Ledning av räddningsinsatser i det komplexa samhället PDF
Preview Ledning av räddningsinsatser i det komplexa samhället
Fig 5.1 Fig 5.2 Fig 5.3 Fig 5.4 Stressorer Ledarstilar Utvecklande ledarskap Tolkning/uppfattning Konventionelltledarskap - Föredöme Icke-ledarskap - Krav och belöning - Personlig omtanke Ärdethotfullt? - Låt-gå - Kontroll - Inspiration ochmotivation Vad kanjaggöra? Gynnsam Föredöme Bemästring/hantering Ledarkarakteristika Omgivningskarakteristika Värdegrund, förebildochansvar Personligomtanke Probleminriktad Känsloinriktad Utvecklande ledarskap Ge stöd ochkonfontera Planering Positivttänkande Sökainformation Självkontroll Omvärld Inspiration och motivation Direkta handlingar Önsketänkande Önskvärda Uppmuntradelaktighetochkreativitet Resurser Spänningsreducering kompetenser Hot Distansering Fackkompetens Kravoch belöning Flykt Chefskompetens Eftersträvaöverenskommelser Socialkompetens Stressförmåga Kontroll Vidtanödvändiga åtgärder Organisationen Struktur Kravoch belöning Processer Piskaoch morot Historia/kultur Kontroll Överkontroll Grundläggande förutsättningar Kravoch belöning Fysiska Eftersträvaöverenskommelser Gruppen Psykiska Livsåskådnings- Sammansättning relaterade Roller och normer Låt-gå Icke-ledarskap Sammanhållning Organisatorisktresultat Gynnsam Fig 1.1 Fig 2.2 Fig 2.1 L Omgivningen F r ågor om hur ledning av räddningsinsatser ed Typav olycka n Situationen upplevs som Lars Fredholm och Anna-Lena Göransson (red.) Gradavomvärldsberoende Litenbetydelse Storbetydelse och krishantering kan förbättras diskuteras in kontrollerbar/påverkbar g Dynamiskastressorer livligt och kraven på dem som förbereder eller a Drabbad samhällsomfattning Geografiskaochklimatmässigaförhållanden leder olika former av räddningsarbete växer. v A C r Legalaförhållanden Nationer Med boken Ledning av räddningsinsatser i det äd Infrastrukturellaförhållanden Nation d Region komplexa samhället vill RäddninTigdsverket stimuFlöerrea Under Efter n Miljömässighänsyn Lokalsamhälle in Lokalt delsammanhang till reflektion och dialog kring ledningsarbete och g LednSituatiionnen ugpple vs av Situationen upplevs Tredjepart Individ-ochgruppsammanhang organisatorisk samordning vid Foalsika samhällBeelriegdas kap Respons Återhämtninsig som klar som oklar Lars Fredholm är räddningstjänstforskare n Mediakontakter s B D vid Räddningsverket och adjungerad professor kristillstånd. Boken vänder sig till alla dem som har a vid Lunds tekniska högskola, avdelningen för Organisationen att hantera problem relaterade till ledningsarFböeretbey gi ga Bekämpa Återhämta ts räddningsinsatser brandteknik. Han presenteras närmare på s. 6. Aktivitet e Huvudmannenskrav/resursbild Behovsdomäner Åtgärdsdomäner Förbereda Skydda Återuppbygrga kritiska situationer, t.ex. beslutsfattare i kvalificerade i Storlekochkomplexitet d Anna-Lena Göransson är filosofie doktor • Livräddning • Olyckor som fysiskt ledningsfunktioner, systembyggare som har att e Situationen upplevs som i svenska med didaktisk inriktning och arbetar VHeorrtiiskoanldteilflfedrieffnetrieenritniegring •• MEgieljnödräodmdnsrinädgdning •Mskäenennidskeanoch hennes utforma ledningsfunktioner och andra förberedelser t ko i det kompokolnterollerxbara/opåv erkbar svoermke rtesd inakfotörmr oactiho nsspsreåkkvreåtradraiaret. vHido nR äddnings- Rumsligdifferentiering • Livs-och funktionsstöd socialasammanhang och lärare som utformar och genomför utbildning i m presenteras närmare på s. 6. • Hotade eller drabbade ledning. p Formaliseringsgrad • Återskapande samhälleligafunktioner le samhället Bokens artiklar bygger på teoretisk kunskap från x Maktreglering a flera forskningsfält och på praktiska erfarenheter s Rutinstyrning a från kommunal räddningstjänst. Utifrån grund- m Situationen upplevs som Professionsaspekter Hjälp- Insats- h kontrollerbar/påverkbar värderingen att hjälpbehovet bör vara utgångspunkt Organisationskulturellakarakteristika behov agerande ä l för kraven på olyckshantering och olika lednings- le Småpratstolkningstradition t A C funktioners utformning, analyseras och diskuteras Traditionavrollbaseratinflytande ledningsfrågor ur olika perspektiv. Gruppen Aktörskompetens Lagliga Ledning Förberedelser förutsättningar Sammanhållningochanda Situationen upplevs Situationen upplevs Kvalitetpågrupp-processer som klar som oklar