Kulturens nya vägar PDF
Preview Kulturens nya vägar
Kultur, kultur politik och kultur utveckling i Sverige Kulturens nya vägar Sven Nilsson Sven Nilsson Kulturens nya vägar Kultur, kulturpolitik och kulturutveckling i Sverige Polyvalent Utgiven av Polyvalent AB Helmfeltsgatan 9 c, 211 48 Malmö Telefon 040-57 80 64, Fax 040-57 82 36 E-post [email protected] Internet www.polyvalent.se © Sven Nilsson och Polyvalent AB Grafisk form, sättning: Tidskriftsverkstaden Skåne Tryck: Berlings Skogs 2003 ISBN 91-89200-41-1 Innehåll Förord 7 Del 1:Samhället och kulturen Sverige i tiden 11 Från jordbruks- till industrisamhälle 12 Kultur och drömmar 14 Förändring och omprövning 15 Ett nytt samhällsparadigm 16 Samhällsideal 17 Den stora världen och den lilla 19 Kulturen och det moderna projektet 21 Kulturens miljöer 23 Scenskifte 39 Konsumtionen 44 Populärkulturens århundrade 55 Kulturvanor 69 Kultur- och mediepanik 81 Genusperspektiv 85 Uppbrott ur historien 87 Kulturlivet 91 Litteratur och läsning 93 Teater 106 Film 122 Musik 132 Dans 142 Bildkonst 144 Kulturarv och ABM-samarbete 158 Arkiv 163 Folkbibliotek 165 Museer 177 Kulturmiljö 191 Massmedier 193 IT 209 Upplevelseindustrier 214 Konstnärer och kulturarbetare 217 Föreningslivet 223 Kultursfären 227 Del 2:Kulturpolitik och kulturplanering Kulturpolitik 231 Kulturmarknad och tradition 232 Modernitetens kulturella uttryck 234 Välfärdsstaten tar form 235 Större möjligheter att delta 237 God konst åt folket 238 Regeringen grubblar, kommunerna handlar 239 Ny kulturpolitik 241 Ett statligt initiativ 243 Normalisering 245 I ett föränderligt samhälle 246 Kärnidéer 249 En succéhistoria 250 Här står vi 253 Kulturplanering 256 Kulturens nätverk 259 Uppgiftsfördelning 260 Omprövning, effektivisering och besparing 261 Staten 263 Regionerna 274 Kommunerna 287 Tillsammans 301 Del 3:Verktyg Kunskapsbaserad utveckling 305 Modernitet 308 Genusperspektiv 321 Kultur 325 Vad är ett konstverk? 336 Kreativitet 351 Kulturpolitikens kultur 354 Bildning 356 Det kulturella kapitalet 360 De professionella 365 Kulturindustrier 372 Kultur, samhälle, legitimering 388 Kultur och utveckling 402 Kultur och ekonomi 413 Kulturstatistik och kulturvanor 436 Det kulturpolitiska fältet 440 Kulturpolitiska modeller 443 Utvecklingsstrategier 454 Styrning 460 Uppföljning och utvärdering 471 Teorier: förståelse, förklaring, verktyg 475 Del 4:Framtider Allt är i rörelse 481 Kultur och identitet – en tillfällig dagordning 483 Kulturlivet och kulturpolitiken 484 Från kulturpolitik till kulturutveckling 486 Kulturutvecklingens kraftfält 487 På grund av kunskap 489 Ett mer effektivt kulturliv 491 Scenarier 493 Litteratur 495 Register 508 Förord Det började som en mindre bearbetning av ”Kulturens vägar” från 1999. Den boken kan läsas som en heroisk berättelse om den svenska kultur- politiken, inskriven i den större berättelsen om det starka samhället, det sena 1900-talets version av ”folkhemmet”. Det övergripande temat var, kan man säga, ”från mörkret stiga vi mot ljuset”. Även om den for- muleringen är hämtad från Internationalen, har detta utvecklings- och upplysningstema under långa tider präglat allt tänkande om samhälle och utveckling i Sverige. Men det fanns också ett besviket tonfall i ”Kulturens vägar”. Det åter- speglade upplevelsen av att klyftan mellan drömmarna och verkligheten ständigt växer. Den moderna svenska kulturpolitiken skapades under 1970-talet, och som ideologi och retorik lever den fortfarande till exempel i regeringens dagordning för kultur för 2003–2006, publicerad i januari 2003. I själva verket visade mina analyser att det sista kvartsseklet under 1900-talet i Sverige kan ses som ett återtåg från segerrika positioner, och det var just under detta kvartssekel som kulturpolitiken fick sin form och sin praktik. När jag nu började min bearbetning av ”Kulturens vägar” kändes besvi- kelsen från 1999 helt överspelad. Förtrollningen var borta. Det gör väl inget om man måste förändra eller till och med överge det gamla? Måste kulturpolitiken vara en välorganiserad helhet av samspelande politiska initiativ på nationell, regional och lokal nivå? Är kulturutvecklingen över huvud taget att ses som en i första hand politisk agenda eller spelar andra krafter en lika stor eller större roll? Det är, tycker jag nu, dags