Konsten att göra barn PDF
Preview Konsten att göra barn
NUMMER 4 1986 Vad betyder barnet I en kvinnas liv? Hur kan vi hantera den kunskap som fås genom fosterdiagnostiken? Vilken kvinno- och människosyn ligger till grund för den nya tekniken runt födandet? Bara kvinnor som sammanlever med en man har rätt till insemination - handlar det om patriarkat kontroll av kvinnor? Konsten att göra barn REDAKTION Kvinnovetenskaplig tidskrift ut- Ingrid Holmquist, Eva Borgström, Förteckning över tidigare utkomna ges av Föreningen Kvinnoveten- Anna Jonasdottir, Lena Boethius, temanummer och samtliga artiklar skaplig tidskrift Margareta Lindholm, Margareta kan erhållas från redaktionen. Ansv utg Anita Göransson Wedborg REFERENSGRUPP Grafisk form: Leif Thollander Kvinnovetenskaplig tidskrift ut- Boel Berner, Mona Eliasson, Vinjetter: Ewy Palm kommer med 4 nummer om året. Anita Göransson, Gunhild Kyle, Teckningar: Marie Falksten Prenumeration för 4 nr kostar 140 Ulla Tebelius, Gertrud Åström Printed in Sweden by skr. Stödprenumerationer ä 175 skr Graphic Systems AB, Göteborg eller mer är mycket välkomna. ®Författarna och kvinnoveten- ADRESS Postgiro 88 41 78-5 skaplig tidskrift Kvinnovetenskaplig tidskrift ISSN 0348-8365 Nordenskiöldsgatan 16 Författarna ansvarar själva för 413 09 Göteborg För insända ej beställda manuskript innehållet i sina artiklar. Tel 031 -14 66 04 ansvaras ej. Utgivningen har möjliggjorts av anslag från Humanistisk samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Kulturrådet, Universitets- och högskoleämbetet Nr 4 • 1986 • Årg 7 Från redaktionen 1 ANNA WESTERSTÅHL Reproduktionsteknologi - vad är det? 4 KAJSA SUNDSTRÖM-FEIGENBERG Att sätta gränser - om fosterdiagnostik och forskning på befruktade ägg 8 INGA HENRIKSSON Rapport från ett kvinnoyrke 19 GUDRUN NORDBORG Rätten att föda 21 JOHANNE SUNDBY Om jag inte har barn - är jag kvinna då? Psykosociala aspekter på barnlöshet 33 ANNA WEIMARCK Fortplantningsteknologier - etik och kvinnosyn 40 DEBATT Eva Karlsson: Reflexioner kring K VT nr 3/1986 50 Krönika 56 Recensioner 64 Vad händer? 75 1 Britt-Ingrid. Persson, Embryo till en ny jord, stengods 1974 Från redaktionen Tidigare låg frågor om människolivets bör- det än låter - framförts av en amerikansk jan och slut inom kyrkans domäner. Men i forskare.) Eller finns det en rimligare gräns vår sekulariserade teknikkultur tycks de någonstans däremellan? snarast ha hamnat inom de medicinska ex- Under de senaste åren har transplanta- perternas ansvarsområde. tionstekniken tvingat fram en debatt om- Den nya reproduktionsteknologin — kring dödsbegreppet. Den moderna tekni- forskning på befruktade ägg och embryon, kens förkämpar vill ersätta den gamla fosterdiagnostik, provrörsbefruktning mm uppfattningen att en människa dör först när — aktualiserar frågor om när i den mänskliga hennes hjärta slutar slå med den teknikdefi- utvecklingsprocessen vi ska börja tala om nierade uppfattningen att människan är att en blivande individ som måste garanteras betrakta som död när hennes hjärna upp- mänskliga rättigheter. Kan man tala om ett hört att fungera. Det nya dödsbegreppet okränkbart mänskligt liv redan i befrukt- skulle göra det möjligt att transplantera ningsögonblicket eller ska man skjuta upp hjärtan och andra livsviktiga organ, vilket detta till dess barnet är fött, genomgått en det äldre dödsbegreppet inte tillåter. hälsoundersökning och befunnits vara Den nya medicinska teknologin utmanar friskt? (Förslaget har faktiskt - hur otroligt existerande föreställningar och värderingar 2 om det mänskliga livets början och slut. en radikal omvärdering av den. Men vi far inte överlåta åt experterna att avgöra dessa frågor. De är alldeles för vik- * tiga för det. Och de berör oss alla. * Då utredningarna var under arbete var dis- kussionen om reproduktionsteknologin mycket sparsam utanför experternas inre cirkel. Och den snabbaste reaktionen på De möjligheter att manipulera och kontrol- utredarnas förslag kom också från exspert- lera den mänskliga