Resurser B D Nationellkrisledningsnivå;statsråd,statssekreterare Regionalkrisledningsnivå;exempelvislandshövding Räddningschef R ä Räddningsledare,störreinsats d d Situationen upplevs som Räddningsledare,mindreinsats Beställningsnummer U 20-644/06 n okontrollerbar/opåverkbar i ISBN 91-7253-260-2 n g 651 80 Karlstad s v telefon 054 13 50 00 Beställ från Räddningsverket: e r telefax 054 13 56 00 [email protected] ke www.raddningsverket.se telefax 054 13 56 05 t Fig 3.3 Nation Typ avolycka Typ avolycka Drabbadsamhällsomfattning Drabbadsamhällsomfattning Nationer Nationer Nation Nation Region Region Lokalsamhälle Lokalsamhälle Lokaltdelsammanhang Lokaltdelsammanhang Individ-ochgruppsammanhang Individ-ochgruppsammanhang Behovsdomäner Åtgärdsdomäner Behovsdomäner Åtgärdsdomäner •Livräddning •Olyckorsomfysiskt •Livräddning •Olyckorsomfysiskt skeende skeende •Egendomsräddning •Egendomsräddning •Människanochhennes •Människanochhennes •Miljöräddning •Miljöräddning socialasammanhang socialasammanhang •Livs-ochfunktionsstöd •Livs-ochfunktionsstöd •Hotadeellerdrabbade •Hotadeellerdrabbade •Återskapande samhälleligafunktioner •Återskapande samhälleligafunktioner Hjälp- Insats- Hjälp- Insats- behov agerande behov agerande Aktörskompetens Lagliga Aktörskompetens Lagliga Ledning Ledning Förberedelser förutsättningar Förberedelser förutsättningar Resurser Resurser Fig 1 Ovanliga händelser är normala. Det är däremot osannolikt att en ovanlig händelse inträffar vid en given tidpunkt, till exempel i morgon. Allan Gut, professor i matematisk statistik vid Uppsala universitet Lars Fredholm och Anna-Lena Göransson (red.) Ledning av räddningsinsatser i det komplexa samhället Räddningsverket Att mångfaldiga innehållet i denna bok, helt eller delvis, utan medgivande av Räddningsverket är förbjudet enligt lagen (1960:792) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje mångfaldigande genom tryckning, kopiering, bandinspelning etc. Ledning av räddningsinsatser i det komplexa samhället Redaktörer: Lars Fredholm, Anna-Lena Göransson Formgivare: Karin Rehman Illustratör: Per Hardestam (förutom s. 131, 135), övriga bildkällor, se s. 320. Projektledare: Jan Ahlberg, Samuel Koelega Tryck: NRS Tryckeri, Huskvarna Utgivningsår: 2006 Beställningsnummer: U30-644/06 ISBN: 91-7253-260-2 © Författarna och Räddningsverket Innehåll Lars Fredholm och Anna-Lena Göransson Inledning 7 Lars Fredholm 1. Hantering av små till stora samhällspåfrestande olyckor 13 Ann Enander 2. Människors behov och agerande vid olyckor och samhällskriser 31 Staffan Harbom 3. Ledning vid olika samhälleliga kristillstånd 77 Lars Fredholm och Mattias Åström 4. Räddningsledning och beslutsfattande 113 Gerry Larsson 5. Ledarskapsteoretiska reflektioner 127 Per Johansson 6. Legala grunder för räddningsinsatser155 Stefan Svensson 7. Taktiska grunder 187 Erik Cedergårdh och Thomas Winnberg 8. Utformning av ledningsorganisation 199 Samuel Koelega 9. Ledningsstöd 253 Per-Anders Berthlin 10. Räddningsinsatser i internationell miljö 273 Lars Fredholm 11. Inför framtiden 309 Bildförteckning 320 Lars Fredholm är räddningstjänstforskare vid Räddningsverket och adjungerad professor vid Lunds tekniska högskola, avdelningen för brandteknik. Han är brandingenjör och filosofie doktor i pedagogik och har tidigare arbetat som brandbefäl inom räddningstjänsten och som forskare vid Försvarets forskningsanstalt och Försvarshögskolan. Anna-Lena Göransson är filosofie doktor i svenska med didaktisk inriktning och arbetar som redaktör och språkvårdare vid Räddningsverkets informationssekretariat. Hennes forskningsintresse kretsar kring språk i bruk och frågan hur man med språket som redskap kan få praktik och teori att mötas i olika former av yrkesutbildning. 