att ta steget fullt ut och beskriva utveck- lingen på kulturområdet som en rad olika mer eller mindre självstän- diga flöden och samtidigt tona ner politikens avgörande betydelse som riktningsgivare och motor. All samhällsutveckling sker i en växelverkan mellan marknad, civilt samhälle och politik, men idag äger det viktigaste samspelet rum mellan marknadens erbjudanden och det civila samhällets praktik. Konsumtion, inte minst medie- och kulturkonsumtion, är den kanske viktigaste aktiviteten i samhället idag. Vi svenskar ägnar oss åt mediekonsumtion tre gånger längre tid än åt lönearbete (och en stor del av den mediekonsumtionen är fiktion, upplevelser och underhållning). Detta är inte bara ett kvantitativt fenomen utan något som utgör grunden för förord 7 samhället som helhet – inte minst om vi blickar framåt. Vi befinner oss bara i början av mediernas och populärkulturens expansion. Den bild jag fick vid min förnyade analys av kultur och kulturpolitik var den av en flytande situation där allt är i rörelse och under förändring. Kulturbegreppet förskjuts från att fokusera artefakter och institutioner till att sätta identitetsskapandet, både individens och gruppens, i centrum. I konsten bryter de tidigare kvalitetsbarriärerna och genregränserna sam- man. Den västerländska kanon ifrågasätts. Kulturvanorna breddas, och det blir svårare att beskriva dem med klassanalysens verktyg. Ändå fortgår den kulturella kapitaluppbyggnaden men på nya arenor och med nya vär- dekriterier. I det offentligt finansierade kulturlivet består de organiserade intressenas dominans, men överallt annars skapas nya mötesplatser, nya uttryck och nya möjligheter. Hur berättar man alla de historier som denna utveckling ger upphov till? Den stora berättelsen om det starka samhället håller inte längre. Det är inte längre politiken som sätter dagordningen och formulerar lösning- arna, men det är inte heller säkert att detta kan beskrivas som minskad demokrati. Det är väl å andra sidan inte så att marknaden tillhandahåller lösningen på alla problem eller kan tillfredsställa alla behov. Däremot ger marknaden och konsumtionssamhället oss de tanke- och handlingsmo- deller vårt behov av valfrihet kräver. Vi har både en demokrati och ett kulturliv à la carte. Denna utveckling har pågått länge, men den har beskrivits som förfall och utarmning och något som ska motarbetas med politik. Men med en aldrig så liten förskjutning av perspektivet är det svårt att se något förfall eller någon utarmning. I stället ser man mångfald och variation. Alla går inte i de riktningar politiker eller folkbildare pekar ut. Ekonomiskt sett har Sverige stagnerat under det senaste kvartsseklet, men kulturellt sett har ”tillväxten” (i betydelsen mänsklig utveckling och möjligheterna att leva ett gott liv) ökat väsentligt. Det är bland annat detta denna bok handlar om. Del 1 och 2 berättar om samhället, kulturen och kulturpolitiken. Del 3 ger verktygen, begreppen, teorierna och metoderna för att analysera, förstå och forma skeendet. För varje kapitel i del 1 och 2 finns en ”verktygslåda” med hänvisningar till relevanta avsnitt i del 3. Att jag valt denna form återspeglar min överty- gelse att utvecklingen är öppen och utan färdigt manus. Den fjärde delen heter också ”Framtider” för att ytterligare framhäva detta. Jag hoppas att boken verkligen kan användas för att ompröva och förändra de strukturer som idag begränsar utvecklingsmöjligheterna. Malmö, september 2003 Sven Nilsson förord 8 Del 1: Samhället och kulturen Sverige i tiden Kapitlet använder bland annat per- Varför växer den offentliga sektorn? spektiv, begrepp, teorier och verktyg S. 426–427 från följande avsnitt i del tre: Publik Scenen Det kulturella kapitalet s. 362–366 Populärkulturen: den odiscipline- Modernitet s. 310–323 rade läsningen s. 345–350 Kultur s. 327–338 Estetisering, lek och spel s. 350–353 Från knapphet till överflöd s. Konstvärldar s. 401–403 416–418 Tidsbrist i överflöd s. 418–419 Bildning s. 358–362 Kulturstatistik och kulturvanor s. Genusperspektiv s. 323–327 438–442 Kulturens organisering Politik och förvaltning Vad är ett konstverk? s. 338–345 Kultur, samhälle, legitimering s. Kulturindustrier s. 374–379, 390–401 384–387 Offentligt och privat s. 423–425
Description:The list of books you might like