befruktningen, fosterut- håll - man tyckte att utredningarna var för vecklingen, arvsmassan som den nya tekno- restriktiva. Så skrev t ex professorerna Marc login öppnar for, har liksom smugit sig på Bygdeman och Holsten Fagerberg ett sär- oss utan att vi riktigt förstått när, hur eller skilt yttrande i SOU 1985:5 där de hävdade ens varför. Reproduktionsteknologin har att både spermie- och äggdonation skulle fa aldrig varit ett svar på några kvinnokrav. förekomma i samband med IVF och att Forskarna har haft andra drivkrafter än man inte skulle utfärda något förbud mot strävan efter att lindra mänskligt lidande äggstocks transplantation. när de försökt tränga in i de mänskliga Men nu har debatten och samtalen om- genernas mysterier eller att åstadkomma en kring dessa viktiga frågor äntligen börjat befruktning utanför kvinnokroppen. Fors- föras av en bredare allmänhet. Om detta karen gör sig - symboliskt - till Gud. vittnar det faktum att kvinnoorganisationer Forskarnas verksamhet inom reproduk- -och andra-har börjat ordna föredrag och tionsteknologin har - som så ofta tidigare - seminarier omkring olika aspekter på tekni- föregripit den offentliga debatten och när kerna runt födandet och att en rad tidskrif- politiker och lagstiftare börjar intressera sig ter har uppmärksammat ämnet. Socialmedi- för verksamheten har de att ta ställning till cinsk tiskrift, Ord och Bild, Kvinnobulletinen och en redan ganska etablerad praxis. Insemi- danska Retfard har publicerat artiklar på nationsutredningens betänkanden Barn ge- området. Ekumeniska Vår lösen ägnade nom insemination SOU 1983:42 och Barn ge- dubbelnumret 8/9-85 åt ämnet "Fortlevna- nom befruktning utanför kroppen SOU 1985:5 dens villkor: Vetenskap och valfrihet, Etik och den s k Gen-etikkommitténs utredning och teknik" och Ottar kom i höstas ut med Genetisk integritet SOU 1984:88 tycks vilja temanumret "Välja barn. Om teknik och dra gränserna ungefär vid den verksamhet etik vid provrörsbefruktning och fosterdiag- som bedrivs idag. Ja, dvs inseminations- nostik". Listan kan förstås göras betydligt utredningen föreslår en restriktiv lagstift- längre. ning när det gäller familjestrukturen hos dem Numer finns det också ett internationellt som ska få tillgång till insemination och feministiskt nätverk omkring dessa frågor- IVF (sk provrörsbefruktning). Bara gifta FINRRAGE (Feminist International Net- eller sammanlevande heterosexuella par work of Resistance to Reproductive and Ge- har rätt till insemination och kvinnan måste netic Engineering). Organisationen arbetar ha mannens skriftliga samtycke. Bara gifta bl a med att samla in information från alla eller sammanlevande heterosexuella par världens hörn om fortplantningsteknologi ska få tillgång till IVF och bara parets egna och genteknisk utveckling. I krönikan pub- könsceller far användas. Men när det gäller licerar vi en resolution som togs vid en kon- forskarnas frihet är man förhållandevis ferens som FINRRAGE höll på Östra Gre- öppna. När det gäller forskarnas frihet och vie Folkhögskola sommaren 1985. Vi forskarnas verksamhet vill utredare och po- publicerar också ett yttrande över insemi- litiker inte gärna medge att samhället kan- nationsutredningens betänkande Barn ge- ske redan blundat alltför länge, att tekniken nom befruktning utanför kroppen m m som sam- kanske redan har gått så långt att det är mer manställts av några medlemmar i den än hög tid att fundera över om vi ska göra svenska delen av nätverket. 