6 Lars Fredholm & Anna-Lena Göransson Inledning Att utöva ledning vid räddningsinsatser kommer i framtiden att ställa större krav än tidigare. En bidragande orsak är att samhället som sociotekniskt system blivit mer komplicerat och mångfacetterat med olika verksamheter som griper in i varandra och är beroende av varandra. En annan bidragande orsak är synen på samhällets säkerhetsproblematik som förändrats radikalt sedan kalla kriget upphörde. En tredje är nödvändigheten av att olika myndigheter och organisa- tioner samverkar vid räddningsinsatser mer än vad som var vanligt förr. En fjärde är den ökade verksamheten på internationell nivå och samverkan inom EU. Med denna bok vill vi stimulera till dialog kring ledningsarbete och organi- satorisk samordning vid olika samhälleliga kristillstånd. Hantering av små till stora och samhällspåfrestande olyckor är det centrala, något som kräver öppen- het och lyhördhet mot samhället och förmåga att hantera samverkan med andra aktörer. Resonemangen och diskussionerna utgår från problemet att utöva led- ning av räddningsinsatser vid olyckor (kommunal räddningstjänst) och vidgar detta till att utöva ledning även vid andra akuta lägen än olyckor och kommunal räddningstjänst. Boken vill inspirera till reflektion som låter läsaren utveckla nya tankar och egna lösningar. Den består av en rad artiklar med resonemang och analyser av några olika områden som är viktiga när det gäller att utöva ledning av räddningsinsatser. Hela den problematik som ledningsarbete innebär kan naturligtvis inte återspeglas och boken ska inte ses som något definitivt svar på hur olika ledningsproblem ska hanteras. Flera gemensamma grundvärderingar präglar den syn på olyckshantering som kommer till uttryck i boken. Den viktigaste är att det är hjälpbehovet som bör vara utgångspunkten för kraven på olyckshantering och hur ledningsfunk- tioner bör utformas. En annan grundvärdering är att en olycka innebär kris för det samhälleliga sammanhang eller system, som drabbas av olyckan. Att se samhället som ett sociotekniskt system innebär att fokusera relationer mellan människor och mellan människor och teknisk/fysisk miljö. Samhällsut- vecklingen har inneburit att omfånget av sådana relationer har ökat både när det gäller vidden och mängden av relationer som griper in i varandra. Ökad vidd av relationer innebär t.ex. att människor i en ort är beroende av system som sträck- er sig utanför orten och landet. Det kan vara internationella företag, bankvä- sende, försäkringsväsende, livsmedelsförsörjning etc. Ökad mängd av relationer innebär att det blivit flera sådana system som människor i en ort ingår i. Sam- hällsutvecklingen har också lett till att den fysiska/tekniska miljön kommit att bestå av betydligt flera riskkällor än tidigare. Den tekniska utvecklingen har 7 medfört riskkällor med stor potential att orsaka skador som sprider sig via de beroenderelationer som utvecklats mellan olika system lokalt och internatio- nellt. Exempel på sådana riskkällor är kärnkraftverk, farliga industrier, oljetan- kers etc. Även den ökande omfattningen och mängden av relationer mellan människor och grupperingar av människor innehåller riskkällor som kan orsaka stora skadliga konsekvenser, t.ex. etniska motsättningar, politisk extremism, misstänksamhet mot myndigheter, socialt utanförskap m.m. I vår nutid är ter- rorism ett utslag av sådana förhållanden. Sedan kalla kriget upphörde har synen på samhällets säkerhetsproblematik förändrats radikalt. Andra typer av hot än väpnat angrepp har fått en framträ- dande roll i säkerhetshanteringen. Ett spektrum av möjliga fredskriser har under den senaste tiden varit en central utgångspunkt för den förändrade synen. Den nya lagen om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting ställer ett tydligt ansvarskrav på kommuner och landsting att förbereda sig för att hantera stora fredskriser. Kommunal räddningstjänst utgör en viktig del i samhällelig krishantering. Den kommunala räddningstjänstens aktörer kommer att samverka med andra aktörer som har att agera i krissituationen. Det gäller t.ex. samverkan med andra s.k. blåljusmyndigheter, med kommunala förvaltningar, med kommunens eller landstingets krisledningsnämnd, med länsstyrelse, med Försvarsmakten, med hjälpande internationella enheter, med eldistributörer och andra privata aktö- rer. Utvecklingen mot ökad internationell kontaktyta innebär dels sådana huma- nitära insatser som t.ex. Räddningsverket utfört och utför på olika ställen i värl- den, dels den utveckling och samordning som sker inom EU avseende medlems- ländernas förmåga att hjälpa varandra vid stora olyckor och kriser. I Sverige är vi inriktade mot att delta i internationella insatser i andra länder. Det är viktigt att vi också förbereder oss för att kunna samverka med enheter från andra län- der som kan komma att behövas som hjälp i Sverige. Alla dessa förändringar medför