bovarysm
107 E fterbilder
112 Lena Séraphin och Minna Heikinaho
Försök att tömma tid och skriva två lördagar i omlott
— en omtagning av Georges Perecs verk Tentative
d’épuisement d’un lieu parisien. Publicerat i ”Ett annat
alfabet — konstnärligt skrivande,” redaktörer
Moa Franzén, Anna Nyström och Pia Sandström, grafisk
formgivning Jonas Williamsson. Kritiker — Nordisk
tidskrift för litterär kritik och essäistik, nr 38 (2016).
123 Den fjärrskådande främande fågeln, en monolog för två.
Framfört av Blaue Frau: Sonja Ahlfors och
Joanna Wingren vid Microhistories seminarium
på Tensta konsthall 10.9 2014.
131 E fterskrift
135 Förteckning över avhandlingsarbetet
136 Källor

Bilaga: Försvarsmakten/Krigsmuseet, SA-kuva 128819
Bildtext: Vapaaehtoispataljoonan ohimarssi, fritt översatt:
Den frivilliga bataljonens defilering. Fotograferat av
militärtjänsteman Esko Suomela i Hangö 2.6 1943.

Abstrakt
Don Quijote-komplexet och
laborationer i fiktionalitet
Doktorsavhandlingen Don Quijote-komplexet och laboratio-
ner i fiktionalitet utgår ifrån föränderlig identitet; reflektionen
om mig som någon annan och följaktligen från att verken som
jag gestaltar även de då vore andra. Under avhandlingsarbe-
tet har jag laborerat med gestaltningen av en fiktiv karaktär
som min kollega och introducerat hur vi tillsammans har
skapat de konstnärliga produktionerna som ingår i denna
avhandling. Utgångspunkten har alltså varit att återge en
verklig karaktär och förmenandet av fiktion som möjlighet är
mitt grundläggande antagande. Karaktären Andrea Meinin
Bück och konstnären Lena Séraphin befäster sitt samarbete
på basis av ramberättelsen Don Quijote-komplexet. Vi experi-
menterar med att visa fram fotografier från militära arkiv inom
en konstnärlig utsaga och därmed undgå en presentation som
befordrar maktfullkomliga uttryck. I min konstnärliga praktik
arbetar jag med fiktionalitet såsom rumslig gestaltning och
fiktionaliteten framförs som en kritisk praxis i samband med
problemformuleringen i denna studie.
t
Besöket i Försvarsmaktens bildcentral gav en annan c
a
r
erfarenhet visavi föränderlig identitet. Upplevelsen av en t
s
b
visuellt föranledd polarisering föranledde forskningsfrågorna: A
”Hur kan fotografiet av en defilering i Hangö den andra juni /
t
k
nittonhundrafyrtiotre visas utan att upphöja och upprepa a
r
entusiasm för fascism?”, ”Hur kan fotografiet av defileringen st
b
visas utan att förstärka föreskrivande nationalistisk histo- A
rieskrivning?”, ”Hur kan fotografiet presenteras så att det
aktualiseras i en personlig sfär?” och ”Hur kan fotografiet
presenteras utan ett enkelt och entydigt avståndstagande?”
Don Quijote-komplexet och laborationer i fiktionalitet
är en konstnärlig praktikdriven studie och under avhandlings-
arbetet har jag utgått ifrån skrivande, läsande och visuellt
skapande som metoder. Jag har med andra ord experimen-
terat med lösningar på basis av en konstnärlig praktik, och
läst med föresatsen att efterforska plurala identiteter. Genom
skrivandet navigerar jag i en metateoretisk rymd och framför
essäer utan att göra anspråk på logisk kronologi, däremot
framhåller jag skrivandet som performativ gestaltning.
I essän Andrea som Andrea i Andrea Meinin Bück
beskrivs samarbetet med en fiktiv karaktär och utställningen
Lena Séraphin, Andrea Meinin Bück & Don Quijote-kom-
plexet analyseras på basis av kroppsligt betraktande. I
Vandrarna laborerar jag med distansering, skriver i tredje
person som essäisten och låter henne utforska subjektivitet
i relation till alter egon och dubbelgångare. I Om fiktion som
hot och möjlighet, Don Quijotar och bovarysm behandlar
jag tolkningsföreträden och litterära verk som omprövar
7
författaren Miguel Cervantes karaktär Don Quijote. Avsikten
är att kontextualisera Don Quijote-komplexet, att göra om en
litterär figuration till rumslig gestaltning och visa hur fiktion
föranleder kognitiv kapacitet.
Don Quijote-komplexet och laborationer i fiktionalitet
har syftet att visa fram det imaginära som en kunskaps-
skapande miljö och bekräfta mångfaldigande anspråk på
identitet.
Nyckelord
Skrivande, läsande och visuellt skapande som metod, fiktion
som möjlighet, fiktionalitet, imaginär, laborationer, subjek-
tivitet, identitet, transformation, figuration, Don Quijote,
dubbelgångare, tolkningsföreträden, bovarysm
t
c
a
r
t
s
b
A
/
t
k
a
r
t
s
b
A
8