3 Artiklarna barn, är jag kvinna då?" berör Hanne Sundby dessa och andra frågeställningar En lämplig ingång till det här numret för om den ofrivilligt barnlösa kvinnans situa- dem av våra läsare som inte riktigt känner tion. till de medicinska tekniker som tillsammans Anna Weimarck utgår i sin essä "Fort- brukar kallas reproduktionsteknologi, är att plantningsteknologier - etik och kvinno- börja med Anna Westerståhls artikel "Re- syn" från Gena Coreas viktiga bok The Mo~ produktionsteknologi - vad är det?". Hon ther Machine och hon diskuterar hela gör där en kortfattad genomgång av tekni- problemkomplexet gen-och reproduktions- kerna och avslutar sin artikel med en ord- teknologi i ett internationellt perspektiv. lista där några centrala medicinska termer Hon frågar sig vilken kvinno- och männi- på området förklaras. skosyn som ligger till grund för de nya tek- Var går egentligen gränsen mellan nor- nologierna och hon varnar för de skräm- malt och det som kallas onormalt i fostrets mande konsekvenser som tillämpningen av utveckling? Hur ser de valsituationer ut den moderna tekniken kan få. som den moderna tekniken skapar? Hur ska Under rubriken "Debatt" publicerar vi vi hantera den kunskap som fås genom fos- också en artikel utanför temat. Redaktionen terdiagnostiska prov? Dessa och andra frå- bad Eva Karlsson, ordförande i JÄMFO, gor diskuterar Kajsa Sundström-Feigen- att kommentera artiklarna i nr 3/86 om berg i sin artikel "Att sätta gränser - om svensk jämställdhetspolitik. Vi har länge fosterdiagnostik och forskning på befruk- haft ambitionen att fa igång en debatt om- tade ägg". kring våra temanummer och vi kommer för- Inseminationsutredningen talar aldrig hoppningsvis snart att kunna återkomma om "kvinnans bästa". När man föreslår att till denna rubrik. bara gifta eller sammanboende heterosexu- ella kvinnor med makens/sambons skrift- liga samtycke ska fa komma i fråga för inse- * mination eller provrörsbefruktning gör man det i namn av "barnets bästa". Men Nästa nummer kommer att handla om na- kanske vore det riktigare att i stället tala om tionalekonomi. Vad som därefter kommer "mannens och institutionernas bästa", är ännu inte riktigt bestämt. Men vi kom- skriver Gudrun Nordborg i sin artikel mer så snart som möjligt att göra ett nytt "Rätten att föda". "Mosaiknummer" - dvs ett tvärveten- Hur ser den kulturellt definierade bilden skapligt nummer utan ett övergripande av ett normalt kvinnoliv ut? Vad betyder tema. Material till det numret efterlyses. barnet i en kvinnas liv? Hur stort ansvar ska Som vanligt är ni också hjärtligt välkomna sjukvården ta för att hjälpa infertila kvin- med recensioner, rapporter, notiser, tips nor och män? I sin artikel "Om jag inte har och synpunkter. 4 ANNA WESTERSTÅHL Reproduktionsteknologi - vad är det? Hur går en infertilitetsutredning till och vilka möjligheter har läkarna idag att hjälpa ett barnlöst par att få ett efterlängtat barn? Hur kan befruktning och havandeskap kontrolleras och manipuleras och vilka möjligheter har forskarna att undersöka och manipulera könsceller och befruktade ägg? Anna Westerståhl gör här en kortfattad genomgång av det som brukar kallas reproduktions- teknologi. Det kanske också ska påpekas att artikeln avslutas med en liten ordlista över några medicinska facktermer som ofta används i detta temanummer av KvT. Cirka 15% av alla (heterosexuella) par är AID infertila i klinisk bemärkelse, dvs någon be- Givarinsemination är en gammal metod, fruktning har inte skett efter 1 år av regel- som varit officiellt känd i mer än hundra år. bunden sexuell samvaro. Man säger att det Metoden, som den tillämpas på sjukhus, är till 30% beror på kvinnan, 30% på mannen enkel. Man drar upp färsk eller frusen och 30% på dem bägge. I 10% av fallen sperma från en donator genom tunna strån finns ingen känd orsak. och applicerar den utanför inre livmoder- En infertilitetsutredning startar med ett munnen i kvinnans livmoder vid tidpunk- samtal med paret och gynekologisk under- ten för ägglossningen. Om makens/sam- sökning av bägge parter. Därefter görs sper- bons bristande spermiefunktion är enda mieprov avseende spermiernas mängd, ut- orsaken till infertiliteten, blir nästan 80% seende, rörlighet och simförmåga. av kvinnorna gravida efter ett eller flera Kvinnans ägglossning kontrolleras genom försök. Denna metod — eller lite mindre sofi- mätning av kroppstemperaturen under stikerade varianter - är i själva verket så minst tre månader. Om allt verkar normalt, enkel, att man i Sverige ansett sig tvungen fortsätter man med