större krav på de beslutsfattare som inom kommunal räddningstjänst och andra organ kommer att få ledande befattning- ar vid stora olyckor och kriser. Förändringarna ställer också större krav på dem som har att utforma förberedelser för att hantera olyckor och kriser t.ex. utform- ning av ledningsfunktioner. Den kommunala räddningstjänstens och tidigare brandkårens insatser karaktäriseras oftast av korta insatser, väldefinierade rädd- ningsuppgifter, direkt ledarskap där man på skadeplatsen har kontakt med var- andra samt i huvudsak att det är egen organisation som löser räddningsuppgif- ten. Det nya är ett större krav på att anpassa insatsen till en mer komplex och ny skadesituation, att förstå skadeverkan i en större samhällsomfattning än tidiga- re, att ha bättre kunskap om vilka avhjälpande resurser som kan behövas, att kunna utöva ledning över längre tid och över större rum i flera ledningsnivåer, att utforma insatser i samverkan med beslutsfattare från andra organisationer, att kanske samverka med politiker i beslut som i en krissituation har avgörande betydelse för vilka delar av samhället som ska prioriteras för räddning. Sammanfattningsvis kan man säga att tyngdpunkten i kompetensen att utö- 8 va ledning håller på att flyttas från att gälla hur den kommunala räddningstjäns- ten eller egen organisation arbetar under kort tid med tämligen väldefinierade räddningsuppgifter till att gälla förståelse för hur skadeskeendet utvecklas i den del av samhället som drabbats och hur temporärt sammansatta enheter från olika nationella och internationella organisationer gemensamt kan åtgärda ska- deskeendet. Avsikten med denna bok är att presentera stoff som kan vara föremål för eller utgångspunkt för reflektion, inte att förmedla faktakunskap eller regler och metoder för hur något ska utföras. I en ordbok anges följande synonymer till verbet reflektera: tänka, begrunda, fundera, eftersinna, eftertänka, överväga, dra sina slutsatser, grunna över eller på, samt meditera. Reflektion är en viktig pro- cess för kompetensuppbyggnad. Att reflektera innebär att man sätter sig in i och försöker förstå sammanhang och fenomen utifrån olika synvinklar. Kunskap utvecklas i möten mellan existerande och möjliga sätt att förstå omvärlden. Reflektion över fenomen och sammanhang som denna bok berör innebär att, enskilt och tillsammans med andra, försöka förstå t.ex. vad risksamhället är, vad som är sårbart i samhället, hur olika risker kan medföra konsekvenser i samhäl- let, hur skadeverkningar kan fortplanta sig genom flera system i samhället, hur människor blir drabbade vid olika typer av olyckor och kriser, vilka behov av hjälp människor har vid olika typer av händelser, hur olika insatsorganisationer ser på sin uppgift vid olika typer av olyckor och kriser, om det finns motsätt- ningar mellan hur olika insatsorganisationer ser på sina respektive uppgifter m.m. När man ställs inför något nytt gäller det att försöka förstå det nya feno- menet och granska det utifrån olika synvinklar, relatera det nya till egna erfaren- heter och värderingar och ta ställning till om man ska omvärdera sin erfarenhet och sina värderingar. Vi hoppas att detta arbete kan bidra till reflektioner som låter läsaren se och förstå sammanhang och fenomen utifrån olika synvinklar och nya perspektiv. Det innebär att boken bör läsas långsamt och avhandlas i lämpliga portioner. Ledning av räddningsinsatser i det komplexa samhället vänder sig till besluts- fattare och handläggare som på olika sätt har att hantera problem relaterade till ledningsarbete i kritiska situationer, i första hand: • beslutsfattare i kvalificerade ledningsfunktioner vid olyckor och kriser, • systembyggare, dvs. personer som har att utforma ledningsfunktioner och andra förberedelser och • utbildare, dvs. lärare och instruktörer som utformar och genomför utbildning i ledning. Arbetet med boken har präglats av öppenhet inför olika perspektiv och boken är ett resultat av en långvarig dialog i seminarieform där praktisk erfarenhet från ledningsarbete har kunnat vävas samman med teoretisk kunskap. Författarna har arbetat tillsammans och ingående diskuterat sina olika områden med varan- dra, men varje författare eller författarpar ansvarar själv för innehållet i sina respektive artiklar. 9
Description:The list of books you might like