kontraströntgen av att lagstifta restriktivt för att behålla kon- kvinnans inre könsorgan (hysterosalpingo- trollen över verksamheten. grafi) eventuellt i kombination med titthål i I USA föds på detta sätt cirka 10 000 buken (laparaskopi). Vidare kan spermier- barn/år och i Sverige cirka 200. Frysta sper- nas simförmåga i livmoderhalssekretet un- mier förvaras i spermiebankar i ett eller dersökas liksom förekomsten av antikrop- flera år beroende på ländernas lagstiftning. par mot spermier. En hormonell Många banker drivs i kommersiellt syfte undersökning av kvinnan kan slutligen ofta med sexistiska och rasistiska förtecken. göras avseende brister på hypofysnivå. Om man nu funnit att infertiliteten beror på störd äggledarfunktion, kan detta i bästa IVF fall åtgärdas med hjälp av mikrokirurgi. Om orsaken är bristande ägglossning, kan Sedan 1978 - då det första "provrörsbar- detta eventuellt behandlas med hormoner. net" föddes i England - har denna metod Dålig spermiefunktion kan än så länge inte fått en explosionsartad spridning. Den behandlas. tillämpas nu vid mer än 300 centra i värl- Utredningen tar minst 6 månader - och den med hittills drygt 2 500 barn som resul- ofta mycket mer tid - i anspråk. Den upp- tat. levs ofta som psykiskt påfrestande och är Proceduren är komplicerad och kräver ingalunda fysiskt riskfri för kvinnans del. avancerad medicinsk teknologi. Frysta eller 5 färska spermier slammas upp i näringslös- En modell med den tilltänkta modern ning. Kvinnans äggstock - som dessförin- som bärerska och föderska kan illustreras nan stimulerats hormonellt-punkteras un- på följande sätt: der laparaskopi eller "blint" med hjälp av ultraljud, och äggcellerna sugs ut. Ofta kan upp till 10 äggceller hämtas ut samtidigt och läggas i en näringslösning. Inom 24 timmar sammanförs spermierna och äggen och en befruktning kommer till stånd. För- loppet följs med hjälp av mikroskop. Inom loppet av 48 timmar startar celldelningen och blastemet kan nu återföras till livmo- dern. Ofta återinförs 3-4 blastem samtidigt för att öka graviditetschansen. Resultatet är dock nedslående: befruktning sker visserli- gen till 50-70% men antalet fullgångna graviditeter anges till 5-10% beroende bland annat på förhöjd missfallsfrekvens. För att vara en etablerad medicinsk be- handlingsmetod för något som betraktas som en sjukdom - infertiliteten - är resulta- ten i själva verket skandalöst dåliga. I Sverige har inseminationsutredningen i betänkandet Barn genom befruktning utanför kroppen föreslagit en begränsning av IVF- verksamheten till att gälla par i fasta rela- tioner och att bara parets egna gameter får användas. Detta har utlöst en hel del pro- tester, eftersom metoden i sig rymmer många fler möjligheter. Man kan ju an- vända sig av både donerade ägg och/eller spermier, adoptera "in vitro", utnyttja sur- rogatmödrar. Tidsförskjutning kan komma in som ännu en aspekt. Blastemet kan frysas ner och implanteras i kvinnans kropp långt ef- ter det att befruktningen skett. Detta tilläm- pas internationellt och i ett fall var fadern död då implantationen genomfördes. Tre typer av mödraskap utkristalliserar sig således nämligen: Surrogatmammor ett biologiskt den kvinna som Denna verksamhet går helt enkelt ut på att (genetiskt) ägget kommer från en kvinna - eventuellt mot betalning - åtar sig att bära och föda barn åt en annan ett bärande surrogatmodern/ kvinna. Metoden är inte tillåten i Sverige den som påtar men tillämpas på många andra håll. Surro- sig havandeskapet gatmoderns motiv kan vara skiftande: allt ett socialt den som tar hand från att bättra på ekonomin till att skaffa sig om barnet inresemöjlighet från u-land till i-land. 6 Det rättsliga läget kring denna procedur är förvirrat och det har bland annat inträf- fat att antingen surrogatmamman eller det väntande paret har ångrat sig. I ett flertal länder finns nu kommersiella och "ideella" organisationer, som förmedlar kontakter. Vad det hela kan vara värt är väl en mark- nadsfråga, men en ersättning på cirka 50000 kronor till surrogatmamman ger till exempel en fransk organisation. Från ägg till foster I äggstocken ligger det mogna ägget i en blåsa, som brister i samband med äggloss- ningen. Ägget hamnar sedan normalt i övre delen av äggledaren, där befruktningen äger rum. Zygoten, som det befruktade äg- get då kallas, vandrar ner genom äggleda- ren till livmodern för att växa fast - implan- teras - i väggen. Denna process tar ungefär tio dagar, och under tiden genomgår det befruktade ägget - nu kallat blastem - en serie delningar, varvid ett antal genetiskt exakt likadana celler uppstår. Dessa celler är i början totipotenta, dvs allsmäktiga: De kan ersätta varandra och var och en för sig utvecklas till en individ. I detta ligger bland annat förklaringen till uppkomsten av enäggs tvillingar. 1. Befruktning. 1/10 mm, ungefär som spetsen på en knapp- I samband med implantationen har cel- nål. lerna ordnat sig i lager, och efter cirka fjor- 2. Tvåcellsstadium. 1/10 mm, ungefär som spetsen på en ton dagar finns en sk groddskiva, som är knappnål. utgångspunkten för organutvecklingen. 3. Flercellstadium (morula) med flera celler (blastomerer). 1/10 mm, ungefär som spetsen på en knappnål. Först när anlagen till de olika organen 4. Blastocyst. Blastomererna bildar en hålighet eller blåsa (muskler, hud, hjärna osv) finns, talar man (uppskuren här). Detta stadium kallas därför blastocyst om ett embryo. Då har det under celldel- som syftar på ordet blåsa. En anhopning av celler syns där groddskivan eller människogrodden skall bildas. ningens gång inträffat en oåterkallelig diffe- 5. Mänskligt embryo, ca 10 dagar. 1 mm, ungefär som ett rentiering av de från början exakt likadana knappnålshuvud. Embryot fäster sig vid livmoderväggen. cellerna. Eftersom befruktning och celldel- Groddskivan är den tvärgående bildningen. ning numera kan ske utanför kroppen, är 6. Mänskligt embryo, 28 dagar. 4 mm, ungefär som svavlet det möjligt att studera förloppet i detalj och på en tändsticka. 1. ögonanlag. 2. Kroppssegment (somiter). 3. Hjärta. - förstås - även att experimentera. Om man 4. Armanlag. 5. Benanlag. t ex från en cellhop med totipotenta celler Neuralrör och hjärnblåsor är utbildade men syns ej på bil- (blastomerer) tar en av dessa och lägger i en den. separat näringlösning, börjar denna i sin 7. Mänskligt foster, 8 veckor. 4 cm, ungefärlig längd som en tändsticka. tur dela sig. På så sätt uppkommer en andra "cellkultur", som är exakt lik den första. Teoretiskt kan man upprepa proceduren Stadier i människans embryonal- och fosterutveckling. Figu- och skapa X antal blastem, som återförs till ren hämtad ur Genetisk Integritet, Betänkande av Gen-etik- X antal livmödrar (kossor, kvinnor??), som kommittén, SOU 1984:88 7 sedan producerar X antal exakt likadana statlig utredning - Genetisk integritet SOU individer. Detta kallas kloning (twinning) 1984:88 - begränsat nedfrysningsperioden och används inom veterinärmedicinen. till ett år och då endast i befruktningssyfte, Möjligheten har dock skrämt — och tjusat - samt satt fjorton dagar som gräns för forsk- forskare inom humanmedicinen. ning på befruktade ägg. Forskning på ga- Ett blastem kan förstås också studeras ur meter, zygoter och blastem får bara utföras genetisk/kromosomal synvinkel för att efter godkännande av givaren. Vad gäller spåra ärftliga sjukdomar, bestämma kön fjortondagarsgränsen är denna dock inte ett osv. Det kan vidare användas inom cancer- oeftergivligt krav. Det kan nämligen vara forskningen (cancer kännetecknas just av så, skriver utredarna, att grundforskning- intensiv celldelning), inom immunologin, ens behov kan väga tyngre än andra, exem- inom miljöforskningen mm. Möjligheten pelvis etiska, överväganden. Detta kan att behandla sjuka blastem (patienter?) dis- bara tolkas så, att någon säker, övre tids- kuteras. Blastemet kan frysas, tinas upp och gräns inte existerar. användas vid ett senare tillfälle. Ja, möjlig- heterna till forskning och kunskapsutveck- ling kan tyckas enorma. Dock har det fak- Anna Westerståhl tum att man manipulerar med biologiskt - Vårdcentralen i Angered mänskligt? - liv begränsat användandet Angereds Torg 5 både i Sverige och utomlands. Här har en 42465 Angered Liten ordlista oocyt äggcell AID artificiell insemination garnet könscell med donator zygot befruktad äggcell IVF in vitro (eg. i glas/prov- blastem från tvåcellsstadiet till rör) fertilisering groddskivans anlägg- Downs synd- mongolism, fostret har ning rom 47 kromosomer i stället blastomer totipotent cell för 46 embryo alla organ på plats (2-3 laparaskopi "titthål" i buken, ca 1 veckor) cm brett, genom vilket foster organutveckling påbör- man inför ett instrument jad som både kan användas kloning könlös förökning för inspektion och be- ovum pick-up utsugning av en äggcell handling från äggstocken embryo re- återförandet av ett bla- placement stem till livmodern (skulle egentligen heta blastem replacement) 8 KAJSA SUNDSTRÖM-FEIGENBERG Att sätta gränser — om fosterdiagnostik och forskning på befruktade ägg Hur långt skall man gå för att med teknikens hjälp rätta till naturens brister? Det undrar Kajsa Sundström-Feigenberg i denna artikel om gränsdragningsproblem i medicinsk repro- duktionsforskning. Hon ser en skiljelinje mellan en naturvetenskaplig och en humanistisk/samhällsvetenskaplig inriktning i frågan - eller, om man så vill mellan ett manligt och ett kvinnligt synsätt. Den sociala kontrollen över fruktsamhet Sjukvården uppträder som en god, över- och barnafödande har varit stark i alla tider beskyddande auktoritet som vill ställa allt och i alla kulturer. I våra dagar har emeller- tillrätta och korrigera naturens ofullkomlig- tid kyrkans hårda bud och bondesamhäl- heter. Man styr med förmaningar och över- lets strikta sociala normer ersatts av sjuk- talning snarare än med hot och straff. Men vårdens goda råd och hälsovårdsprogram. man är också van att bli åtlydd, att veta Vi går på föräldrautbildning, föder barn på bäst. Den som inte tar emot de erbjudna sjukhus och måste ha medicinsk rådgivning (ofta medicinskt-tekniska) lösningarna på för att använda de moderna preventivmed- sina problem möter snabbt förebråelser och len - kvinnosjukvården har förvisso stort avståndstagande. inflytande över våra liv. Den medicinska Den förebyggande mödrahälsovården sakkunskapen har övertagit den makt över och förlossningsvården har under de se- sexuallivet och fortplantningen som kyrkan naste decennierna genomgått en dramatisk tidigare hade. utveckling och resultaten i form av minskad Överhuvudtaget ägnar man sig inom sj uklighet och dödlighet för mor och barn är sjukvården åt mycket som inte har med enastående. Man kan följa två utvecklings- sjukdom att göra. Att födas, att växa och linjer, som båda drivits med sakkunskap utvecklas, att finna en livspartner, bilda fa- och starka argument, stundom bekäm- milj och föda barn; att skiljas, förlora en pande, men ofta berikande varandra. Den anhörig, att åldras och att dö är inte sjukdo- ena är den medicinskt tekniska utveck- mar utan skeden i livet som ofta är dramati- lingen med allt fler metoder för smärtlin- ska och ibland innebär avsevärda medicin- dring och för elektronisk övervakning av ska risker. Att inte kunna fa barn eller att fosterutveckling och förlossningsarbete, och föda ett barn som är skadat är inte heller även centralisering av förlossningsvården någon sjukdom, det är ett allmänmänskligt till stora sjukhus. Den andra linjen är kra- problem med fler dimensioner än den fysi- vet på "naturlig förlossning", på föräldrar- ska skadan eller den biologiska funktionen. nas delaktighet och medbestämmande när Vi har emellertid vant oss vid att söka hjälp det gäller det barn de väntar eller den för- inom sjukvården i de mest skiftande situa- lossning de ska genomgå. Psykoprofylax, tioner och sjukvården ställer villigt upp och föräldrautbildning och tidig hemgång från far i och med det en avsevärd kontroll över BB är några av sjukvårdens svar på dessa våra liv. krav.
Description:The list of books you might like
